This study deals with the complex phenomenon of occupational health. There is knowledge of how a good work environment should look like, but despite this, many employees experiences ill health in the workplace mainly in the form of neck and back pain. This study is a case study conducted in a high-risk workplace. The overall purpose was to describe and analyze the health situation of a specific company with neck and back problems. Mainly, eight interviews had been used as the data collection method, but additional observations had also been implemented. The sources used in this study are mainly reports of health, work environment, health promotion activities and neck and back pain. The results of this study showed that there are shortcomings in the work environment and they often experiences high levels of stress, but despite this, the employees thrived at work. The employees had a relatively good health despite the fact that all the interviewees indicated that they had some form of neck and back pain. The results also showed that the most important conditions to promote health were motivation, time, and healthcare in the workplace.

Bakgrund:  Långvarig smärta är en subjektivt ihållande smärta som pågår i mer än tre månader. Smärtan återkommer i skov där lokalisation, intensitet och smärttyp kan skilja sig åt mellan episoderna. Inom långvarig smärta är ryggsmärta den vanligast förkommande och är lokaliserad till ländrygg-, skulder- eller nacksmärtor. Smärtupplevelsen behöver ses i sin helhet där individer använder sig av olika resurser och strategier för att ta sig igenom smärtepisoderna. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa individers upplevelser och hanterbarhet av att leva med långvarig ryggsmärta Metod: Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO som resulterade i tolv kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades slutligen enligt Fribergs modell. Resultat: Resultatet består av tre huvudteman. Det första temat är Individers känslomässiga uppfattning av långvarig ryggsmärtainnehållande fyra underkategorier bestående av Uppkomst av negativa känslor, Sociala aspekter, Upplevelse av sömnsvårigheter och Rädsla. Det andra temat är Hur individer tar sig an långvarig ryggsmärtainnehållande tre underkategorier bestående av Hanteringsstrategier, Läkemedels inverkan och Acceptans. Tredje temat är Individers erfarenheter av sjukvården. Diskussion: Individer med långvarig ryggsmärta påverkas dagligen av sitt fenomen. För att kunna leva med och hantera smärtan behöver de ett gott omhändertagande från sjukvården. Den sociala omgivningen spelar en avgörande roll i hur de hanterar fenomenet. Bemöts dem inte på ett tillfredställande sätt bidrar det till rädsla för att förvärra smärtupplevelsen. / Background: Long-lasting pain is a subjectively persistent pain that lasts for more than three months. The pain recurs in relapces where localization, intensity and type of pain can differ between the episodes. In long-lasting pain is back pain the most common type and mostly localized in lumbar, shoulder or neck. The pain experience needs to be seen in its entirety, where individuals use different resources and strategies to get through the pain episodes. Aim: The purpose of this literature review was to illuminate individuals’ experiences and manageability of living with long-lasting back pain Method: The databases used to search for articles were CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO, which resulted in twelve qualitative articles. The articles were finally analyzed according to Friberg's model for analysis. Results: The result consists of three main themes. The first theme is Individuals emotional perception of long-lasting back paincontaining four sub-categories. These sub-categories are Emergence of negative emotions, Social aspects, Experience of insomnia and Fear. The second theme is How individuals approach long-lasting back paincontaining three sub-categories. These sub-categories are Management strategies, Impact of medicines and Acceptance. The third theme is Individuals experiences of health care. Discussion: Individuals with long-lasting back pain are affected daily by their phenomenon. In order to live with and manage the pain, they need a good assistance from the health care. The social environment plays a crucial role in how they handle the phenomenon. If they are not treated satisfactorily, it contributes to fear of aggravating the pain experience.

BAKGRUND: Personer med amputation på transhumeral nivå har en asymmetrisk anatomi. Det är inte väl studerat hur denna asymmetri påverkar dessa personers stående och gång, och inte heller vilka besvär som detta skulle kunna orsaka. SYFTE: Att undersöka om någon skillnad i stillastående kropps-hållning och gångmönster uppstår då personer med transhumeral amputation använder respektive inte använder protes. Utöver det så är också syftet att undersöka om ryggbesvär förekommer hos personer med denna amputationsnivå. METOD: Två transhumeralt amputerade personer deltog i studien. Statisk undersökning och gånganalys genomfördes med och utan armprotes. En enkätundersökning gällande muskuloskeletala besvär genomfördes på deltagarna. RESULTAT: Inga större skillnader har hittats i bäckenets kinematik och bålens rörelse i sagittalplan då försökspersonerna går utan protes jämfört med när de går med protes. Däremot har vi funnit en thorakal lateralflexion mot den amputerade sidan under gång, som minskar då försökspersonerna använder protes. Då försökspersonerna är stillastående utan protes lutar de mot den amputerade sidan. När de använder protes minskar lutningen. Försökspersonerna led inte av ryggbesvär. SLUTSATS: Användande av armprotes för personer med transhumeral amputation verkar ge en rakare hållning under gång och stående. / BACKGROUND: People with transhumeral amputation have an asymmetrical anatomy. The influence of this asymmetry on gait and standing has not been well studied, neither has the potential problems that this could cause. OBJECTIVE: To investigate if any difference in standing posture and gait kinematics occur when people with transhumeral amputation use a prosthesis compared to when they don’t. Furthermore, the aim is to investigate if back problems are prevalent among people with this amputation level. METHODS: Two transhumeral amputees participated in this study. Static and gait analysis was conducted with and without prosthesis. The participants completed a survey regarding musculoskeletal problems. RESULTS: No major difference has been found in thorax tilt and pelvic kinematics when the subjects walk with compared to without prosthesis. However we have found a thorax obliquity towards the amputated side during walking, which is reduced when the subjects use their prosthesis. The subjects are leaning towards the amputated side when standing without prosthesis. When using the prosthesis the obliquity is reduced. The subjects do not suffer from any back problems. CONCLUSIONS: Use of an arm prosthesis seems to give people with transhumeral amputation a more upright posture during walking and standing.

Syfte. Att beskriva omfattning och skillnader i ambulanspersonalens dokumenterade smärtbedömning utifrån kön och ålder vid akut insättande ryggsmärta. Bakgrund. Smärta och det lidande som medföljer är en vanligt förekommande sökorsak inom ambulanssjukvården. Akut ryggsmärta genererar ett stort lidande för patienten och studier avseende smärtbedömning vid akut ryggsmärta är ett område som är lite undersökt utifrån ett prehospitalt kontext. Generellt är forskning avseende ambulanssjuksköterskans nyanserade smärtbedömning och dokumentation mycket begränsad. Design. Studien genomfördes som en retrospektiv journalgranskningsstudie med en deskriptiv kvantitativ metod. Metod.  171 ambulansomvårdnadsjournaler granskades utifrån Region Hallands journalsystem Paratus under tidsperioden 1-Januari till 31-Maj 2015. En granskningsmall skapades utifrån strukturen OPQRST och data analyserades utifrån en deskriptiv och analytisk statistik. Resultat. Studien visar en kraftigt varierande spridning av den nyanserade smärtbedömningen (68,8 % ±18,2 %). Det föreligger en stor variation av dokumenterad smärtbedömning utifrån de olika delarna av OPQRST samt reevaluering av området severity. Signifikant skillnad observeras inom området region (smärtlokalisation) där män bedömts i högre grad än kvinnor. Även signifikant skillnad observeras där patienter 65 år och över erhöll farmakologisk intervention till en lägre frekvens än yngre patienter. Den äldre gruppen hade dessutom en kortare prehospital vårdtid. Konklusion. Det är tydligt att omvårdnadsjournalerna ej dokumenterats utifrån den rekommenderade OPQRST strukturen. Det ses tydliga brister inom dokumenterad prehospital smärtbedömning vid akut insättande ryggsmärta. Vissa skillnader påvisas även inom kön och åldersgrupper. Prehospital smärtbedömning kvarstår att vara ett område att både utbilda personal inom samt forska utifrån.