Företag investerar idag väldigt mycket pengar på att säkra sina fysiska och logiska tillgångar med hjälp av tekniska skyddsmekanismer. Dock är all säkerhet på något sätt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur går det avgöra att organisationen kan lita på individens omdöme och kunskap? Hur går det avgöra om en organisation har en god kultur kring säkerhet? Genom att utvärdera säkerhetskulturen kan organisationer få ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bättre förmåga att hantera det som hotar verksamhetens tillgångar. Den forskning som finns idag på området säkerhetskultur är både oense kring vad som utgör god säkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvärderas. Denna forskningsansats är således ett försök att ta fram en intuitiv utvärderingsmetod som organisationer kan använda för att utvärdera sin säkerhetskultur. Utvärderingsmetoden liknar en gap-analys där en organisations önskade kultur fastställs och datainsamling sker genom en enkätundersökning. Dataunderlaget sammanställs och används för att skapa ett index för den rådande kulturen i jämförelse med den önskade kulturen. I detta inledande försök testas undersökningens reliabilitet genom Cronbach's alpha och validiteten testas genom en form av konfirmatorisk faktoranalys. Resultatet visar hur ett index som representerar en organisations säkerhetskultur skapas. Det går att påvisa god reliabilitet på utvärderingsmetoden och författaren finner goda argument för nyttan av en sådan metod i det proaktiva säkerhetsarbetet. Dock har omständigheter gjort det mycket svårt att påvisa god validitet i denna inledande undersökning.

Säkerhet inom alla verksamhetens processer är en viktig del i organisationer för att de ska fungera långsiktigt. Människans välmående och hälsa är grundläggande för att ett företag ska kunna bedriva en fungerande verksamhet. Trots detta kan organisationer göra felaktiga beslut inom säkerhet baserat på deras tolkning av risker (Robinson et al., 2013). Dödsfall och skador inom process- och tillverkningsindustrin har minskat avsevärt under de tre senaste decennierna. Enligt Arbetsmiljöverket (2021) har antalet arbetsolyckor utan sjukfrånvaro haft en relativt stabil ökning på den svenska arbetsplatsen från år 1980 - 2021 bland både kvinnor och män. Detta kan indikera på att säkerhet på arbetsplatsen är ett område som är i behov av mer undersökning och utveckling.  Syftet med denna studie är att undersöka risker för arbetsplatsolyckor och säkerhetshantering i ett tillverkande företag samt ge förbättringsförslag för en hälsosammare arbetsmiljö. Studien genomfördes genom en kvalitativ och kvantitativ metod i form av intervjuer, observation och en enkätundersökning. Resultatet jämfördes med relevant teori om säkerhetshantering. Denna studie avgränsas till Duro Svenska Tapetmästare och företagets produktion som innefattar färgproduktion, tapettillverkning och beskärning av tapetrullar.  Duros nuvarande riskhantering och säkerhetsarbete är i form av skyddsronder som innebär att samtliga aktiviteter och utrymmen kontinuerligt inspekteras för att identifiera risker. Duros säkerhetshantering visade sig ha brister i flera områden inom produktionen vilket framkom från FMEA-analysen, intervjuerna, enkäten samt observationen. Bristerna inkluderade körning av maskiner, räcke vid gångramp och ventilation. Därutöver identifierades det ergonomiska brister, otillräckliga skyddsronder samt avsaknad av säkerhets- och miljöpolicy.  Studien kom fram till att det finns flera hinder för att öka säkerheten på arbetsplatsen. Det identifierades ett gap inom säkerhetshanteringen eftersom företagets ledning, beslutsfattare och medarbetare anser att säkerhetsarbetet är tillräckligt trots att vår undersökning påvisar att den inte är det. Denna uppfattning utgör ett hinder för vidare utveckling av säkerheten och gäller även ledningens uppfattning av medarbetarna. Vidare har studien identifierat centrala nyckelfaktorer som företag bör ta i beaktande. Riskbedömningsmetoder som FMEA och JHA bidrar med en överblick över företagets arbetsprocesser och produktion eftersom dessa metoder inkluderar riskbedömning i produktionens samtliga aktiviteter. Detta kan kombineras med fler riskhanteringsverktyg som i sin tur ger möjlighet till att identifiera, utvärdera och åtgärda risker för en säkrare arbetsmiljö. / Safety within all business processes is an important part of organizations in order for them to function in the long term. Human wellbeing and health are fundamental for a company to be able to run a functioning business. Despite this, organizations can make wrong decisions in safety based on their interpretation of risks (Robinson et al., 2013). Fatalities and injuries in the process and manufacturing industries have decreased significantly over the past three decades. According to the Swedish Working Environment Agency (2021), the number of occupational accidents without sick absence has had a relatively stable increase in the Swedish workplace from 1980 - 2021 among both women and men. This may indicate that workplace safety is an area in need of more research and development. The purpose of this study is to investigate the risks of workplace accidents and safety management in a manufacturing company and to provide suggestions for improvement for a healthier working environment. The study was carried out through a qualitative and quantitative method in the form of interviews, observation and a survey. The result was compared with relevant theory on safety management. This study is limited to Duro Svenska Tapetmästare and the company's production, which includes paint production, wallpaper production and trimming of wallpaper rolls. Duro's current risk management and safety work is in the form of safety rounds, which means that all activities and spaces are continuously inspected to identify risks. Duro's safety management was found to have deficiencies in several areas within the production, which emerged from the FMEA analysis, the interviews, the survey and the observation. Deficiencies included running machinery, handrails at walkways and ventilation. In addition, ergonomic deficiencies, insufficient security rounds and a lack of safety and environmental policy were identified. The study concluded that there are several obstacles to increasing safety in the workplace. A research gap in safety management was identified because the company's management, decision-makers and employees believe that the safety work is sufficient even though our study shows that it is not. This perception constitutes an obstacle to further development of safety and also applies to the management's perception of the employees. Furthermore, the study has identified key factors that companies should take into account. Risk assessment methods such as FMEA and JHA contribute with an overview of the company's work processes and production because these methods include risk assessment in all production activities. This can be combined with more risk management tools which in turn provide the opportunity to identify, evaluate and remedy risks for a safer work environment.

Ämnesområdet säkerhet har kommit att få mer utrymme inom verksamhetsområden som ett resultat av det omvärldsläge som förefaller idag, där kriser och olyckor tycks bli en del av det vardagliga sammanhanget snarare än extraordinära händelser som inträffar då och då. Samhället är en dynamisk plats som ständigt utvecklas, vilket innebär att såväl förebyggande arbete som åtgärder inte kommer att vara detsamma för alltid. Begränsad forskning på hur systematiskt säkerhetsarbete bedrivs och förstås utifrån teoretiska utgångspunkter utgör ett incitament att undersöka detta vidare. Universitetet kan likställas med mindre samhällen, sett till exponering och omfång och kräver således ett gediget systematiskt säkerhetsarbete för att säkerställa en trygg och säker tillvaro där risker såväl bedöms som värderas och åtgärdas. Studien syftar till att undersöka hur systematiskt säkerhetsarbete bedrivs och ter sig vid universitet i Sverige och genom detta skapa en uppfattning om såväl framgångsfaktorer som hinder. För att ge svar på studiens syfte har styrdokument samlats in från tre mellanstora universitet i Sverige, för att skapa en kunskapsöversikt och förståelse för hur säkerhetsarbetet bedrivs. I tillägg till detta har yrkesverksamma inom säkerhetsområdet vid samma tre universitet intervjuats. Studiens resultat visar på såväl hinder som framgångsfaktorer vid ett framgångsrikt säkerhetsarbete. Komplexitet föreligger i att nå ut till den stora skalan, och studenter tycks vara den målgrupp som är svårast att nå. Ett intressant fynd i kontrast till detta är att riskmedvetenheten förefaller sig vara lika hög hos studenter som anställda, om än högre. Vidare visar studien att lagar och förordningar sätter ramen för hur det systematiska säkerhetsarbetet bedrivs vid universitet, utöver de universitetens egna ambitioner, och bidrar till en ökad riskmedvetenhet. / Safety has come to gain more attention in operational areas as a result of the current state of the world, whereas crises and accidents seem to have become part of the everyday context rather than extraordinary events that occur every now and then. Society is a dynamic place that is constantly evolving, which means that both prevention work and measures will have to evolve along with society. Limited research on how systematic safety work is conducted and understood based on theoretical starting points constitutes an incentive to investigate this subject area further. The university can be compared to smaller communities, due to risk exposure and scope, that requires systematic safety work to ensure a safe and secure environment where risks are assessed as well as valued with relevant measures being taken. The study aims to investigate how systematic safety work is conducted at universities in Sweden, and by doing so create an understanding of successful factors as well as obstacles and challenges of conducting a successful safety work. To provide answers to the purpose of the study, documents from three middle sized universities in Sweden have been collected to gain knowledge of how the systematic safety work is being conducted. In addition to this, professionals in the security field at the same three universities have been interviewed. The results of the study show both obstacles and success factors in conducting a successful safety work. Complexity appears in reaching out to the large scale, and students seem to be the most difficult target group to reach. An interesting finding in contrast to this is that risk awareness appears to be just as high among students as employees, if not higher. Furthermore, the study shows that laws and regulations set the framework for how the systematic safety work is conducted at universities, in addition to the universities' own ambitions, and contribute to an increased risk awareness.

Dagens uppvärming av hus kan ske med fjärrvärme och bakom leveransen av fjärrvärme finns det oftast en anläggning med en panna och operatörer som ska säkerställa driften så att hushållen får möjlighettill uppvärming. Vid eventuella störningar i anläggningen är det viktigt att operatörerna får möjlighet att felsöka problemet och därmed säkerställa driften av pannan, vilket ställer krav på felsökningen som operatörerna utför. Det här examensarbetet var i samarbete med Värmevärden i Nynäshamn AB och utfördes från juli 2020 till januari 2021. Syftet med projektet var att undersöka om det gick att identifiera vilka områden företaget behövde arbeta med för att förbättra den mekaniska felsökningen. Målet var att presentera ett förbättringsförslagför att ge operatörerna bättre förutsättningar vid felsökning av anläggningen. Projektprocessen som användes var projektcirkeln med två iterativa faser. För att planera projektet användes ett Gantt-schema och metoderna som användes för att samla information från operatörerna var observationer, intervjuer och information från företagets interna dokumentation. Inledningsvis genomfördes en kontextundersökning som var utgångspunkten i det här projektet. Ostrukturerade intervjuer med operatörerna och informationssamling från företagets interna dokumentation visade att företaget har utvecklingspotential gällande felsökning, grundorsaksanalyser och ensamarbete. Utifrån den kunskapen inhämtades därefter lämplig teori som grundorsaksanalys, ensamarbete, inlärning och kompetensutveckling, människans handlingsbeteenden, avvikelser i verksamheten, ta fram en metodstandard samt incidentrapportering. Kunskapen bidrog med ökad förståelse kring situationen och en djupare förståelse för ämnena. Därefter utfördes en datainsamling med hjälp av åtta intervjuer som pågick under tre dagar samt treobservationer i samband med besöken för intervjuerna. Denna datainsamling låg till grund för beskrivning av nuläget. Observation användes för att se hur tavlan med daglig styrning nyttjades men även för att studera hur personalen hanterade ett oplanerat strömavbrott. Slutligen analyserades även ”flippkortstavlan” som fanns inne i kontrollrummet som har fasta arbetsuppgifter, fördelade på jämna och ojämnaveckor. En intervju genomfördes med underhållsledaren men personen var ensam och därför kunde svaret inte skrivas ut i rapporten, med hänsyn till anonymiteten. Utifrån ovanstående datainsamling behövdes ytterligare information och teori för att komplettera kunskapen där ämnena var framtidens operatörer, systematiskt arbetsmiljöarbete, säkerhet och risk och förbättringsarbete. Därefter genomfördes en analys av nuläget där den teoretiska referensramen kopplades ihop med nuläget, som förklarade vilken möjlighet till förändring som fanns inom respektive område. Resultatet bestod av områden som företaget har möjlighet att förbättra. Operatörernas situation och säkerhet vid ensamarbete behövde förbättras för att kunna skapa en tryggare arbetsmiljö, exempelvisgenom att utföra riskanalyser och förbättra säkerhetsutrustningen i anläggningen. För att genomföra en felsökning fanns det möjlighet att använda en checklista med korta och enkla frågor som togs fram underprojektet. En förklaring till varför grundorsaken var så pass viktig att genomföra och förslag på vem som är ansvarig för att en grundorsaksanalys utfördes förklarades i resultatet. Det föreslogs även att ta fram en handlingsplan för grundorsaksanalyserna för att kunna genomföra dessa. För att möjliggöra lärande av felsökning var det viktigt att ha ordentlig dokumentation. För att skapa en lärande organisation föreslogs det att företaget kunde använda en iterativ process samt att se de anställda till individer som har olika förutsättningar. Värmevärden i Nynäshamn borde även ta fram en handlingsplan för att uppnå organisatoriskt lärande men även möjliggöra kunskapsöverföring för operatörerna. Vid störningar var det viktigt att skapa kontinuitet för arbetsuppgifter inte ska falla mellan stolarna. För att möjliggöra hanteringenav avvikelser gavs det även förslag på hjälpmedel att använda sig av i processen, som iterativa processer, tavlor för att kunna överblicka arbetsuppgifterna och verktygstavlor kunde placeras ut i anläggningen. Företagets dokumentation hade förbättringspotential gällande vokabulär och hur termer användes där även flödesschemat vid händelser hade utvecklingspotential. Till sist lyftes även hur företaget kunde gör aför att möjliggöra bättre kontinuitet vid händelser som sträcker sig under en längre tid. Diskussionskapitlet syftade till att diskutera och besvara relevans, reflektion och slutsatser och till sists vara på projektets sex frågeställningar. Rekommendationerna poängterade vad som skulle förändras först och förslagen presenterades i en prioriteringslista. Punkterna baserades på operatörernas intervjuer och den teoretiska referensramen. Första förändringen som rekommenderades att genomföra var att undersöka och genomföra en riskanalys på ensamarbetet. Det rekommenderades även att gå igenom säkerhetsutrustningen i anläggningen och hantera tidsbristen genom att tidsinventera arbetsuppgifterna, även de oförutsedda händelserna för att se hur mycket tid som lades på dessa. I rekommendationen förklarades även hur en förändringsplan implementerades för att kunna realisera förändringar. Till sist handlade vidarearbete om punkter som hade uppmärksammats under projektet, där det fanns potential att göra en förändring men punkterna behövde undersökas ytterligare för att se hur förändringen skulle genomföras. / Today’s heating of houses can take place with district heating and behind the delivery of district heating is there are often a facility with a boiler and operators that will ensure heating of the households. In the event of disturbances of the plant it is important that the operators are given the opportunity to troubleshoot the problem and thereby ensure that the boiler and the plant is working, which places demands on the troubleshooting that the operators perform. This master thesis was a collaboration with Värmevärden in Nynäshamn AB and was conducted from July 2020 to January 2021. The purpose of this project was to investigate whether it is possible to identify which areas the company needed to work with to improve the mechanical troubleshooting. The goal was to present an improvement proposal to give the operators better conditions when troubleshooting the facility. The process of the project was the project circle with two iterative phases. A Gantt-chart was used to plan the project and the methods used to gather information from the operators were observations, interviews, and information from the company’s internal documentation. Initially in the project, a context study was conducted which was the starting point for this project. Unstructured interviews with the operators and information gathering from the company’s internal documentation showed that the company had a development potential regarding troubleshooting, root cause analysis and working alone. Based on that knowledge, useful theory was then obtained such as root cause analysis, solo work, learning and competence development, human action behaviours, deviation in the business, developing a method standard and reporting incidents. The knowledge contributed with and increased understanding for the situation and deeper understanding for the topics. Subsequently, a data collection was made with help of eight interviews for three days, as well as three observations in connection with the visits for the interviews. This data collection was the basis for describing the current situation. Observation was used to see how the board with daily control was used but also to study how the staff handled an unplanned power outage. Finally, the ”flip cardboard” that was inside the control room, which has fixed tasks even and uneven weeks, was also analysed. An interview was conducted with the maintenance manager, but the person was alone and therefore the answer could not be printed in the report with regard to anonymity. Based on the data collection, additional information and theory were needed to supplement the knowledge where the subjects were the operators of the future, systematic work environment work, safety and risk and improvement work. The current situation was then analysed with the help of the theoretical framework, which explained the possibility of change in each area. An analysis of the current situation was then performed where the theoretical framework was linked to the current situation. The result consisted of areas that the company had the opportunity to improve. The operators’ situation and safety in working alone needed to be improved to be able to create a safer work environment, for example by carrying out risk analyses and improving the safety equipment in the facility. To perform a troubleshooting, it was possible to use a checklist with short and simple questions that was provided during this project. An explanation of why the root cause was so important to perform and suggestions on who is responsible for a root cause analysis was given in the result. It was also proposed to develop an action plan for the root cause analyses in order to be able to implement them. To enable to learn from the troubleshooting, it was important to have proper documentation. To create a learning organisation, it was suggested that the company used an iterative process and to saw the employees as individuals who had different conditions. Värmevärden in Nynäshamn should also develop an action plan to achieve organisational learning but also enable knowledge transfer for the operators. In the event of disturbances, it was important to create continuity so that work tasks do not fall between the chairs. To enable the handling of deviations, suggestions was also given for aids to use in the process, such as iterative processes, boards to be able to overview the work tasks and tool boards can be placed in the facility. The company’s documentation had potential for improvement regarding vocabulary and how terms were used, where the flow charts for events also had development potential. Finally, it also highlighted what the company could do to enable better continuity in the event of events that extend for a longer period.  The discussion chapter aimed to discuss and answer relevance, reflection and conclusions and finally answer the project’s six questions. The recommendations were intended to point out what should be changed first, and the proposals was presented in a priority list. The areas were based on the operators’ interview and the theoretical framework of this project. The first change that was recommended to be implemented was to investigate and perform a risk analysis of the work done alone. It was also recommended to go through the safety equipment in the facility and manage the lack of time by time-inventorying the work tasks, including the unforeseen events to see how much time that was spent on these events. The recommendation also explained how a change plan should be implemented in order to be able to realise changes. Finally, the further work highlighted areas that had been noticed during the project, where there was potential to make a change but the areas needed to be investigated further to see how the change would be implemented.

Introduction: Injuries due to accidents are an underlying cause for a large proportion of the number of health care visits in Sweden every year. According to statistics from the National Board of Health and Welfare in Sweden (socialstyrelsen.se) between 1308,25 and 1405,66 health care visits per 100.000 residents are generated each year for the period 2001-2014 due to accidents, and falling is the largest underlying category. Falling can in turn be studied through a number of subcategories, where fall from equipment on playground is one of them, and this is the subcategory studied in this paper. Statistics from the National Board of Health and Welfare show an increase of the number of health care visits per 100.000 residents in Sweden due to this category during the period 2001-2014, despite the fact that since 1999 there are European standards with the purpose of raising the safety of playgrounds. The statistics also show that in Sweden there are large regional differences in injury prevalence for this category of accidents, which is the reason why this became the focus of this study.   One of the reasons this is an important area for injury prevention work is that it’s a shared societal responsibility, another reason is that the studied population has the largest statistical life expectancy left, so injuries that affect their health can also affect the future wellbeing of the society.  The municipalities’ work regarding this area is dictated by European Standards to ensure the safety of playgrounds. Beyond the specifications for the equipment itself, the standards dictate that a series of inspections of varying degrees are preformed throughout the year to ensure the standards are met.   Aim: The aim of this study is to examine if there are any identifiable and differing factors in the way that municipalities work with playgrounds and playground safety, both practically and theoretically, based on if they are located in a region with high injury prevalence or in a region with low injury prevalence of this type of injury.   Method: The study was designed as a qualitative interview study where representatives of 11 different municipalities were interviewed with the purpose to map out how they worked with playgrounds and playground safety within their municipality. The data collected was then analysed using thematically/ phenomenological content analysis to see if any differing factors between the two groups could be detected.   Results: No major unambiguous differences were discovered between the two compared groups included in the study, but certain tendencies could be found in the material. Four themes were uncovered, enabling factors for the practical work, hindering factors for the practical work, enabling factors for the theoretical work and hindering factors for the theoretical work. These themes in turn produce a number of categories and subcategories. The results show a wider range of both hindering and enabling factors of both the practical and theoretical work in the municipalities from regions with high injury prevalence, compared to the municipalities from regions with low injury prevalence.   Conclusion: The result indicates that there are differences in how the municipalities from regions with low injury prevalence work regarding playground safety compared to municipalities from regions with high injury prevalence. However, further research will be required to fully uncover and explore which these factors are. / Inledning: Skador till följd av olyckor ligger bakom en ansenlig andel av vårdtillfällen i Sverige varje år. Enligt Patientregistret (Socialstyrelsen.se) uppgår dessa skador till mellan 1308,25 till 1405,66 vårdtillfällen per 100 000 invånare och år, under åren 2001–2014. Den olyckstyp som är orsaken till att högst antal personen uppsöker vård är fallolyckor.  Fallolyckor delas i sin tur in i flera underkategorier, varav en är fall från lekredskap på lekplats, vilket är vad denna studie kom att fokusera på. Orsaken till att denna kategori är intressant är att det i statistiken i Patientregistret går att se en ökning av antalet vårdtillfällen per 100 000 invånare för åren 2001–2014, detta trots att det sedan 1999 finns europeiska standarder med syfte att höja säkerheten på lekplatser. I statistiken går också att utläsa att det finns stora regionala variationer i skadeprevalensen för denna olyckskategori i Sverige, vilket är huvudområdet för denna studie.   Något som gör detta till ett viktigt område för skadeprevention är dels att det är ett samhällsansvar, ansvaret för barnens hälsa och välmående kan inte läggas varken på barnen själva eller uteslutande på deras föräldrar; dels på grund av att skador i denna population kan få stora effekter på sikt då barn är den grupp som statistiskt sett har flest levnadsår kvar och i framtiden kommer bära ansvaret för det gemensamma samhället. Kommunerna idag är ålagda enligt de europeiska standarderna att se till att lekplatser följer vissa standarder för att lekplatserna ska anses säkra. Utöver de specifikationer som finns för själva utrustningen så utförs uppdraget genom att ett antal inspektioner och besiktningar görs för att säkerställa att standarden på lekplatserna löpande efterses.   Syfte: Målet med studien är således att undersöka och försöka kartlägga om det finns skillnader i arbetssätt, både praktiskt och teoretiskt, mellan kommuner som ligger i län med hög skadeprevalens inom denna olyckskategori jämfört med kommuner som ligger i län med låg dito som kan förklara skillnaderna i fallskadeprevalens mellan de båda grupperna.   Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie där representanter för totalt 11 kommuner intervjuades kring hur de inom den egna kommunen arbetade med lekplatser och lekplatssäkerhet. Insamlade data analyserades sedan med tematisk/ fenomenologisk innehållsanalys för att se om några skillnader kunde upptäckas.   Resultat: Inga större, konkreta skillnader kunde upptäckas mellan de två grupperna som jämfördes i studien, däremot kunde vissa tendenser skönjas. Fyra teman vaskades fram genom analysen, vilka var goda förutsättningar för det praktiska arbetet, faktorer som hindrar det praktiska arbetet, goda förutsättningar för det teoretiska arbetet samt faktorer som hindrar det teoretiska arbetet. Dessa teman är i sin tur indelade i ett antal kategorier och underkategorier. Resultatet visar att bland kommuner som ligger i län med hög skadeprevalens är en större spridning på hindrande och underlättande faktorer för såväl det praktiska som det teoretiska arbetet med lekplatssäkerhet, jämfört med kommuner från län med låg skadeprevalens.   Slutsats: Resultatet indikerar att det finns faktorer kring arbetet med lekplatssäkerhet som skiljer sig åt i hur kommuner från län med hög skadeprevalens arbetar kring lekplatssäkerhet, kontra kommuner från län med låg skadeprevalens. Dock krävs vidare forskning för att se en tydlig kartläggning av dessa faktorer.