Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande. Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts. Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar. Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr. Det handlar även om att självbestämmandet begränsas. Här framträder paradoxer där socialarbetarnas stöd och gruppbostaden både kan verka främjande för självbestämmande och hindrande av den samma. Implikationer för socialt arbete: Studiens kunskapsbidrag om meningsskapande av självbestämmande kan användas i det sociala arbetets praktik genom att stödja och motivera till självbestämmande. Att verka för och främja möjligheterna till medverkan i det dagliga livet för personer med intellektuell funktionsnedsättning blir därför extra viktigt då denna möjlighet kan begränsas.

The aim of this qualitative study is to understand whether there is a difference for people with mental disabilities to grant the intervention housing with special service; according to either the Law of Support and Service for Persons with certain Functional Impairments (LSS) or to the Law of Social Welfare (SoL). Furthermore, the aim of the study is to explore how user organizations describe their cooperation with the municipality. In this study, I compare the municipalities of Malmö and Stockholm. Individual interviews were conducted with three persons from different user organizations and three interviews were conducted with persons working in the municipality. Information and official documents describing the intervention and the municipalities’ organization were also used for this study. The empirical data was analyzed through the sociology of law approach. The main results indicate that there is a difference between the intervention housing with special service depending on the regulation applied. Regarding housing with special service according to LSS, fewer persons live together and the cost is higher. The analysis shows that SoL and LSS differ in various ways which affect the intervention. The user organizations described the collaboration with the municipality as good but also containing several challenges.

For people with a functional disability, the everyday life can consist of various limitations that affect the ability to self-determination. These people are often in need of help and support and are forced to rely on other people’s goodwill. In homes with special services the personnel have an important task because their will and abilities for a good nursing care determines the life of the clients. The purpose of this study is to understand how personnel in homes with special services relate to the clients self-determination in their work, both in concept of their interpretation and application of the term. The study was conducted through interviews with seven different personnel from six different group homes, all of them working with individuals that have moderate to severe functional disabilities. With the help from the interviews, we got an understanding of how our respondents look at the term self-determination, how they implement this in their work and what factors may affect the clients self-determination. The result indicate that the personnel we interviewed all agreed that the client’s self-determination is something they consider to be important, but that it’s difficult to work with this because there is different factors that affect the clients self-determination. These factors can for example be linked to the resources that are available, the personals attitude or the clients ability to express their will.

Syftet med denna studie är att undersöka hur delaktigheten ser ut på särskilda boenden vilka regleras genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningen omfattar personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar som är i störst behov av samhällets stödinsatser för att kunna erhålla en god livskvalitet. Verksamheternas riktlinjer utgår från LSS-lagstiftningen och dess värdegrund och villkorar bland annat självbestämmande och inflytande för personer i gruppbostäder. Studiens avgränsning är personer med intellektuella funktionsnedsättningar boende i gruppbostad. Syftet är att undersöka arbetssätt och metoder personalen i sitt dagliga arbete använder för att främja boendepersonernas självbestämmande och inflytande. Tidigare forskning visar att delaktighet och inflytande påverkas av stödets utformning. Forskning visar även att personalens arbete är komplext och präglas av en ständig balansakt i det att de ska både kunna rama in och ge handlingsutrymme till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. För denna studie har den kvalitativa intervjuformen använts. Resultatet visar att en viktig förutsättning för delaktighet är personal som är flexibel och empatisk och som vill möta den andre personen som en jämlike. Personal som bryr sig och är lyhörd har då också en möjlighet att bli delaktig i den andre personens livssituation, en så kallad omvänd delaktighet. Delaktighet och inflytande är dock i hög grad beroende av att det mellan boende och personal finns en fungerande kommunikation. I grunden handlar delaktighet inte om att få välja mat eller kläder själv utan om att bli sedd som en hel och komplex person. En person med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare. / The purpose of this study is to investigate how participation is based on special housing, which is regulated by the Act on Support and Service to Some Disabled People (LSS). The legislation covers persons with intellectual and mental disabilities who are in greatest need of society's support efforts in order to obtain a good quality of life. The guidelines of the operations are based on the LSS legislation and its core values and conditional on, among other things, self-determination and influence for persons in group housing. The delimitation of the study is people with intellectual disabilities living in group homes. The purpose is to investigate the working methods and methods the staff use in their daily work to promote the residents' self-determination and influence. Previous research shows that participation and influence are influenced by the design of the support. Research also shows that the work of the staff is complex and is characterized by a constant balance sheet in that they must both be able to frame and give room for action to persons with intellectual disabilities. For this study, the qualitative interview form has been used. The result shows that an important prerequisite for participation is staff who are flexible and empathic and who want to meet the other person as an equal. Personnel who care and are responsive then also have the opportunity to participate in the other person's life situation, a so-called reverse participation. Participation and influence, however, depend to a large extent on the fact that there is a functioning communication between residents and staff. Basically, participation is not about choosing food or clothing itself but about being seen as a whole and complex person. A person with the same rights and obligations as any other citizen.

The aim in this study was to create an understanding of how staff within agencys connected to The Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) work to realize the individual's self-determination through work with implementation plans. In order to enable a deeper understanding of how self-determination is realized, we used the theory of empowerment, with a focus on the transfer of power from staff to the individual. The above was done through a qualitative study where we interviewed eight staff who work in daily activities or residential arrangements with special service. The findings indicatesthat staff are positive about working with implementation plans and can see how these can ensure the individual's self-determination. Other findings were that staffexperience communication as something that both limits and enables selfdetermination. Some of the conclusions that were drawn are that flexibility in formulations of goals enables the individual to maintain power even after the implementation plan has been established, and that the staff's approach shows how much and what power they want to transfer to users in both the work with implementation plans and in general.

Delaktighet är en mänsklig rättighet och är ett centralt begrepp inom funktionshindverksamheter. Brukare har rätt att utifrån sina förutsättningar leva ett självständigt liv med hög delaktighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I LSS och de nationella målen för funktionshinderpolitiken används uttrycket full delaktighet. Personer som har ett beslut om bostad med särskild service enligt LSS skall vara delaktiga i det stöd som planers. Genomförandeplaner skall upprättas ur ett jämlikhetsperspektiv och utgå från individens behov. Bristande delaktighet i planering, genomförande och uppföljning riskerar brukarnas möjligheter till ett självständigt liv. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa öppningar och möjligheter för brukarnas delaktighet i utformningen av sina insatser genom att tillsammans med personal använda och utveckla befintliga arbetsmetoder. Studiens syfte var att utforska nivåer av delaktighet som uppnås och hur de kan förstås utifrån Shiers delaktighetsmodell. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av förbättringsverktyg såsom Nolans förbättringsmodell, PDSA-hjul, fiskbensdiagram och 6P. Studien av förbättringsarbetet var en kvalitativ fallstudie. Fokusgruppsintervjuer har utförts och data analyserats med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen utgick ifrån Shiers delaktighetsmodell (2001). Förbättringsarbetet resulterade i att alla brukare var delaktiga i sin egen genomförandeplanering och därmed vid sista mättillfället hade en korrekt, individanpassad och uppdaterad genomförandeplan. Att införa veckosamtal som en del av genomförandeplaneringen fungerade för vissa brukare, men inte alla.Resultatet från studien visar att brukare och personal anser att brukarna är mer delaktiga än tidigare och att förbättringsarbetet bidragit till fler öppningar och möjligheter. Dessa öppningar handlar om att personalen lyssnar till brukarna och tar tillvara deras erfarenheter för att utforma insatserna. En slutsats är att förbättringskunskap i kombination med delaktighetsmodellen fungerade för att göra brukaren till en aktiv medskapare av sin egen vardag och mindre av en passiv mottagare av insatser. En annan slutsats är att de nya arbetssätten fungerade olika bra beroende på brukarens kommunikationsförmåga. / ” From receiver to co-creator” To increase user participation in assisted living facilities for adults through improved individual plan.  Participation is a human right and a central breakthrough in disability policy. Persons who have a decision on housing with special services according to LSS law must be involved in the support that is planned. Individual plan must be drawn up from an equality perspective and be based on the individual's needs. Lack of participation in planning and follow-up risks users’ opportunities for an independent life.The purpose of the improvement work was to create openings and opportunities for users' participation in the design of their efforts by using and developing existing working methods together with staff. The purpose of the study was to explore levels of participation that are achieved and how they can be understood based on the participation model.The improvement work was carried out with the support of improvement tools such as Nolan's improvement model, PDSA, program theory, the Ishikawa diagram and 6P. The study of the improvement work was a qualitative case study. Focus group interviews were conducted, and data were analyzed with qualitative content analysis with a deductive approach. The theoretical frame of reference was based on Shier’s participation model (2001).The results from the study show that users and staff believe that users are involved in many ways and that the improvement work has contributed to more openings and opportunities.One conclusion is that improvement knowledge in combination with the participation model was a working tool for making the user more of an active co-creator in their own everyday life and less of a passive recipient of contributions. Another conclusion is that the new working methods worked differently depending on the user's functional ability.