Demenssjukdom är en skada som påverkar hjärnans olika funktioner, beroende på vad skadan sitter. Då den ökande befolkningen ger allt fler dementa och det i sig ökar samtidigt behovet av åtgärder i den fysiska miljön. Den fysiska miljön kan hindra eller ge möjligheter i dagliga aktiviteter. Personer med demens har minskad förmåga att förstå och tolka sin omgivning och får därmed lätt en känsla av otrygghet vilket kan leda till inaktivitet och negativa hälsoeffekter. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av åtta informanter och en innehållsanalys som analysmetod valdes. Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av den fysiska miljön, vilka faktorer som påverkar och vilka interventioner som görs ur ett aktivitetsperspektiv för personer med demens på särskildt boende.Resultatet från studien speglar att personer med någon form av demenssjukdom behöver en lugn och förståelig miljö som är förenklad, tillåtande och speciellt utformad efter deras behov. Att använda färgkodning vid utformningen har visat sig ge positiva effekter för patienterna att orientera sig i sin närmiljö. Samtidigt menar informanterna i studien att en "ordnad rörig miljö" stimulerar till ett mer självständigt aktivitetsutförande. MIljön bör också bestå av personal med rätt intresse och kompetens. Dessa faktorer ger större möjligheter till ökad aktivitetsförmåga, delaktighet och välbefinnande för personer som utvecklat någon demenssjukdom.

Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar. Syftet med studien var att belysa betydelsen av nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt. Den långa nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt. Intervention 2 hade effekt över tid. Urvalet är selektivt och litet i förhållande till kvantitativ ansats, studien ska därför ses som en förberedande pilotstudie som i liten skala prövade en arbetsrutin. Konklusion: Studien har genererat hypotesen att en förkortad nattfasta kan minimera ofrivillig viktförlust hos äldre på särskilt boende.

Vatten är ett livsviktigt livsmedel och tillgång till dricksvatten av god kvalitet betraktas av många som en självklarhet i vårt samhälle. Trots detta är vattenförsörjningen sårbar. Vattenförsörjningen kan störas genom på många olika sätt. Bland dessa finns mikrobiologisk förorening, förorening på grund av en farligt gods olycka och sabotage. Vattenburen smitta är, enligt livsmedelsverket, den allvarligaste akuta hälsorisken förknippad med dricksvatten. Mellan 40 och 80 % kan bli sjuka, i synnerhet om inte vattnet smakar eller luktar illa. Förorenat dricksvatten kan orsaka allvarliga och, i en del fall, långvariga sjukdomar. Syftet med denna uppsats var att identifiera möjliga problem med Karlstad kommuns beredskap vid mikrobiologisk förorening av dricksvattnet. Uppsatsen hade också som syfte att tydligare identifiera räddningstjänstens roll vid ovannämnd situation. Genom samtal med ansvariga inom Karlstad kommun samt en granskning av de planer som finns inom kommunen påvisade uppsatsen att det finns en god kunskap om risker och sårbarheter i kommunen. Uppsatsen påvisade dock att mycket av kunskapen är låst till enskilda individer och att mycket få rutiner finns antecknade. Kommunikation och samarbete mellan förvaltningarna kritiseras, trots att det finns tecken på att förbättringar sker. Räddningstjänstens roll förblir osäker vid en mikrobiologisk förorening av dricksvattnet. Ett flertal tjänstemän efterfrågar dock en närmare kontakt med räddningstjänsten.

Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i retoriken i bifallsärenden respektive avslagsärenden och om besluten var logiska utifrån argumentationen. Vid genomförandet av studien användes kvantitativ och kvalitativ textanalys av tolv biståndsutredningar gällande särskilt boende enligt Socialtjänstlagen. En av Stockholms stadsdelar hade arbetat med kvalitetssäkring av verksamheten. Biståndsenheten hade granskat tolv biståndsutredningar. Hälften av ansökningarna avslogs och hälften ledde till beslut om bifall. Biståndsenheten visste inte med säkerhet varför utfallet blev som det blev och det fanns därmed betänkligheter om godtycke i beslutsfattandet. Studiens innehållsanalys visade att klienternas egna resurser, sociala skäl, anhöriga och juridiska skäl (riktlinjer) angavs som skäl för avslag. Medicinska skäl och medicinsk expertis förekom i bifallen. Det fanns ett samband mellan vilka skäl som var avgörande för beslutet och var i utredningen dessa skäl förekom. Studiens argumentationsanalys visade att avslagsärendena inte styrkte tesen att klienten inte hade behov av den ansökta insatsen. Detta gällde alla utom ett ärende. Argumentationen i alla bifallsärendena styrkte däremot tesen att klienten hade behov av insatsen. Argumentationsanalysen visade även att avslagen var mer argumenterande medan bifallsärendena var i det närmaste propagerande. Argumentationen var emellanåt inkonsekvent.

Syftet med studien var att beskriva i vilken grad vårdpersonalen närmast vårdtagaren på kommunens särskilda boenden visade följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Studien genomfördes genom icke deltagande observationer efter ett fastställt observationsschema. Observationerna genomfördes på 73 vårdpersonal vid sex särskilda boenden i två skilda kommuner i Mellansverige. Datainsamlingen utfördes under perioden juni 2007 – februari 2008. Huvudresultatet visade att följsamheten gällande basala hygienrutiner och klädregler var bristfällig. Endast 10 av 73 observationer gällande basala hygienrutiner visade korrekt följsamhet. Lägst följsamhet sågs vid spritning av händer och användning av plastförkläde/skyddsrock. Gällande klädregler var följsamheten korrekt i 47 av 73 observationer. Följsamhet till kortärmad arbetsdräkt var korrekt hos 72 av 73 vårdpersonal. Det som påverkade resultatet i negativ riktning när det gällde klädregler var användandet av ringar vilket registrerades hos 17 vårdpersonal. Resultatet av föreliggande studie har visat på behov av insatser i form av utbildning och ökad tillgänglighet av plastförkläde/skyddsrock och desinfektionsmedel. Detta för att få en ökad följsamhet av basala hygienrutiner och klädregler hos personal vid kommunens särskilda boenden.

Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 betonas att det är av högsta prioritet att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjligheter att delta i aktiviteter som är individuellt anpassade. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuters användning av individuellt anpassade aktiviteter för personer med demenssjukdom på särskilda boenden i Sverige. Frågeställningarna innefattade vilka aktiviteter som använts, vilka aktiviteter de såg behov av samt vad som krävs för att kunna genomföra dessa. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie av deskriptiv karaktär. Elektroniska enkäter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram från tre framslumpade kommuner i varje län i Sverige. 40 av dem svarade på enkäten. Enkätens aktivitetskategorier handlade om hushållsaktiviteter, bords- och spelaktiviteter, skapande aktiviteter, konst- och kulturaktiviteter, rörelseaktiviteter, utomhusaktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande aktiviteter. Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade använts. Samtliga arbetsterapeuter, förutom en, såg behov av att använda sig av fler aktiviteter än vad de gjort på de särskilda boendena för personer med demenssjukdom. De faktorer som uppgavs vara viktigast för att kunna genomföra aktiviteterna var fler omvårdnadspersonal, fler arbetsterapeuter samt mer stöd från chefer. Slutsatser: Studien visar att arbetsterapeuternas kompetens för individuellt anpassade aktiviteter inte utnyttjas fullt ut. Tidsbrist och arbetssätt nämns som möjliga orsaker till att individuellt anpassade aktiviteter inte används i så stor utsträckning.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet. Utbildning och kompetens till all vårdpersonal behövs för att höja kvaliteteninom palliativ vård.

Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre som bodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik som enhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldre hade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalen styrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När en person behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroende ställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod att göra en öppen observationsstudie. Resultatet blev analyserat utifrån mina teorier, som var symbolisk interaktionism, organisation samt till relevant litteratur. Huvudresultatet var min observationsstudie på ett särskilt boende för äldre som hade behov att få hjälp att klara sin vardag. Frågeställningen var: Hur arbetar personalen? Kan den äldre påverka sin vardag? och Styr rutiner/schema arbetet med den äldre? Min observation visade på hur personalen på det särskilda boendet arbetade och bemötte den äldre, samt att vissa delar i vardagen kan den äldre bestämma över. Rutiner och schema styr det mesta av vad som sker under dagen.

<p>Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar.</p><p>Syftet med studien var att belysa betydelsen av nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt.</p><p>Den långa nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt. Intervention 2 hade effekt över tid.</p><p>Urvalet är selektivt och litet i förhållande till kvantitativ ansats, studien ska därför ses som en förberedande pilotstudie som i liten skala prövade en arbetsrutin. Konklusion: Studien har genererat hypotesen att en förkortad nattfasta kan minimera ofrivillig viktförlust hos äldre på särskilt boende.</p>

<p>Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre som</p><p>bodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik som</p><p>enhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldre</p><p>hade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalen</p><p>styrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När en</p><p>person behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroende</p><p>ställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod att</p><p>göra en öppen observationsstudie. Resultatet blev analyserat utifrån mina teorier, som var</p><p>symbolisk interaktionism, organisation samt till relevant litteratur. Huvudresultatet var min</p><p>observationsstudie på ett särskilt boende för äldre som hade behov att få hjälp att klara sin</p><p>vardag. Frågeställningen var: Hur arbetar personalen? Kan den äldre påverka sin vardag? och</p><p>Styr rutiner/schema arbetet med den äldre? Min observation visade på hur personalen på det</p><p>särskilda boendet arbetade och bemötte den äldre, samt att vissa delar i vardagen kan den</p><p>äldre bestämma över. Rutiner och schema styr det mesta av vad som sker under dagen.</p>