Bakgrund: Personer med demenssjukdom är den grupp som löper högst risk att drabbas av undernäring. Detta för att minskad kognitiv förmåga ökar risken för undernäring. Undernäring är ett stort och omfattande problem på särskilt boende. Sjuksköterskor har ett ansvar för att upptäcka och hantera undernäring hos personer med en demenssjukdom och forskning visar att det finns svårigheter inom hälso- och sjukvården att hantera detta problem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att minska risken för undernäring hos personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: För att svara på syftet gjordes en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2012a). Fem kvalitativa artiklar och sju kvantitativa artiklar inkluderades i analysen som gjordes med inspiration av Whittemore och Knafls (2005) beskrivning av integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i sex stycken kategorier; bedöma risken för undernäring, stimulera till aptit, individanpassa måltiden, måltidsmiljön, stödjande åtgärder för att äta självständigt och användbara handmatningstekniker. Kategorin individanpassa måltiden tilldelades underkategorierna ta hänsyn till enskilda önskemål, anpassa mattider och erbjuda kosttillägg. Kategorin måltidsmiljön tilldelades underkategorierna omgivande måltidsmiljön och psykosociala måltidsmiljön.   Slutsats: Föreliggande studie beskrev hur sjuksköterskan kan minska risk för undernäring hos personer med demenssjukdom på särskilt boende. Det framkom att sjuksköterskan genom enkla åtgärder kan stödja personers individuella behov för att öka matintaget och förebygga uppkomst av undernäring.

Distriktssköterskan ansvarar för att leda och organisera omvårdnaden på särskilt boende. Sköra, multisjuka äldre patienter med mer komplexa behov blir allt fler i Sverige. För att möta dessa patienters behov behöver omvårdnaden en personcentrerad inriktning. Syftet med denna studie är därför att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att leda omsorgspersonal på särskilt boende för främjandet av en personcentrerad vård. Metoden som använts är kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem olika distriktssköterskor har utförts. Resultatet har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framgår fyra kategorier som belyser distriktsköterskans upplevelse av att leda omsorgspersonal för främjandet av personcentrerad vård. Dessa är att få stöd, trygghetsskapande interaktioner, professionella egenskaper och organisatoriska förutsättningar. I diskussionen diskuteras hur stödet till distriktsköterskan kan se ut. Ett stöd kan vara att som distriktsköterska få undervisning i hälsofrämjande ledarskap ett annat är att få stöd i reflekterande team. Diskussionen belyser även att patienten i större utsträckning behöver göras delaktig för att skapa en personcentrerad vård.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och utnyttja de positiva aspekterna av att bo tillsammans till att skapa en varierande och stimulerande och samtidigt trygg, tillgänglig och hemtrevlig miljö. En av grundidéerna har varit att föra in andra program i det särskilda boendet såsom förskola och trygghetsboende, för att skapa många olika typer av mötesplatser, både inom den enskilda målgruppen, för anhöriga och över generationsgränserna. Det ger unika möjligheter för de olika generationerna och bidrar till att låta de äldre vara fortsatt integrerade i samhället och uppleva en meningsfull vardag även om man skulle ha det svårare att ta sig ut på egen hand.

Bakgrund: 90 % av alla personer med demens drabbas någon gång av BPSD. Hur symtomen yttrar sig är väldigt individuellt och behandling bör efter utredning av eventuella bakomliggande orsaker, i första hand vara av icke-farmakologisk art. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa interventionsstudier inkluderats. Artiklarna är sökta efter i databaserna Cinahl, Pubmed och APA PsycInfo och sedan kvalitetsgranskade, analyserade och sammanställda. Resultat: Av resultatet går det utläsa att icke-farmakologiska interventioner visat signifikanta förbättringar på symtom som depression, ångest, agitation, vanföreställningar och motorisk rastlöshet. Endast en studie har visat på försämringar hos deltagarna efter interventionen, med bland annat ökad agitation som följd. Konklusion: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt på BPSD. Av de inkluderade studierna går det utläsa att framtida studier bör innehålla ett större antal deltagare med uppföljningar efter avslutade interventioner. / Background: 90% of people with dementia suffer from BPSD at some point. How the symptoms manifest themselves is very individual and treatment should, after investigation of any underlying causes, be primarily of a non-pharmacological nature. Aim: The aim of the study was to identify non-pharmacological nursing interventions and their effects on behavioural and psychological symptoms of dementia for people in nursing homes.  Methods: In this literature study, eight quantitative intervention studies have been included. The articles are searched for in the databases Cinahl, Pubmed and APA PsycInfo and then quality reviewed, analysed and compiled. Results: From the results, it can be deduced that non-pharmacological interventions have shown significant improvements in symptoms such as depression, anxiety, agitation, delusions and motor restlessness. Only one study has shown worsening in the participants after intervention, resulting in among other things, increased agitation. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions have an effect on BPSD. From the studies included, it can be determined that future studies should include a larger number of participants with follow-ups after completion of interventions.

Bakgrund Demenssjukdomar är en grupp av kognitiva sjukdomar som i dagsläget inte går att bota. Förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) är hög hos personer med demenssjukdom och har ofta en negativ inverkan på livskvalitén. Personer med demenssjukdom blir ofta beroende av vårdinsatser och omvårdnad, där vissa flyttar till särskilda boenden specifikt anpassade för personer med demenssjukdom. Musik har visat sig kunna ge upphov till positiva känslor hos människor vilket kan främja deras känsla av meningsfullhet och sammanhang. Således kan implementering av musik i omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende vara av intresse. Syfte Syftet var att beskriva musikens betydelse för omvårdnaden av personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod                                                                                                 I denna litteraturöversikt inkluderades totalt 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Dessa artiklar analyserades i en integrerad analys där tre huvudkategorier med sammanlagt åtta subkategorier identifierades vilka utgjorde grunden för resultatredovisningen. Resultat Musikinterventioner visade sig kunna minska förekomsten av aggressivitet, agitation och depressiva symtom och även minskad användning av psykotropa och antipsykotiska läkemedel hos personer med demenssjukdom på särskilt boende. Ytterligare ett fynd var ökad livskvalitet och uppkomsten av positiva känslor vid exponering av musikinterventioner. Musik som uppfattades som behaglig för personen med demenssjukdom hade positiv effekt, oavsett hur musikinterventionen var upplagd. Slutsats Förekomsten av agitation och aggressivitet minskade och välbefinnandet främjades hos personer med demenssjukdom på särskilt boende vid implementering av musikinterventioner. Den minskade förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom visade sig ha en positiv inverkan på livskvalién hos personer med demenssjukdom på särkilt boende. / Background Dementia is a group of cognitive disorders that are currently incurable. The incidence of behavioral and psychological symptoms (BPSD) is high in people with dementia and often has a negative impact on the quality of life. People with dementia often become dependent on care interventions, where some move to nursing homes specifically adapted for people with dementia to receive care. Music has been shown to give occurrence to positive emotions in people, which can promote their sense of meaning and context. Thus, the implementation of music in the care of people with dementia in nursing homes may be of interest. Aim The aim was to describe the importance of music in the care of people with dementia in nursing homes. Method In this literature review a total of 15 scientific articles from the Cinahl and Pubmed databases were included. These articles were analyzed in an integrated analysis where three main categories with a total of eight subcategories were identified which formed the basis for the presentation of the results. Results Music-interventions were shown to reduce the incidence of aggression, agitation and depressive symptoms and also a reduction in the use of psychotropic and antipsychotic medication in people with dementia in nursing homes. Another finding was increased quality of life and the occurrence of positive emotions when exposed to musicinterventions. Music that was perceived as pleasant for the person with dementia had a positive effect, regardless of how the music intervention was organized. Conclusions The occurrence of agitation and aggression was reduced and the well-being of people with dementia was promoted in nursing homes when implementing music-interventions. The reduced incidence of behavioral and psychological symptoms was found to have a positive impact on the quality of life in people with dementia in nursing homes.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet, även för den äldre populationen trots fördomar och tabun som motsäger detta. Sexualitet och intimitet kan yttra sig på fler sätt än penetrativt sex, som handhållning och komplimanger. Vårdpersonal har som arbetsuppgift att hjälpa sina patienter att uppnå bästa möjliga hälsa och sexuell hälsa, samt att dokumentera detta, speciellt för sjuksköterskor. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa vårdpersonals erfarenheter vid samtal om sexualitet och intimitet med äldre som bor på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats skrevs. Databaserna PubMed och CINAHL användes. Elva artiklar valdes och kvalitetsgranskades. Resultat: Ansvarsdiffusion rådde då en del av vårdpersonalen ansåg att det var en del av deras profession att ta upp sexualitet och intimitet, medan andra av vårdpersonalen ansåg att det var patientens ansvar att ta upp samtal om ämnet. Vårdpersonal upplevde samtalen som obekväma på grund av normer, rådande tabun kring ämnet och kunskapsbrist. Vårdpersonals bemötande varierade beroende på faktorer som uppväxt och religion. De handlade också olika beroende på sin bekvämlighetsnivå. Barriärer, kommunikationssvårigheter och normer hindrade öppen kommunikation om sexualitet mellan vårdpersonal och äldre. Konklusion: Det framkom att vårdpersonal kände sig obekväma och dåligt förberedda inför samtal med äldre om sexualitet och intimitet. Bristande stöd från arbetslaget och bristande eller icke-existerande rutiner till hur en ska gå tillväga spädde på tystnaden kring ämnet. Vidare utbildning inom ämnet behövs för att rutiner ska implementeras och för att vårdpersonal ska kunna utvecklas i sina professioner. / Background: Sexual health is a human right for everyone, including elderly people. Even though taboos and prejudices may contradict this. Sexuality and intimacy may show itself as more than penetrative sex, such as hand holding or compliments. It is included in nursing staffs’ duties to help their patient achieve the best possible health, sexual health, and to document this, especially for registered nurses. Aim: The aim of this literature review was to explore nursing staffs’ experiences in conversations about sexuality and intimacy with elderly people living in nursing homes. Method: A literature study with qualitative approach was written. The databases PubMed and CINAHL were used. Eleven articles were selected and quality-reviewed. Result: Diffusion of responsibility prevailed when some of the nursing staff felt that it was part of their profession to address sexuality and intimacy, while others of nursing staff thought that it was the patient's responsibility to raise conversations about the subject. Nursing staff experienced the conversations as uncomfortable due to norms, the current taboo about the subject and the lack of knowledge. Nursing staffs’ approach varied depending on factors such as upbringing and religion. They also acted differently depending on their level of comfort. Barriers, communication difficulties and norms prevented open communication about sexuality between nursing staff and elderly people. Conclusion: It was found that nursing staff felt uncomfortable and poorly prepared for conversations about sexuality and intimacy with elderly people. Lacking support from the work team and inadequate or non-existent routines on how to proceed increased the silence about the subject. Further education about the subject is needed to implement routines and to enable nursing staff to develop within their professions.

Syfte: Utformning av särskilda boenden för äldre sker på olika sätt beroende på vilken kommun i Sverige de tillhör. Vissa kommuner har publicerat rekommendationer för utformning av denna typ av byggnader, andra inte. Syftet med studien är att undersöka de gemensamma utrymmena matplats/kök, allrum, korridor, balkong/terrass och aktivitetsrum på särskilda boende för äldre. Målet med studien är att ta reda på om särskilda boenden för äldre i kommuner utan rekommendationer uppfyller kriterierna från kommuner med rekommendationer, eller om rekommendationer behöver utformas och ges ut för samtliga kommuner i Sverige. Frågeställningarna som ställs för att nå målet är: 1. Vilka rekommendationer finns för utformning av särskilda boenden för äldres gemensamma utrymmen? 2. Hur väl följs rekommendationerna på befintliga särskilda boenden för äldre i kommuner utan egna rekommendationer? Metod: Studien består av litteraturstudie, dokumentanalys av rekommendationer från sex olika kommuner samt dokument från myndigheten för delaktighet, observationer av fyra befintliga särskilda boende för äldre samt intervjuer med respektive enhetschef. På grund av coronapandemin som utvecklades 2020 har intervjuerna och observationerna inte kunnat utföras på samma sätt. Tre av fyra intervjuer har skett genom Skype eller telefon och observationerna har genomförts med hjälp av bilder. Det fjärde boendets intervju och observation genomfördes fysiskt. Resultat: Rekommendationerna från sex kommuner och Myndigheten för delaktighet resulterade i en matris som användes vid observationerna. Av de observerade särskilda boendena uppfyllde boendet i Jönköping störst andel kriterier, 89%, och Huskvarna minst andel, 35%. Konsekvenser: För en så hög och jämn kvalitet som möjligt gällande utformningen av särskilda boenden för äldre skulle ett nationellt kravdokument behövas, som eventuellt kan kompletteras av kommuner. För vidare forskning rekommenderas liknande studie som behandlar personalutrymmen samt de privata boendeytorna. Begränsningar: Endast de gemensamma utrymmena på särskilda boenden för äldre behandlas i denna studie, alltså undersöks inte den privata boendemiljön. Miljön behandlas endast som boendemiljö och därmed tas ingen hänsyn ur arbetsplatsperspektiv.

Patienter i livets slutskede är beroende av att sjuksköterskor har de kunskaper i palliativ vård som behövs för att kunna möta den döendes olika behov av symtomlindring. Systematisk utveckling och kvalitetssäkring av den palliativa vården ska ingå vid enheter som vårdar patienter i palliativt skede. Resultaten i Svenska palliativregistret avspeglar vårdkvalitén och synliggör områden där patienterna inte får fullgod symtomlindring. Sjuksköterskor, som är verksamma inom särskilt boende (SÄBO), har olika kunskap och erfarenhet av symtomhantering i palliativ vård, något som kan påverka resultaten i registret. En undersökning av sjuksköterskors utbildningsbehov av symtomhantering blir ett komplement till registrets resultat. Studien kan bidra med en övergripande bild av vilka utbildningsinsatser som behöver prioriteras för sjuksköterskor verksamma inom SÄBO för att ge förutsättningar för god symtomlindring till de patienter som har behov av palliativ vård.  Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors utbildningsbehov för symtomhantering vid palliativ vård inom särskilt boende.  Metoden var en kvantitativ enkätstudie som analyserades med deskriptiv statistik. Undersökningsgrupp bestod av sjuksköterskor verksamma inom SÄBO inom en kommun i norra Sverige. Femtioen enkäter besvarades vilket motsvarade en svarsfrekvens på 75 procent.   Resultatet visade att en majoritet av sjuksköterskorna hade ett stort eller mycket stort utbildningsbehov av generell symtomskattning med symtomskattningsinstrument, samt av diagnosspecifika komplexa palliativa symtom. Områden där majoriteten av sjuksköterskorna hade inget, mycket litet eller litet utbildningsbehov var läkemedel och allmän palliativ symtomlindring.  Slutsatsen är att studien kan bidra med en översikt av vilka utbildningsinsatser av symtomhantering vid palliativ vård, som behöver prioriteras för sjuksköterskor inom SÄBO. Enkätstudiens resultat kan utgöra ett komplement till Svenska palliativregistrets resultat och därmed bidra till en systematisk utvärdering och kvalitetssäkring av den palliativa vården. Det finns utrymme till förbättringar kring flera områden, men prioritet är utbildning av symtomskattningsinstrument och symtomlindring av diagnosspecifika komplexa symtom. Studien väcker frågor kring kvaliteten på de utbildningar inom palliativ vård som kommunen erbjuder, hur befintlig kompetens tillvaratas i verksamheten och hur utbildning och fortbildning för sjuksköterskor inom SÄBO kan utvecklas i framtiden.

The topic for this essay is tutoring for nurses. The study is about nurses who work in a nursing home for the elderly and who want to get tutoring and more education. Qualitative method was used and twelve nurses who worked in a nursing home were interviewed. The interviews were taped and written down. Then relevant quotes were picked out of the text and placed into eight different themes. The result of the study showed that the nurses have a need for talking about what happens at work. The nurses used different coping strategies to cope with their experiences. The nurses showed an interest for tutoring and also showed a positive attitude towards getting more education. Several of the nurses felt the need for more knowledge.

Introduktion/Bakgrund: Ökning av patienter med demenssjukdom leder till ökad belastning på sjukvården,inte minst på särskilda boenden för äldre. Många patienter med demenssjukdom får BPSD, en faktor somförsvårar omvårdnad. Med rätt kunskap om omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan främja patienters hälsavid demenssjukdom och tillgodose deras behov. Detta resulterar i välbefinnande hos patienter samtförbättrad vård över lag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för patienter meddemenssjukdom på särskilt boende för äldre. Vilka omvårdnadsåtgärder förekommer? Vilka effekter haromvårdnadsåtgärderna? Metod: Litteraturstudien följer litteratursökning, relevansgranskning,databearbetning samt analys från Henricson (2017). Kvalitetsgranskning följer granskningsmallar frånForsberg och Wengström (2016). Litteraturstudien har en induktiv ansats. Resultatet baseras på 11 artiklar,varav 5 kvalitativa, 2 kvantitativa artiklar och 4 mixad metod. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre temanvilka framkom under databearbetningen: Digitala hjälpmedel, Miljö- och omvårdnadsfaktorer, Dockterapi ochMusik. Under varje tema redovisades de omvårdnadsåtgärder som framkommit samt dess effekter. Slutsats:Litteraturstudiens resultat visade förbättrat välbefinnande och minskad BPSD till följd avomvårdnadsåtgärderna. Omvårdnadsåtgärderna utgör därmed en stadig grund i sjuksköterskans arbete förgod omvårdnad av patienter med demenssjukdom på särskilt boende för äldre. Omvårdnadsåtgärderna börvara individuellt anpassade för att få en god effekt.