• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 234
  • 3
  • Tagged with
  • 237
  • 237
  • 119
  • 106
  • 84
  • 62
  • 61
  • 51
  • 47
  • 37
  • 36
  • 36
  • 35
  • 29
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Behandlingsalternativ för äldre med depression och ångest : - en studie av Örebro kommuns särskilda boenden

Christensson, Sandra January 2009 (has links)
<p>This essay aims to explore the possibilities for elderly in nursing homes in Örebro municipality toreceive other treatments besides medication in case of depression or anxiety. Issues associated withthe object in this paper and which are discussed are prevalence of drug usage, opportunities forelderlies to receive other treatments, prevalence of other treatments and the elderlies own power orinfluence over the choice of treatment. The survey has been conducted with questionnaires sent outby post to nurses at every nursing home for elderly in Örebro municipality. The results showed thatdrugs are used extensively when treating depression or anxiety among the nursing home residents,and other treatments are never or only occasionally being discussed at more than half of the nursinghomes in this study. The results also show that reminiscence therapy and problem-solving therapyhas been used occasionally, while alternative therapies are used more frequently. It is also unusualfor the elderly to be involved in the choice of treatment, mostly because of cognitive impairmentssuch as dementia.</p> / <p>Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för äldre på särskilda boenden inom Örebrokommun att få annan behandling än medicinering vid depression och ångest. Frågeställningarnasom kopplas till syftet behandlar förekomst av läkemedel, möjligheter till andrabehandlingsmetoder, förekomst av andra behandlingsmetoder samt den äldres inflytande över sinegen behandling. Undersökningen har genomförts med enkäter som skickats ut via post till enomvårdnadsansvarig sjuksköterska på varje särskilt boende i Örebro kommun. Resultaten somframkom visar på att läkemedel används i hög uträckning vid behandling av depression eller ångest,och att diskussion om andra behandlingsmetoder aldrig eller enbart ibland förs vid över hälften avboendena. Resultaten visar även att reminiscensterapi och problemlösningsterapi använts videnstaka tillfällen, medan alternativa behandlingsmetoder används mer frekvent. Det är ocksåovanligt att de äldre får vara med och diskutera valet av den behandling som ska påbörjas, oftast pågrund av kognitiva funktionsnedsättningar som exempelvis demenssjukdom.</p>
92

Hinder för och vägar till smärtdokumentation : En empirisk studie av äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård

Sundberg, Andreas, Frida, Molin January 2009 (has links)
<p>Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av individer med smärta 65 år och äldre. Resultatet visade att många äldre hade ont vid vila och aktivitet. De valde vila framför aktivitet som smärtlindrande åtgärd, trots att fanns nackdelar med vila. Resultatet visade även på brister i sjuksköterskors dokumentation av smärtan. Ett hinder för dokumentation var att en grupp äldre inte berättade om sin smärta vilket kunde bero på att de äldre bland annat inte ville vara till besvär eller att de ansåg att smärta var en del av att bli gammal.</p> / <p>An increasing elderly population coupled with an increasing likelihood of pain in oldage means more individuals will be in pain, thus making larger demands on the healthcare system. Studies show that nurses can’t describe the elder’s experience of pain andthere is insufficiency in pain documentation. The aim was to describe paindocumentation in a group of elderly people living in sheltered accommodations or withhome care services. The material was analysed with a quantitative descriptive method aswell as a qualitative content analysis. The inclusion criteria were elderly with pain,above the age of 65. The results showed that many elderly people had pain during restand activity. The elderly more often choose rest than mobility as an activity to reliefpain. The results also showed insufficiency in pain documentation. One obstacle forpain documentation was when the elderly did not tell the nurses about their pain. Therewere several reasons for this, for example that the elderly did not want to be a burden tothe nurses or that they simply accepting that pain were a part of being old.</p>
93

Granskning av organiserat fall - preventivt arbete : en enkätstudie inom särskilt boende för äldre i Umeå kommun 2007

Nyström, Camilla, Åström, Anna January 2007 (has links)
Syftet för denna studie var att granska det fallpreventiva arbetet inom samtliga särskilda bo-enden för äldre, i Umeå kommun. Data insamlades primärt via enkäter vilka besvarades av undersköterskor (n 118, 85 % svarsfrekvens). Enkätsvaren kompletterades med en muntlig fråga som enhetschefen för respektive boende besvarade via telefon. Resultatet visade att 76 % av respondenterna ansåg att enheten bedrev ett organiserat fallpre-ventivt arbete. Inom de granskade enheterna var Individuell Vård- Omsorg och rehabiliter-ingsplanering (Ivor) ett viktigt forum för fallpreventiva diskussioner. Mötesfrekvensen var vanligtvis glesare än en gång per månad. Oftast deltog arbetsterapeut, sjukgymnast, sjukskö-terska och undersköterska/vårdbiträde. De vanligaste fallpreventiva åtgärderna var tillsyn, hjälpmedel och miljöförändringar. Mindre vanligt var medicinska åtgärder samt träning och aktivitet. Instrument för fallriskbedömning användes enligt 58 % av respondenterna. Falltill-bud dokumenterades enligt gällande riktlinjer och 84 % skattade det fallpreventiva arbetet som bra, eller mycket bra, vid deras enhet. Slutsatsen är att fallpreventivt arbete utförs inom många enheter, men det finns förbättrings-områden. Viktigt är att enheter som idag saknar organiserat fallpreventivt arbete stimuleras till att utveckla rutiner för detta. Rutiner för informationsspridning vid falltillbud måste förbätt-ras. Medicinska åtgärder, samt träning och aktiviteter bör intensifieras, liksom användandet av instrument för fallriskbedömning. En ökad medverkan av nattpersonal i fallpreventiva diskus-sioner vore önskvärt.
94

Att leva på särskilt boende : en litteraturöversikt / Livning in a nursing home : a literature review

Nguyen, Quyet, Torstensson, Sara January 2009 (has links)
Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet har sammanställts under tre områden:Respekt och värdighet, Betydelser av möten och relationer och Hantera det dagliga livet . I resultatet framkom det att respekt och värdighet hörde samman med till vilken grad de boende kunde sköta sig själva. Det fanns många brister i mötena mellan de boende och vårdpersonalen. Möjlighet till ett socialt liv så som kontakt med familjen och vänner är begränsad genom deras fysiska begränsningar. För att kunna hantera vardagen vände de boende sig inåt och skapade en mening i sin tillvaro. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om att äldre befinner sig i en väldigt utsatt situation och utifrån det anpassa vård och omsorg. Det behövs mer kvalitativ forskning i hur de äldre upplever att leva på särskilt boende för att kunna förbättra deras levnadsvillkor, välmående och individanpassa äldrevården.
95

Makars upplevelser i samband med beslut om partners flytt till särskilt boende för personer med demenssjukdom : Intervjustudie med 13 informanter

Olsson, Anette, Lundberg, Åsa January 2011 (has links)
När en person drabbas av en kronisksjukdom förändras hela livssituationen för den drabbade och deras familj. Syftetmed denna studie var att beskriva makars upplevelser i samband med beslut ompartners flytt till särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studienbaseras på tretton intervjuer som analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Resultatet strukturerades i sju underkategorier och fyrakategorier. Dessa beskriver hur anhöriga, oberoende av kön, upplevde att tabeslutet om att flytta sin make/maka till särskilt boende för personer meddemenssjukdom som känslomässigt påfrestande. Studien visade även på behovet avstöd vid beslutstagandet. Slutsatsen blir att sjuksköterskan och andraprofessioner behöver kunskap och utbildning för att kunna stödja makar vidbeslutstagandet. / When a person is suffering from achronic disease, often the whole life situation is changing for both the personand the family. The purpose of this study was to describe spouses experienceswhen their partner with dementia was placed in sheltered housing for peoplewith dementia. The study is based on thirteen interviews that were analyzed with amethod for manifest qualitative content analysis. The result was structured inseven subcategories and four categories. The results from the interviews showthat relatives of either sex experienced that to make the decision to move his/ her spouse for special housing for people with dementia were emotionally stressful.The study also showed the need for aid inthe decision-taking. The conclusion is that nurses andother professionals need knowledge and training to support the spouses in thedecision-taking
96

KOMPETENS INOM ÄLDREOMSORGEN : -En kvalitativ undersökning utifrån ett brukarperspektiv

Igelström, Anna January 2008 (has links)
Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse. I forskningen om vilken kompetens personalen och enhetscheferna själva anser är viktig kompetens, tenderar personlig lämplighet att vara avgörande, även om formell utbildning inte helt förbises. Undersökningen som genomförts i det här examensarbetet är kvalitativ och utgörs av intervjuer med äldre personer boende på särskilt boende. Respondenterna utgörs av sex personer, tre män och tre kvinnor i åldrarna 75 år till 98 år. Resultatet av undersökningen analyseras mot tidigare forskning inom området och mot teorier om kompetens, kvalifikationer och yrkeskompetens. Undersökningen visar, att omvårdnadspersonalen anses behöva flera olika typer av kvalifikationer, emotionella, sociala, teoretiska, praktiska, personlighetsrelaterade och förtrogenhetsbaserade. De kunskapsområden som framstod som viktiga för brukarna i studien var, sociala och relationsinriktade kunskaper, socialpedagogiska kunskaper, vardagskunskaper och medicinska kunskaper.
97

Hinder för och vägar till smärtdokumentation : En empirisk studie av äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård

Sundberg, Andreas, Frida, Molin January 2009 (has links)
Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av individer med smärta 65 år och äldre. Resultatet visade att många äldre hade ont vid vila och aktivitet. De valde vila framför aktivitet som smärtlindrande åtgärd, trots att fanns nackdelar med vila. Resultatet visade även på brister i sjuksköterskors dokumentation av smärtan. Ett hinder för dokumentation var att en grupp äldre inte berättade om sin smärta vilket kunde bero på att de äldre bland annat inte ville vara till besvär eller att de ansåg att smärta var en del av att bli gammal. / An increasing elderly population coupled with an increasing likelihood of pain in oldage means more individuals will be in pain, thus making larger demands on the healthcare system. Studies show that nurses can’t describe the elder’s experience of pain andthere is insufficiency in pain documentation. The aim was to describe paindocumentation in a group of elderly people living in sheltered accommodations or withhome care services. The material was analysed with a quantitative descriptive method aswell as a qualitative content analysis. The inclusion criteria were elderly with pain,above the age of 65. The results showed that many elderly people had pain during restand activity. The elderly more often choose rest than mobility as an activity to reliefpain. The results also showed insufficiency in pain documentation. One obstacle forpain documentation was when the elderly did not tell the nurses about their pain. Therewere several reasons for this, for example that the elderly did not want to be a burden tothe nurses or that they simply accepting that pain were a part of being old.
98

Granskning av organiserat fall - preventivt arbete : en enkätstudie inom särskilt boende för äldre i Umeå kommun 2007

Nyström, Camilla, Åström, Anna January 2007 (has links)
<p>Syftet för denna studie var att granska det fallpreventiva arbetet inom samtliga särskilda bo-enden för äldre, i Umeå kommun. Data insamlades primärt via enkäter vilka besvarades av undersköterskor (n 118, 85 % svarsfrekvens). Enkätsvaren kompletterades med en muntlig fråga som enhetschefen för respektive boende besvarade via telefon.</p><p>Resultatet visade att 76 % av respondenterna ansåg att enheten bedrev ett organiserat fallpre-ventivt arbete. Inom de granskade enheterna var Individuell Vård- Omsorg och rehabiliter-ingsplanering (Ivor) ett viktigt forum för fallpreventiva diskussioner. Mötesfrekvensen var vanligtvis glesare än en gång per månad. Oftast deltog arbetsterapeut, sjukgymnast, sjukskö-terska och undersköterska/vårdbiträde. De vanligaste fallpreventiva åtgärderna var tillsyn, hjälpmedel och miljöförändringar. Mindre vanligt var medicinska åtgärder samt träning och aktivitet. Instrument för fallriskbedömning användes enligt 58 % av respondenterna. Falltill-bud dokumenterades enligt gällande riktlinjer och 84 % skattade det fallpreventiva arbetet som bra, eller mycket bra, vid deras enhet.</p><p>Slutsatsen är att fallpreventivt arbete utförs inom många enheter, men det finns förbättrings-områden. Viktigt är att enheter som idag saknar organiserat fallpreventivt arbete stimuleras till att utveckla rutiner för detta. Rutiner för informationsspridning vid falltillbud måste förbätt-ras. Medicinska åtgärder, samt träning och aktiviteter bör intensifieras, liksom användandet av instrument för fallriskbedömning. En ökad medverkan av nattpersonal i fallpreventiva diskus-sioner vore önskvärt.</p>
99

KOMPETENS INOM ÄLDREOMSORGEN : -En kvalitativ undersökning utifrån ett brukarperspektiv

Igelström, Anna January 2008 (has links)
<p>Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse. I forskningen om vilken kompetens personalen och enhetscheferna själva anser är viktig kompetens, tenderar personlig lämplighet att vara avgörande, även om formell utbildning inte helt förbises. Undersökningen som genomförts i det här examensarbetet är kvalitativ och utgörs av intervjuer med äldre personer boende på särskilt boende. Respondenterna utgörs av sex personer, tre män och tre kvinnor i åldrarna 75 år till 98 år. Resultatet av undersökningen analyseras mot tidigare forskning inom området och mot teorier om kompetens, kvalifikationer och yrkeskompetens. Undersökningen visar, att omvårdnadspersonalen anses behöva flera olika typer av kvalifikationer, emotionella, sociala, teoretiska, praktiska, personlighetsrelaterade och förtrogenhetsbaserade. De kunskapsområden som framstod som viktiga för brukarna i studien var, sociala och relationsinriktade kunskaper, socialpedagogiska kunskaper, vardagskunskaper och medicinska kunskaper.</p>
100

Alkohol inom äldreomsorgen : Hur hanteras problematiken? / Alcohol in Elderly Care : How are the problems handled?

Fyrpihl, Marie, Darwish, Jomana January 2015 (has links)
The purpose of our qualitative study is to investigate how the caretakers, in the elderly care, interpret and manage the issue of alcohol problems in elderly people. We have been performing semi-structured interviews on 9 people, on different levels in the elderly care. There were 3 elderly care managers, 1 nurse, 1 assistance administrator and 4 auxiliary nurses, who all, at some level, work with alcohol problems in elderly people. Those interviews were performed singularly, with one exception: we interviewed an elderly care manager and her 2 auxiliary nurses at the same time. To analyse our empirics, we have used the theories of Power and Ageism. Our study shows that the auxiliary nurses, who are the ones who must deal with these problems, have great difficulties to perform their work because they have no qualified knowledge about alcohol problems. In addition, they almost never get the proper information, they don’t have access to guidelines about handling people with alcohol problems and they don’t receive support from their superiors. They have to make the most difficult decisions for themselves without any resources or other guidance.

Page generated in 0.1441 seconds