Bakgrund: Alla personer oavsett ålder har mänskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna känna välbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett särskilt boende på grund av särskilda behov. För en del personer kan det vara svårt att vänja sig att bo på ett särskilt boende, som kan leda till ensamhet och depression. Vården som ges till de äldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det är därför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlätta denna förändring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur hundar påverkar äldre personer som bor på särskilt boende. Metod: En litteratur studie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier Social påverkan, Psykisk påverkan och Fysisk påverkan. Slutsats: Studierna visade inga samstämmiga resultat, men konstaterande kan göras att hunden har möjlighet att bidra till en vardag där individens behov är i fokus. / Background: Every individual regardless of age have human needs that has to be taken in consideration in order to experience well-being. Sometimes an individual has to move to a nursing home, related to special needs. To some people this can be a hard thing to adjust to and may lead to loneliness and depression. Services offered to the elderly should provide for the physical, psychological and social needs. This is why it’s in our interest to increase the knowledge, to be able to provide a positive change, which could be a dog. Objective: The aim of this study was to investigate if and how dogs affect elderly people when they are living in a nursinghome.  Method: A literature study based on the 13 scientific papers. Results: The result presented three categories of Social impact, Psychological impact and Physical impact. Conclusion: The scientific studies showed different results, but assumptions can be made regarding dogs impact on people needs in their everyday life.

I samband med Ädelreformen i början på 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de äldres vardag att de flyttade till ett ålderdomshem när de kände att det var ansträngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag säger de flesta av landets kommunpolitiker att de äldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet så långt det går med de insatser som den kommunala hemtjänsten kan erbjuda. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det kan upplevas att lämna det egna hemmet för att flytta in på ett särskilt boende. Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frågor via enkäter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att få så tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrån de valda teorierna, adaptionsteorin samt symbolisk interaktionism. I resultatet framkom att många av de tillfrågade upplevde flytten som ångestfyllt, svårt, samt att det uppkom blandade känslor, både positiva och negativa. Vissa upplevde det även glädjefullt, samt att de kände stor lättnad.

En studie av biståndshandläggarens dilemma vid ansökan om särskilt boende Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare utreder, bedömer och fattar beslut om särskilt boende. Mer specifikt syftar den även till att belysa den problematik som finns runt bedömningen av det sociala behovet respektive det tydligare medicinska behovet. Metodvalet har varit en kvalitativ ansats. Intervjuer har gjorts av fem biståndshandläggare. Jag har även försökt belysa de krav och förväntningar som ställs från samhällets sida på en biståndshandläggare genom att beskriva hur de kommunala riktlinjerna i förhållande till den mer generösa Socialtjänstlagen skiljer sig och att utifrån detta få förståelse för hur en del handläggare kan känna en viss ambivalens. Detta är något jag försöker beskriva i min uppsats och som även har stöd i tidigare forskning.

Bakgrund Tidigare studier visar att vårdtagare inom äldreomsorgen utsätts för brister och missförhållanden av olika former. Den vanligaste formen av missförhållanden är försummelse av vårdtagaren. En av Socialstyrelsens uppgifter är att värna att god och jämlik vård bedrivs. God vård bedrivs genom att respektera och bevara vårdtagarens integritet. Syfte Syftet var att studera huruvida vårdpersonal uppmärksammat brister och missförhållanden på särskilt boende för äldre samt vilka typer av brister de i så fall uppmärksammat. Syftet var även att under­söka orsaker till eventuella brister och missförhållanden och personalens kunskap om Lex Sarah. Metod Studiespecifik enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultat Av respondenterna hade 69 av 80 stycken uppmärksammat någon form av brist och missförhållande under de senaste sex månaderna. Brister i omsorgen gällande vårdtagarens tand- och munhygien samt personliga hygien var de brister som uppmärksammats mest. Respondenterna ansåg bland annat att tidsbrist och kunskapsbrist var troliga orsaker till de brister och missförhållanden som uppmärksammats. Slutsats Studien visar att brister och missförhållanden existerar och uppmärksammas inom äldreomsorgen. Orsaker till de rådande missförhållande är okunskap och tidsbrist hos vårdpersonalen. Det framkom att kunskap om Lex Sarah var hög. / Background Equal and good care is a right for every person in Sweden according to National Board of Sweden. Previous studies show that patients in geriatric care are exposed to abuses of various shapes. The most common form of abuse is neglect of the resident. To give good care the care workers need to respect and maintain the integrity of the resident.   Aim The aim of the study was to investigate if care workers in nursing homes observed any abuse against the elderly and what kind of abuse. The aim was also to find out what possible causes of the abuse could be and investigate the care workers knowledge of Lex Sarah.   Method Study-specific questionnaire with quantitative approach.   Result The result shows that 69 of the 80 respondents had noticed any kind of abuse or neglect in the last six months in their nursing home. The most common abuse or neglect was inadequate care of the teeth and hygiene among the elderly. The respondents think that lack of education and stressful situations may be the cause of the abuse and neglect.   Conclusion The study shows that abuse and neglect does exist in Swedish nursing homes. Causes of the current abuse is ignorance and lack of time among careworkers. The knowledge of Lex Sarah was high among the careworkers.

Bakgrund: I dagens samhälle ökar den äldre befolkningen över 65 år och det är fler som är i behov av att bo på särskilda boenden. Den munhälsa som ses idag är nedprioriterad, framför allt vid särskilda boenden. En dålig munhälsa kan leda till allvarliga komplikationer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som kan påverka munvården hos äldre personer på särskilda boenden. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på 13 vetenskapliga studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad design. Resultat: Det framkom tre olika huvudkategorier som sågs som hinder för utförandet av munvård, vilka var; rutiner och kunskap kring munvården, arbetssituationens inverkan som ett hinder vid munvård och hinder för att utföra munvård. Diskussion: Kunskapen visade sig vara otillräcklig och det fanns ett behov av utbildning. Samarbetet mellan de äldre och vårdpersonalen var ett av de större hindrena för en välfungerande munvård. Munvården ansågs vara en tidskrävande omvårdnadsaktivitet relaterat till den tidsbrist som angavs av vårdpersonalen. Slutsats: Litteraturöversikten har gett en antydan om vilka faktorer som kan påverka munvården på särskilda boenden. Vårdpersonalen är i dagsläget i behov av mer kontinuerlig utbildning i munvård för att säkerställa de äldres munhälsa. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Denna studie baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer inom särskilt boende i äldreomsorgen. Studien har genomförts utifrån syftet att undersöka chefers attityder och värderingar till den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen och vad de anser om möjligheterna att genomdriva förändringar i linje med densammaIntervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. I analysen har även systemteori och organisationsteori använts som teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att kunskapen kring värdegrunden ansågs vara god. Inställningen till värdegrunden varierade men ett av de mest frekventa svaren var att det föreligger ett behov av en nationell värdegrund inom äldreomsorgen. Den ansågs även bland annat kunna kvalitetssäkra och utgöra ett påtryckningsmedel för förändring. Vad som även framkom i resultatet var att det ansågs föreligga vissa faktorer som antingen möjliggör eller hindrar implementering av den nationella värdegrunden. Hindren kunde med hjälp av systemteori kopplas till olika nivåer. Resultatet visade även att det ansågs ha genomförts förändringar i linje med värdegrunden. Dock poängterades även att det fanns vissa utvecklingsområden för förändring.Det råder brist på forskning kring den nationella värdegrundens inom äldreomsorgen och dess mottagande och effektivitet. Studien bör således endast ses som ett första nedslag i en lokal kontext.

Bakgrund: Demenssjukdom är en progredierande och obotlig sjukdom som ger en kognitiv påverkan. I ett system där den ena individen påverkar den andra kommer en demenssjukdom inte bara förändra livet hos den som är sjuk, utan i stor utsträckning även de närstående. Närstående får ofta inta rollen som vårdare till sin partner men allt eftersom sjukdomen fortskrider kan omvårdnadsarbetet bli övermäktigt och beslut om flytt till särskilt boende kan behöva tas. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser när deras partner med demenssjukdom flyttar till särskilt boende. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar som hittades genom en systematisk sökning i omvårdnadsrelaterade databaser. Artiklarna granskades via HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen följde Friberg (2017) trestegsmodell. Resultat: Upplevelsen förändrades över tid och delades upp i två innehållsområden och sex kategorier. Upplevelser före flytt: Att sätta sig själv i andra hand och ett smärtsamt beslut. Upplevelser efter flytt: Att slitas mellan motstridiga känslor, svårt att släppa kontrollen, förlora en del av sig själv och slutligen besvikelse och farhågor inför framtiden. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Vidare lyfts de tre fynden att sätta sig själv i andra hand, ett smärtsamt beslut samt svårt att släppa kontrollen i resultatdiskussionen och diskuteras utifrån en systemteoretisk ansats samt personcentrerad omvårdnadsmodell. Det är betydelsefullt att samhället och omvårdnadspersonal blir medvetna om närståendes upplevelser som en process för att kunna inge rätt stöd.

Bakgrund: Den senaste tiden har anhörigas situation inom äldrevården fått ökad uppmärksamhet. Många anhöriga ansvarar idag för vården av äldre i hemmet men anhöriga har även en viktig roll för personer som bor på särskilt boende. Det anhörigstöd som finns är ofta fokuserat på anhöriga som vårdar äldre i ordinärt boende. Anhöriga har en speciellt viktig roll för personer med demenssjukdom, som har begränsad förmåga att föra sin egen talan. Även anhöriga till personer på särskilt boende har behov av stöd för att inte själva drabbas av ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av stöd från sjuksköterskor hos anhöriga till personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende. Metod: Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer som utgjorde grunden för en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två domäner; stöd och brist på stöd. Inom dessa framträdde fem kategorier; känna trygghet, känna sig delaktig, känna sig välkommen, känna sig ensam, känna maktlöshet. Slutsats: Stödet från sjuksköterskor är viktigt för att skapa förutsättningar för en meningsfull och hanterbar livssituation för anhöriga. Att känna delaktighet i vården har stor betydelse för anhöriga. När anhöriga upplever ett gott stöd kan det få positiva effekter även för den äldre. Brist på stöd kan däremot påverka anhörigas och den äldres livssituation negativt.

Introduktion: I Sverige bor cirka 66 000 personer med demenssjukdom på särskilt boende. Att erbjuda aktiviteter som är anpassade efter personens funktionsnivå och preferenser behövs för att kunna främja engagemang och en meningsfull vardag. Aktuell forskning visar på att förutsättningar för detta på särskilt boende är begränsade och att personer med demenssjukdom har svårt att kommunicera och uttrycka vilja till aktivitet. Det kan medföra en ökad risk att deras personliga behov och intressen inte tillgodoses. Syfte: Denna studies syfte var att undersöka och beskriva uttryck för vilja hos personer med demenssjukdom på särskilt boende.  Metod:  Data samlades in genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer av tio personer med demenssjukdom på särskilt boende. VQ-S (The Volitional Questionaire) bedömningsinstrument användes i datainsamlingen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjumaterial och kvantitativ metod avvändes för att analysera VQ-S datamaterial. Resultat: Analysen av datamaterial insamlade genom VQ -S visade att uttryck av vilja till aktivitet var hög, fluktuerande eller låg i direkt förhållande med olika miljömässiga faktorers påverkan. Resultatanalysen av samtliga intervjuer visade att vilja och engagemang i aktivitet påverkas av olika upplevelser som utvecklas vid interaktion med andra boende, personal och miljö vid aktivitetsutförande.   Konklusion: Resultatet visar på att personer med demenssjukdom på särskilt boende på flera sätt kan ge uttryck för vilja till aktivitet. Vilja till aktivitet kan utvecklas om omgivningen uppmärksammar subtila utryck av preferenser för aktiviteten och genom att stödja personernas uttryck för vilja möjliggör att genomföra aktiviteter som är meningsfulla för dem.

Äldreomsorg är en lagstyrd verksamhet där socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen lyfter fram de äldres delaktighet som en viktig grundprincip. Utgångspunkten är att äldre ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt, känna sig trygga och känna välbefinnande.  För att nå dessa mål har de äldre bland annat rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:543).