I detta arbete försöker jag sätta fingret på vad det är som gör att en sångare låter brasiliansk. Jag har försökt fokusera på det rent sångtekniska och undersökt och jämfört fem utvalda sångare/sångerskor som betytt mycket för brasiliansk musik. Jag har begränsat mig till samba från Rio de Janeiro. I min förundersökning har jag genom litteraturstudier och genom att skriva ner mina egna erfarenheter försökt ringa in hur sång används i Brasilien. Min undersökning har jag delat upp i två delar. En vetenskaplig del då jag själv gjort en röstanalys av varje sångare, samt intervjuat en sakkunnig på området, Margareta Thalén, som är sångpedagog och logonom. Den andra delen består av en intervju med en brasiliansk sambasångare, Will da Mangueira, som sjunger i den berömda sambaskolan Mangueira. Med denna intervju ville jag undersöka hur brasilianarna själva ser på sin sång. Resultatet var som väntat svårt att analysera. Ämnet är stort och det blir lätt att man utgår från ”tycke och smak”. Det jag har kommit fram till är ändå att det finns några gemensamma komponenter för de sångare jag har undersökt. Mycket handlar om frasering, men även hur man gestaltar en text och använder språkets ljud i tonbildningen, samt vilket register man väljer att använda. Titeln O cantor carioca är på portugisiska och betyder Sångaren från Rio de Janeiro (Carioca kallas de som är födda i Rio de Janeiro.) / <p>Pedagogiskt specialarbete 7,5 hp.</p>

Bilaga 1 CD; Examensarbete (10 p.); Dubblett finns

Syftet med denna undersökning var att granska förskolepersonals attityder till musik samt om det påverkar hur mycket musik som förekommer i förskolan. Undersökningen utgår ifrån insamlade grovplaneringar från fem olika förskolor, utifrån grovplaneringarna utformades frågor som ställdes i en kvalitativ intervju till fem personer som jobbar inom förskolan. Det som framkom i intervjuerna är att musik genomsyrar verksamheten i förskolan och att viljan till musik är viktigare än kunskapen i musik.

<p>Bilaga: 1 CD</p>

I min utbildning till sångpedagog ställs krav på genrebredd vilket har väckt mitt intresse för olika sångstilar och sångtekniker. Denna undersökning fokuserar på de grundläggande faktorerna i sång: stödarbete, stämbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader undersöks i sångteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera. Undersökningen sker genom en studie av två olika handböcker i sångteknik, intervjuer med professionella sångerskor i respektive genre samt egna erfarenheter från övning. Resultatet visar tydliga skillnader i artikulationsarbetet och stämbandsarbetet i olika genrer men endast vissa skillnader i stödarbetet.

Sammanfattning (Abstract) Studien syftade till att ge kunskap om musikanvändandet i förskoleklass och hur pedagoger förbereder barnen att nå målen i lågstadiets kursplan i musik då förskoleklassen ska vara skolförberedande. Vi ville förstå vilka förutsättningar pedagogerna menar att de skapar för barnen inför lågstadiet och hur det fungerar rent praktiskt ute i verksamheterna. Frågorna vi ställde var: Vilka musikaliska verksamheter genomförs i praktiken? Vilka inställningar har pedagogerna till musikverksamhet i förskoleklass? Hur relaterar pedagoger verksamheten i förskoleklass till innehållet i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) med avseende på kursplanen i musik för årskurs 1-3? Metoden vi använde är kvalitativ och semi-strukturerad intervju. Vi intervjuade sex pedagoger samt två rektorer. De vanligaste musikaktiviteterna gällde sång. Instrumentspel förekom i mindre utsträckning. Främsta syfte med musikaktiviteterna är att de är lustfyllda för barnen. Musik används också som medel för att lära inom andra områden.  Den enskilde pedagogen var den som främst påverkade utformningen av musikinnehållet. Informanterna uttryckte en positiv inställning till musik trots bristande tilltro till sina kunskaper i sång och instrumentalspel. De musikaliska aktiviteterna baseras inte explicit på skrivningarna i grundskolans kursplan. Slutsatser som dragits efter studien är att musik borde ingå i utbildningen för alla som arbetar i förskoleklass.  Förskoleklassen bör även få tydligare styrning.

Undersökningen syftar till att svara på frågeställningen: Hur kan recitation användas som verktyg för att utveckla den konstnärliga uttrycksförmågan och öka interpretationsfriheten hos mig som sångare? Grunden för undersökningen bygger på fyra lektionstillfällen i recitation tillsammans med skådespelerskan och teaterpedagogen Cathrine Parment. Jag arbetar med dikten Kennst du das Land av J. W. von Goethe publicerad 1795. Jag arbetar med dikten på originalspråk, tyska, och i en svensk översättning gjord av Nils Johansson 1978. Den musikaliska delen av undersökningen består av en instudering och framförande av Hugo Wolfs (1860–1903) tonsättning av dikten, ur hans Gedichte von Johann Wolfgang von Goethe, där sången bär namnet Mignon: Kennst du das Land. Undersökningen redovisas genom en beskrivning av de recitationsövningar jag använder mig av, en musikalisk analys av Wolfs tonsättning av dikten samt en analys av interpretens tolkning av dikten och sångframförande. Undersökningen visar att recitation är ett kraftfullt verktyg för att utveckla den konstnärliga uttrycksförmågan och öka interpretationsfriheten hos mig som sångare. Arbetet med recitation tillåter oss att träna våra emotionella och poetiska impulser utan att samtidigt behöva tänka på vokalteknik eller musikaliskt uttryck. Framförallt ledde mitt arbete med recitation till insikten om att jag för att komma i kontakt med texten behöver låsa upp det som blockerar min kreativitet snarare än att intellektuellt tolka in mening i diktens rader. / <p>De bifogade videofilerna innehåller dokumentation av den praktiska processen, vidare beskrivet i uppsatsen. Stycket som framförs är Hugo Wolfs tonsättning av Mignon, Kennst du das Land, med text av J. W. von Goethe. Medverkande pianist är Albert Dahllöf.</p>

Examensarbete, 15 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2008 SAMMANFATTNING Antal sidor: 29 Monika Lidholm Av glädje bygger man musik - men räcker det? En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstläge. Singing is an act of joy - plus a little know-how. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollärares kunskap om barns och vuxnas olika röstlägen samt hur de tillämpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom området. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade åtta förskollärare på tre förskolor och läste även litteratur i ämnet. Jag kom fram till att förskollärare, trots medvetenhet om de olika röstlägena, inte alltid sjunger i barns röstläge. Detta beror på olika saker och mycket tyder på att det saknas kunskap i ämnet. Förskollärare är väldigt intresserade av att lära sig om barns röster, deras röstläge och hur de bäst sjunger med barn och efterlyser fortbildning i ämnet.

<p>Examensarbete, 15 poäng</p><p>i Lärarutbildningen</p><p>Vårterminen 2008</p><p>SAMMANFATTNING Antal sidor: 29</p><p>Monika Lidholm</p><p>Av glädje bygger man musik - men räcker det?</p><p>En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstläge.</p><p>Singing is an act of joy - plus a little know-how.</p><p>Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollärares kunskap om barns och vuxnas olika röstlägen samt hur de tillämpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom området. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade åtta förskollärare på tre förskolor och läste även litteratur i ämnet. Jag kom fram till att förskollärare, trots medvetenhet om de olika röstlägena, inte alltid sjunger i barns röstläge. Detta beror på olika saker och mycket tyder på att det saknas kunskap i ämnet. Förskollärare är väldigt intresserade av att lära sig om barns röster, deras röstläge och hur de bäst sjunger med barn och efterlyser fortbildning i ämnet.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att studera vilken syn pedagogerna har på betydelsen av musik och sång, i fråga om språkinlärning hos barn med annat modersmål i förskolan. Därtill även att studera vilka didaktiska redskap pedagogen kan använda sig av i arbetet, samt vilka pedagogiska konsekvenser detta gav. Undersökningen byggde på tio intervjuer med pedagoger som arbetade i mångkulturella förskolor. Arbetets fokus har därmed varit att belysa pedagogernas medvetenhet i fråga om deras avgörande roll för barnens språkutveckling. Resultatet från intervjuerna visade att alla pedagoger var självmedvetna om betydelsen med användandet av musik och sång och om deras roll i valen av de artefakter som plockas fram under dessa aktiviteter, i mötet med de mångkulturella barnen. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att trots ett aktivt språkfrämjande med hjälp av musik och sång, drog inte respondenterna några paralleller mellan effekterna på barnens första och andra språk.</p>