Syftet med denna studie har varit att studera vilken syn pedagogerna har på betydelsen av musik och sång, i fråga om språkinlärning hos barn med annat modersmål i förskolan. Därtill även att studera vilka didaktiska redskap pedagogen kan använda sig av i arbetet, samt vilka pedagogiska konsekvenser detta gav. Undersökningen byggde på tio intervjuer med pedagoger som arbetade i mångkulturella förskolor. Arbetets fokus har därmed varit att belysa pedagogernas medvetenhet i fråga om deras avgörande roll för barnens språkutveckling. Resultatet från intervjuerna visade att alla pedagoger var självmedvetna om betydelsen med användandet av musik och sång och om deras roll i valen av de artefakter som plockas fram under dessa aktiviteter, i mötet med de mångkulturella barnen. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att trots ett aktivt språkfrämjande med hjälp av musik och sång, drog inte respondenterna några paralleller mellan effekterna på barnens första och andra språk.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sångelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sångelever på gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd är nödvändigt för att sjunga hälsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av våra informanter hade svårt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvändning, trots att flera uppgav att de har lätt för att använda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar främst stöd till bukmuskulaturen och andningen. Andra områden så som rygg, bröstkorg och solarplexus anses också vara kopplade till stöd. Informanternas stödövningar går oftast ut på att känna muskelaktivitet någonstans i kroppen. Genom en fenomenografisk ansats har vi även kunnat ta reda på hur och på vilket sätt informanterna talade om sina uppfattningar. De flesta uppfattningarna beskrivs utifrån kroppsliga erfarenheter, i motsats till anatomiska förklaringar. Informanterna hade relativt goda uppfattningar om stöd samtidigt som de hade svårt att verbalisera sin kunskap.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs. att man känner positiva känslor efter att ha sjungit. Denna känsla påverkas också av att kroppen utsöndrar hormon när man sjunger som verkar i positiv riktning. Att klassiska sångare rent historiskt sett haft en högre del som varit överviktiga har sin förklaring i idealet i samhället under operans storhetstid samt subkulturens sociala manér och livsstil. / <p>Lärarexamen</p>

I denna uppsats undersöker jag hur musikerns prestation påverkas av medhörningen. Jag har inriktat mig på sångare och sånginspelning i studio. I undersökningen har jag använt mig av tre informanter som fick sjunga till fem olika mixar i medhörningen. Jag analyserade sedan deras intonering, rytmisering och sångstyrka. Resultaten av undersökningen blev att intoneringen till viss del påverkas av medhörningen, rytmiseringen och sångstyrkan påverkas i hög grad av medhörningen.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar. Enligt omvårdnadsteoretikern King uppfattar varje människa omgivningen individuellt och kommunikationen kan ske både verbalt och icke-verbalt. Sång och musik har under längre tid används som läkande kraft för att bota eller påverka olika sjukdomstillstånd. Musikaktiviteter är ett sätt att stimulera och främja de dementas förmågor. Syftet med denna studie var att beskriva hur musikaktiviteter påverkar personer med demens. Metoden i studien var en litteraturstudie med innehållsanalys. Resultatet visade att musik i de flesta fall har positiv påverkan på personer med demens. Det visade sig att musik förbättrar tal- och kommunikationsförmåga, minskar oro och aggression, väcker känslor och minne hos människor med demens och främjar ett mer aktivt socialt liv. Resultatet visade också att musik ibland kan vara störande och orsaka oro hos personer med demens.

No description available.

Musik är ett kraftfullt medium med förmåga att förmedla ett brett spektrum av känslor. Den mänskliga rösten anses ha liknande känsloförmedlande egenskaper, vilket är väl dokumenterat för tal, men endast ett fåtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av den mänskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sångens betydelse för den emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ett lyssningstest, där man fick lyssna på olika versioner av 10 olika musikstycken; med sång, utan sång och med enbart sång. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd känsla samt skatta intensitet. En tydlig ökning i upplevd intensitet för de versioner som innehöll kombinerad musik och sång kunde observeras i resultaten, och sången hade även en tendens att förmedla skilda känslouttryck från musiken. Resultaten pekar på att sång är en stark influens för både upplevd intensitet och upplevt känslouttryck i musiken

Denna studie visar att vokalisten tycks befinna sig i en mångsidig och inte helt okomplicerad position i ensemble. En position som präglas av såväl musikaliska som sceniska förväntningar, men även av en stark och ofrånkomlig koppling till kroppen. Vokalistpositionen kan också förstås som en underordnad position i förhållande till övriga instrumentalisters positioner inom ensemble. Dels utifrån den traditionellt västerländska synen på uppdelningen mellan kropp och sinne, natur och teknik. Samt dels utifrån förståelsen av sång som ett feminint kodat instrument och hierarkin manligt och kvinnligt. Syftet med studien är att undersöka fem vokalisters upplevelser av förväntningar i samband med ensemblespel, samt deras förhållningssätt till dessa. Uppsatsen bygger på fem vokalisters skrivna berättelser kring deras erfarenheter och upplevelser av att vara vokalist i ensemble inom populärmusik. Deras berättelser visar att det finns förväntningar på hur vokalister bör vara, samt vilka kunskaper de har och inte har i ensemblesituationen. Genom en sociologisk analys av studiens resultat framträder också medvetna och omedvetna strategier för att som vokalist uppnå fullt medlemskap i ensemblen, samt en indikation på vilka egenskaper som är kopplade till vokalistpositionen. Studien pekar avslutningsvis på att vokalister inte ges plats utan måste ta plats i ensemblen, en aspekt av musicerandet som även påverkar deras möjlighet till autenticitet som musiker.

No description available.