No description available.

Syftet med det här projektet var att jag skulle utöka mina kunskaper och färdigheter i sång och lära mig att dista rösten, för att sedan använda denna sångteknik i en låt som jag har skrivit. Detta innefattade att undersöka vilka tekniker som behövs för att sjunga distat, hur en lär sig sjunga distat på ett hälsosamt sätt, samt reflektera över på vilket sätt jag ville använda dist i min låt. Min metod för att utföra detta var att ta sånglektioner, lära mig från andra källor såsom böcker, internet och youtube, och framförallt genom att öva oerhört mycket. Arbetet har gett mig förmågan att använda sångtekniker som jag tidigare inte behärskade, och gett mig en ny förståelse för hur sång kan användas på olika sätt i låtskrivning.

No description available.

Detta är en studie med syfte att utifrån narrativ från fyra sångerskor undersöka hur en graviditet kan påverka sångrösten samt hur man som pedagog kan bemöta dessa förändringar. Förhoppningen är att studien ska ge ökad kunskap i hur de fysiologiska och psykologiska förändringarna under en graviditet kan påverka sångrösten och medvetandegöra vad man som pedagog kan göra för att fortsätta bedriva skonsam sångundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk arbetsmodell vilket resulterade i teman utifrån informanternas berättelser. Resultatet visar på att en graviditet kan ha såväl positiva som negativa effekter på sångrösten med övervägande negativa följder. Hormonell påverkan i larynx, förändringar i magen och bukmuskulaturen samt minskad andningskapacitet har störst negativ inverkan på sångrösten under graviditeten medan positiva effekter som kan komma att upplevas är utökat lägre omfång och mörkare timbre (klangfärg). Den individuella påverkan är dock stor och det finns inga generella metoder att använda sig av i undervisningen av gravida. Kunskap från såväl sångerskans som pedagogens håll om vad som kan ske med sångrösten under en graviditet kan skapa förutsättning för skonsam röstanvändning och anpassning av sångteknik. Resultatet visar också på att acceptansen kring röstens förändring under graviditeten är av stor vikt för att inte pressa sig och orsaka långvarig skada på stämbanden.

<p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Från notbild till kropp och intuition. Det uttrycket är essensen av detta examensarbete. Jag kommer att beskriva mitt instuderings- och fördjupningsarbete med rollkaraktären Cleopatra ur Händels opera Julius Caesar och tre av hennes arior. När man interpreterar operaarior har man mycket att förhålla sig till, den egna personliga tolkningen utvecklas och formas i flera steg. Denna kreativa process kommer jag att undersöka och dokumentera i denna text. Framförallt kommer jag att försöka få en djupare insikt i vem Cleopatra var som historisk person. Jag kan redan på förhand säga att hennes och mina livserfarenheter ter sig väldigt annorlunda. Just därför vill jag sätta mig in i och reflektera över hennes livsöde. Jag tror att det kommer att berika min gestaltning av henne i de tre ariorna ur operan. En annan infallsvinkel som jag kommer att vidröra är barocksång och formen för en barockaria. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

<p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur stor kunskap förskollärare har om barns röster och huruvida de i praktiken tar hänsyn till barns fysiska begränsningar när det gäller röstomfång vid sångstunder i förskolan. Undersökningen genomfördes på tre olika förskoleavdelningar där tre pedagoger observerades med ljudupptagning när de hade sångsamling med en barngrupp. Därefter intervjuades berörd pedagog. Observationer och intervjuer transkriberades och sammanställdes med färgkoder. Resultaten som framkommit visar att pedagogerna teoretiskt under sin utbildning fått kunskaper om att barns röster har ett begränsat röstomfång och behöver sjunga i högre lägen än vuxna. I praktiken var det dock ingen av pedagogerna som anpassade sångsamlingen till dessa tonområden. En slutsats som dragits i och med denna studie är att det saknas verktyg för pedagoger att hitta rätt tonomfång vid sång med barn, om vederbörande saknar musikinstrument eller annan indikator som visar i vilket tonomfång sången bör sjungas. Musikteoretisk kunskap i relation till barns röster skulle också kunna finnas med på den utvecklingspotentiella önskelistan för pedagoger som sjunger med barn.

Detta är en studie med syftet att jämföra sångteknik inom klassisk sång och sång inom Contemporary Commercial Music (CCM). Då jag själv framför allt är verksam inom CCM är det en studie där jag själv praktiskt undersöker hur det är att prova en ny genre på mitt huvudinstrument. Vilka är de största skillnaderna rent fysiologiskt mellan genrerna och hur upplever jag att bli nybörjare igen på mitt eget instrument? Studien har genomförts genom att jag själv tagit sånglektioner inom både klassisk sång och CCM. Dessa har dokumenterats genom ljudinspelning av lektionerna samt att loggboksanteckningar förts efter varje tillfälle. En enkät har även skickats ut till sångare verksamma inom båda genrerna för att få en bredare bild av sångundervisning än den jag själv fått. Som tillägg har jag spelat in ett klingande resultat med en låt från vardera genre för att försöka visa på de olika sångtekniska funktionerna.  Resultatet visar att den grundläggande sångtekniken rörande andning- och stödarbete undervisas och används på liknande sätt inom båda genrerna. Det som skilde åt var framför allt placering av struphuvudet, ansatsrörets form och längd samt olika registerfunktioner. Att prova på en ny genre på mitt huvudinstrument var både svårt och utmanande men ledde till breddat omfång och en större förståelse för rösten som instrument.

Som sångare utgörs instrumentet av kroppen vilket innebär att det inte finns någon möjlighet att lägga ifrån sig sitt instrument. Detta skiljer sångare från andra musiker och kan komma att påverka såväl yrkesliv som vardagsliv. Det finns en mängd olika riskfaktorer som skulle kunna innebära negativ påverkan på sångares rösthälsa. Exempel på dessa är brist på vila vid förkylning, ogynnsam medhörning samt tonarter som inte är anpassade efter den individuella sångarens röstläge. Tidigare forskning har dessutom visat att samma typ av röstproblem upplevs olika av sångare och ickesångare. Detta eftersom röstproblem påverkar sångarens möjlighet att utföra sitt yrke. Studien syftar till att undersöka hur yrkesverksamma sångare från olika genrer tar hand om sin röst och resonerar kring begreppet rösthälsa. Dessutom har sångares relation till rösthälsa i kommunikation med andra personer i musikbranchen undersökts. Vidare syftar studien till att synliggöra rådande diskursers inverkan på sångares möjlighet att praktiskt tillämpa positiva rösthälsomässiga åtgärder i yrkeslivet. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma sångare från olika genrer. Resultatet visar på att rösthälsa har olika stor plats i informanternas liv. Samtliga informanter uttrycker att oro för deras rösthälsa eller hälsa som på annat vis kan kopplas till yrket i viss utsträckning påverkar deras vardag. Studien visar inte på några signifikanta skillnader gällande kopplingen mellan genre och relationen till rösthälsa. En skillnad är dock att en rådande divadiskurs inom den klassiska traditionen skulle kunna påverka sångares rösthälsa positivt då de tillåts vila sina röster. Vidare visar resultaten på en möjlig skillnad gällande att diskurserna påverkas beroende av sångarens anställningsform. Informanterna uttrycker även att det är olika hur de blir bemötta av sina kollegor i musikbranschen när det gäller att våga säga till att de behöver vila rösten. Vidare forskning skulle kunna syfta till att undersöka hur sångpedagoger i gymnasieskolan aktivt arbetar med att inkludera rösthälsa i sångundervisningen.