Självständig övning inom sång är ett relativt outforskat område, däremot finns det forskning om musikalisk övning ur bredare perspektiv. Föreliggande studie undersöker självständig övning som en del av sångundervisningen och hur lärarledd övning inverkar på sångelevers musikaliska utveckling. Syftet var att få kunskap om hur ett urval av sångpedagoger förhåller sig till sångelevers självständiga övning som en del av deras musikaliska utveckling. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Metoden var kvalitativ med intervjuer av halvstrukturerad karaktär där sex sångpedagoger intervjuades. Resultaten visar på att musikalisk övning är mångfacetterat och inkluderar många olika aktiviteter som normalt inte skulle härledas till självständig övning. Resultaten visar även på att den självständiga övningen är beroende av olika faktorer för att kunna genomföras optimalt. Medvetenhet om sin egen förmåga ligger här tungt vilket ter sig olika beroende på sångarens ålder och mognad. Undervisningen bör anpassas till individen med tanke på förutsättningar och mål. Elever kan dra nytta av en stöttande handledare som kan bryta ner det som ska läras i mindre begreppsliga delar vilka eleven genom härmning kan lära sig och sedan använda på egen hand. Slutsatsen av studien är att vidare forskning om förhållandena mellan självständig och lärarledd övning behöver genomföras för att kunna utröna exakt vilka faktorer som är avgörande för den musikaliska utvecklingen som sångare. I studien föreslås även att en tydlig begreppsdefinition behöver klargöras vad gäller övningsbegreppet som kan etableras i institutioner för att på så sätt skapa ett gemensamt språk kring vad övning kan innebära.

Syftet med denna studie är att undersöka om en medveten sångandning kan eliminera mina röstspänningar. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: Kan fokusering på andning eliminera röstspänningar? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv där videologgbok används som dokumentationsmetod. Resultatet presenteras med utgångspunkt i tre teman: spänningar, verktyg och andning under sång. Slutligen förs en diskussion i förhållande till den tidigare forskning och övrig litteratur som presenterats i bakgrundskapitlet. Diskussionen leder bland annat fram till slutsatsen om hur andning kan ses som ett verktyg för att skapa den medvetenhet som krävs för att eliminera röstspänningar. Avslutningsvis redogörs för arbetets betydelse och vidare forskningsmöjligheter. / The purpose of this study is to investigate whether or not being conscious of your breath while singing could eliminate my voice tension. The purpose is supported by the following research question: Can focusing on the breath eliminate voice tension? The study is based on a phenomenological life-world perspective where video logbook is used as a documentation method. The result is presented on the basis of three themes: tensions, tools and breathing during singing. Finally, a discussion is conducted in relation to the previous research and other literature presented in the background chapter. Among other things, the discussion leads to the conclusion about how breathing can be seen as a tool for creating the awareness that is needed to eliminate voice tension. Finally, the significance of the work and further research opportunities is explained.

Syftet med studien är att undersöka hur några sångpedagoger erfar fenomenet sångteknik. Forskningsfrågorna handlar om hur sångpedagogerna verbaliserar sin syn på sångteknik, registertermer och metoder samt hur sångpedagogerna förhåller sig till forskning i området. Utgångspunkterna för genomförandet är semistrukturerade intervjuer där fyra sångpedagoger med lärarexamen har intervjuats. Studiens teoretiska ramverk omfattas av fenomenologi med inriktning mot intentionalitet och livsvärdsfenomenologi. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning som sedan transkriberades och analyserades med tematisk analys. De teman som utkristalliserades presenteras i resultatkapitlet och är följande: sångpedagogernas syn på sångteknik, sångpedagogernas erfarenheter och uppfattningar av register, sångpedagogernas egna metoder samt sångteknik och metoder i förhållande till forskning. Resultatet synliggör både likheter och olikheter i hur de ser på och verbaliserar sina förhållningssätt till sångteknik, registertermer, metoder och forskning. De erfarenheter som ligger till grund för dessa förhållningssätt erfars emellertid i den egna livsvärlden och har på olika sätt haft betydelse för hur de erfar fenomenet sångteknik och förhåller sig till det i undervisningen. Resultatet visar även att sångpedagogerna är överens om att forskning i sång är mycket viktigt, dock är det endast undantagsvis som de själva vänder sig till forskning. I diskussionen resoneras det vidare kring de teman som framkommer i resultatet i relation till den tidigare forskningen som presenteras samt det teoretiska perspektiv som genomsyrar studien. / The purpose of this study is to investigate vocal teachers views on and experiences with the singing technology phenomenon. The study’s research questions concerns how singing pedagogues verbalize their views on singing technique, their terms about register, methods and their relation to research. The starting points for implementation is semi structured interviews with four singing pedagogues whom all have a teachers degree. The study’s theoretical framework covers phenomenology and focus on intentionality and lifeworld phenomenology. The interviews was recorded with phonogram and later transcribed and analyzed through thematic analysis. The different themes which are presented in the result are as follows: the vocal teachers views on singing techniques, the vocal teachers experiences and perceptions of registers, the vocal teachers own methods and singing techniques and methods in relation to research. The result visualizes both similarities and differences in how they view and verbalize their approaches to singing technology, terms about register, methods and research. The experiences that form the basis of these approaches, however, are experienced in their own lifeworld and have in different ways been important for how they experience the phenomenon of singing technique and relates to it through teaching. The result also shows that the singing pedagogues agree that research on singing is very important, nonetheless they themselves seldom turn to research. The discussion is further conferring around the themes that emerge in the result in relation to the previous background and the theoretical perspective that permeates the study.

No description available.

Som lyrisk-dramatisk sopran vet jag att min väg vokalt är längre än de flesta andra röstfacks väg, eftersom rösten behöver mer mognad. Mognad att växa in i sitt röstfack och mognad för att klara av de stora rollerna som väntar. Så var börjar man när man är yngre, vilken repertoar kan låta rösten växa och ta plats men ändå bevara ungdomlighet och skönhet? Jag har upplevt från master classes och auditions som jag har varit på att efterfrågan av Mozart har varit stor. Samtidigt har jag alltid tyckt att det har varit svårt att sjunga just Mozart. Det känns inte som att rösten får ta sin riktiga plats och att det skaver på något sätt. Därför blev det tydligt för mig i början av läsåret att mitt projekt skulle handla om hur jag som lyrisk-dramatisk sopran kan hitta min röst i Mozart. Samt hur jag kan dra nytta av ett slankare vokalt tillvägagångssätt som behövs i Mozart och använda det i repertoar som jag trivs bättre i vokalt, som till exempel Wagner. Detta är ett utforskande projekt i hur man som lyrisk-dramatisk sopran kan sjunga på bästa sätt med sin röst i olika stilar, och hur de olika stilarna kan dra nytta av varandra. Hur skiljer sig Mozart från Wagner vokalt? Kanske är skillnaden inte så stor, och kanske finns en förening mellan dem två i Weber?

Syftet med denna studie är att få större insikt i vad det innebär att utveckla en ny sångteknik. För att undersöka detta har jag under en fyraveckorsperiod övat edge tio minuter per dag, fem dagar i veckan. Tre av dessa övningstillfällen har videofilmats. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina olika upplevelser under processens gång. Som teoretisk utgångspunkt har jag utgått utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet redovisas vilka redskap som användes och hur dessa hanterades samt hur processen gällande lärandet har utvecklats. Resultatet visar att de mest centrala redskap som användes var kroppen, metodboken, pianostol, vägg och en låt. Flera av redskapen användes för att få bättre luftkontroll. I diskussionen beskriver jag utifrån det sociokulturella perspektivet vilka förutsättningar som har funnits samt vilka redskap som användes vid lärandet. / The purpose of the study is to get a deeper insight of what it means to develop a new singing technique. To study this I have practiced edge ten minutes per day during a period of four weeks, five times a week. Three of these exercices have been videotaped. I have also used a logbook to document new experiences during the process. I have a socio-cultural perspective as a theoretical base in this study. In the result the different tools that were selected show how these were handled and how the process in learning has developed. The results show that the most central tools that were used were the body, the method book, the piano chair, the wall and a song. In the discussion I describe, from a socio-cultural perspective, what the conditions have been, and which tools I have used.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sångpedagoger inom genren ”svensk folklig sång” använder trall i sin undervisning och om de eventuellt använder den som ett redskap för att förbättra sångteknik. Tre kvalitativa intervjuer med sångpedagoger ligger till grund för undersökningen och ett sociokulturellt perspektiv har varit teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat visar att alla informanter använder sig mycket av trall i undervisningen och att de dessutom använder den som ett sångtekniskt redskap. Informanterna anser att trallen har en mängd egenskaper som gör den till ett praktiskt verktyg när de vill öva sångteknik och exempel på områden i vilka trallen kan tjäna som övning är rytm- och puls, andning, artikulation och röströrlighet. Informanterna anser också att trallen har vissa sociala parametrar som gör den till ett bra hjälpmedel för att bli en del av den folkmusikaliska diskursen. / The purpose of this essay is to examine how singing-teachers, within the Swedish folk music-genre, use trall when they teach and if they eventually use it as a tool to improve singing technique. The foundation of the research is three qualitative interviews. The socio-cultural perspective has served as the study´s theoretical basis. The result of the study shows that all of the interviewees use trall a lot in their teaching and that they also use it as a tool. The interviewees think that trall has a lot of qualities that makes it a practical tool for practicing singing-technique. Examples of areas where trall can be used as practise is rhythm and pulse, breathing, articulation and movability within the voice. The interviewees also think that trall has social parameters which makes it a good tool for becoming a part of the folk-music discourse.

Syftet med studien är att få en fördjupad insikt i vad lärandet av sångtekniken neutral utan luftinnebär. För att undersöka detta har jag under en fem veckors period övat neutral utan lufti 20-30 minuter, tre dagar i veckan. Under och efter övningspassen har loggbok använts för att dokumentera nya upplevelser av lärandeprocessen och utöver detta har även 5 videodokumentationer av övningspass gjorts. I denna studie utgörs den teoretiska utgångspunkten av ett designteoretiskt perspektiv med fokus på vilka semiotiska resurser som används i lärandet. Studiens frågeställningar är: Vilka teckenskapande resurser används vid inlärningen av den nya funktionen så kalladneutral utan luft? Hur används dessa resurser? Resultatet visar att de viktigaste resurserna är kroppen och de sångtekniska elementen. Dessa resurser används för att åstadkomma ett stadigt och önskvärt resultat på ett oskadligt vis. I diskussionskapitlet diskuterar jag de resurser som krävts i inlärningen av sångtekniken neutral utan luft. / The purpose of the study is to gain a deepened insight in what the learning of the singing technique neutral without aircan mean. To study this I have practiced neutral without air20-30 minutes per day, three times a week over a five weeks’ period. During and after every practice session I have written a log to document new personal experiences of the learning process. In addition to this I have documented five practice sessions with a video camera. The theoretical perspective of this study is design theory with focus on the semiotic resources used during the learning process. The study’s research questions are: Which semiotic resources are used during learning the song technique known as neutral without air? How are these resources used? The results show that the most central resources that were used were the body and the vocal elements of the technique. These resources are used to achieve a steady and desirable result in an innocuously manner. In the discussion, I describe the necessary resources for the learning process of the song techniqueneutral without air.

Studiens syfte var att undersöka och utvärdera hur dirigenten på effektivast möjliga sätt kommunicerar information till koristerna genom sitt gestiska språk utifrån hur koristerna fördelar sin uppmärksamhet och tolkar positioneringen av dirigentens händer. Studien utredde även om och i så fall hur uppmärksamhetsfördelningen och tolkningen av en dirigents gestik skiljer sig mellan korister med varierande körerfarenhet och musikalisk utbildning. Dirigering är ett uråldrigt icke-verbalt kommunikationssätt och tidigare forskning visar att vi människor speglar varandras kroppsspråk, den så kallade kameleonteffekten. Tillsammans med vetskap om hur sångarens röstapparat fungerar ges en övergripande bild av vilken information koristen behöver från dirigenten för att sången ska nå önskat resultat. Studien genomfördes genom experiment på fyra körgrupper med skilda erfarenheter av körsång samt utbildningsnivå i musik, där ett antal övningar konstruerades för att kunna analysera hur sångarna fördelade sin uppmärksamhet mellan dirigentens händer, ansikte och det egna lyssnandet. Som komplement till experimentet genomfördes även en intervju med en erfaren professionell kördirigent. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i försöksgruppernas tolkning av gestiken. Enklare gester som tydligt ger psykologiska associationer till kända känslor eller beteenden, såsom att lyfta något tungt, tolkades intuitivt på likvärdigt sätt av samtliga sångare, medan mer köridiomatiska gester såsom att placera en konsonant på ett synkoperat slag skiljde sig mellan grupperna. Detta innebär inte att mindre erfarna sångare med nödvändighet inte kan avläsa eller förstå vissa gester. Skillnaderna mellan gruppernas tolkning av gestiken berodde sannolikt i hög utsträckning på andra faktorer, såsom att det i repetitionssammanhang kan ta längre tid för den oerfarne koristen att lära sig läsa noterna, hitta rätt i röst och andning och intonera rent. Detta gör att denne inte har lika mycket utrymme att koncentrera sig på dirigentens gestik jämfört med en korist som tränat upp körsjungandets elementa till automatik. / The purpose of the study was to examine and evaluate how the conductor most efficiently communicates information to the choristers through gestural language based on how the choristers distribute their attention and interpret the position of the conductor’s hands. The study also investigated if and how the distribution of attention and interpretation of a conductor’s gesticulation differs between choristers with different levels of experience in choral singing and musical education. Conducting is an ancient non-verbal mode of communication, and previous research shows that people mirror each other’s body language, the so-called chameleon effect. Coupled with knowledge of the function of the singers’ vocal apparatus, an overall picture of what information the choristers need from the conductor in order for the music to achieve the desired result is provided. The study was conducted through experiments on four choir groups with different levels of experience in choral singing and musical education, where a number of exercises were constructed to analyze how the singers distributed their attention between the conductor's hands, face and their own listening. To complement the experiment, an interview with an experienced professional choir conductor was made. The results showed both similarities and differences in the experimental groups' interpretation of gestures. Simpler gestures that clearly gives psychological associations of known emotions or behaviors, such as lifting something heavy, were intuitively interpreted in a similar way by all singers, while more choreographic gestures such as placing a consonant on a syncopated beat differed between the groups. This does not necessarily mean that less experienced singers are unable to read or understand certain gestures. The differences between the groups' interpretation of gestures were probably largely due to other factors, such as the fact that in a rehearsal context it may take longer for the inexperienced chorister to decipher the notes, find the right voice and breathing and intonate just. This means that they have less opportunity to concentrate on the conductor's gestures, in comparison with a chorister who has trained the basic elements of choral singing to automaticity. / <p>Information om examenskonserten</p><p>Repertoar:</p><p>Lux Aeterna (Rebecka Ryd)</p><p>I detta vita, outsagda (text Cecilia Lindemalm, musik Rebecka Ryd)</p><p>Hör på mig, ni fjärran länder (text Jesaja 49:1-2, musik Rebecka Ryd)</p><p>Visa vid vindens ängar (text och musik Mats Paulson, arr Rebecka Ryd)</p><p>Den blida vår är inne (text J O Wallin, A Frostenson, arr Rebecka Ryd)</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Rebecka Ryds Diskantensemble</p><p>Dante Fritzell, flöjt</p><p>Lisa Herlitz, oboe</p><p>Patricia Träff, klarinett</p><p>Zacharias Frato, horn</p><p>Fritz Fembro, fagott</p><p>Rebecka Ryd, dirigent och kompositör</p>