En tredjedel av våra liv består av sömn. Under sömnen sker återuppbyggnad i olika delar av kroppen. En del upplever oförmåga att sova och det finns flertalet diagnoser på sömntörningar. En av de största gruppen är insomnia. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till patienter med sömnsvårigheter. Metoden har varit litteraturstudier genom databassökningar i CINAHL och Pubmed, vilket kompletterats med manuella sökningar. Resultatet baserades på 12 kvalitetsgranskade artiklar, två kvalitativa och 10 kvantitativa. Det framkom att stöd till patienter med sömnproblem var "skapande av medvetenhet" och "strategier för vila". Att skapa medvetenhet om sömnens betydelse och eventuella sömnproblem var viktigt både för patienten och sjuksköterskan. Strategier hittades som kan hjälpa patienten att komma till ro inför natten och därmed ha en bra förutsättning för att kunna somna. Vissa studier visade att insomningstiden förkortades och andra att patienterna upplevde ökad sömnkvalitet samt mindre antal uppvaknanden nattetid. Det finns en rad olika faktorer som kan störa och påverka sömnen så som ljud, ljus och smärta hos patienten. Från genomgång av artiklar framkom omvårdnadsstrategier som sjuksköterskan kan vidta utöver sömnmedikament så vårdpersonal och anhöriga i omvårdnadskedjan blir mer delaktiga i sömnproblematiken.

Studiens syfte har varit att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos en grupp tonåringar som går på gymnasiet. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan hur killar och tjejer samt morgon- och kvällsmänniskor påverkas av dessa variabler. Studiens empiri är hämtad genom en enkätundersökning där en grupp gymnasieungdomar medverkade. All data analyserades genom Spearman´s rangkorrelation. Resultat från den undersökningen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter. Det visade sig även finnas ett samband mellan ett flertal undergrupper till dessa variabler. Vidare visar undersökningen ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos killar men inte hos tjejer. Den här studiens resultat redogör även för ett samband mellan fysisk aktivitet och sömnkvalitet hos kvällsmänniskor. Då samtliga av dessa samband har en svag korrealtion kan inga större slutsatser dras endast utifrån denna studie.

Bakgrund: Ungdomar tillhör den populationen som använder skärm högst antal timmar per dag. Skärmar används som kommunikationsmedel, fritidsaktivitet men även i dagens skolundervisning. Hög skärmanvändning kan leda till ökad stress och sömnsvårigheter. Sömn är ett grundläggande behov och sömnsvårigheter kan orsaka en rad hälsoproblem och försämrade studieresultat. Skolsköterskan har ett stort och komplext ansvar i att arbeta preventivt, tidigt identifiera sömnsvårigheter och kartlägga varje enskild elevs risker med skärmanvändning. Syfte: Att jämföra sömnsvårigheter i relation till skärmanvändning mellan unga män och unga kvinnor i senare tonåren. Metod: En enkätstudie med kvantitativ design tillämpades. 221 elever deltog från årskurs tre på fyra olika gymnasier i södra Sverige. Data fördes in i SPSS. Resultatet redovisas deskriptivt i form av tabeller och diagram samt logistisk regression som presenteras i löpande text. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan sömnsvårigheter och att ungdomar sitter uppe vid någon typ av skärm efter klockan 23.00 flera kvällar i veckan. Det finns också ett visst samband mellan sömnsvårigheter och att vakna flera gånger under natten av SMS eller inkommande aviseringar. Unga män använder skärm i större utsträckning efter klockan 23.00 medan ingen signifikans påvisas mellan könen gällande att vakna av aviseringar. Slutsats: Skärmanvändning och sömnsvårigheter är högaktuella ämnen. Baserat på studiens resultat kan slutsats dras om att skärmaktiviteten är en bidragande orsak till sömnsvårigheter. Genom att ständigt vara uppdaterad om den senaste forskningen, ha god kommunikation med elever, föräldrar och skolpersonal samt personcentrerat arbete kan skolsköterskan förebygga sömnsvårigheter och överdriven skärmkonsumtion.

<p>Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att kartlägga sömnvanor hos kontorsarbetande, samt att undersöka vilka omständigheter som kan ligga bakom att individer sover som de gör. Vi vill tydliggöra att sömn har en stor effekt på hur vi mår och visa på vilka bakomliggande faktorer som kan förändras för att förbättra en dålig sömn.</p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. För den teoretiska bakgrunden har en litteratursökning genomförts och studerats. Enkäten är baserad på Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ), där vi lagt till ett antal egna frågor. Frågorna speglar frågeställningarna för arbetet och tillhör tre olika kategorier; orsaker till sömnvanor, vanor runt sömn och övriga frågor. Enkäten delades ut på ett företag i Stockholm med cirka 170 anställda med internposten vid arbetsdagens början och samlades in anonymt dagen efter.</p><p>Resultat: Kvinnorna sov cirka 1 timme längre, i snitt per natt, än männen under ledighet. Under arbetsveckan var det endast en marginell skillnad mellan könen. Det högsta värdet på sömnkvalitetsindex, som då indikerar god sömn hittades i åldersgruppen >30 år. Majoriteten (86%) går och lägger sig innan 23.00 i arbetsveckan. Medelsömnlängden under en natt i arbetsveckan var 7,6 timmar. De flesta (79%) brukar ta en tupplur. Av dem som kände stress på jobbet för det mesta eller alltid (28 stycken) var det 11 som inte sov bra och 21 som inte sov tillräckligt. De vanligaste orsakerna till otillräcklig sömn är ”Aktivt val” och ”Stress”. De vanligaste orsakerna till dålig sömn är ”Stress” och ”Sjukdom”.</p><p>Slutsats: De flesta i vår undersökningsgrupp verkar sova tillräckligt och rapporterar en god sömn. En vanlig orsak till att man stannar uppe är ett aktivt val. Stress påverkar både sömnkvalitet och sömnkvantitet. Stressbehandling och kunskaper om att hantera stress är därmed centralt för att förebygga och behandla sömnproblem. Att medvetandegöra faktorer som påverkar sömn är ett första steg i att behandla sömnproblem.</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att kartlägga sömnvanor hos kontorsarbetande, samt att undersöka vilka omständigheter som kan ligga bakom att individer sover som de gör. Vi vill tydliggöra att sömn har en stor effekt på hur vi mår och visa på vilka bakomliggande faktorer som kan förändras för att förbättra en dålig sömn. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. För den teoretiska bakgrunden har en litteratursökning genomförts och studerats. Enkäten är baserad på Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ), där vi lagt till ett antal egna frågor. Frågorna speglar frågeställningarna för arbetet och tillhör tre olika kategorier; orsaker till sömnvanor, vanor runt sömn och övriga frågor. Enkäten delades ut på ett företag i Stockholm med cirka 170 anställda med internposten vid arbetsdagens början och samlades in anonymt dagen efter. Resultat: Kvinnorna sov cirka 1 timme längre, i snitt per natt, än männen under ledighet. Under arbetsveckan var det endast en marginell skillnad mellan könen. Det högsta värdet på sömnkvalitetsindex, som då indikerar god sömn hittades i åldersgruppen &gt;30 år. Majoriteten (86%) går och lägger sig innan 23.00 i arbetsveckan. Medelsömnlängden under en natt i arbetsveckan var 7,6 timmar. De flesta (79%) brukar ta en tupplur. Av dem som kände stress på jobbet för det mesta eller alltid (28 stycken) var det 11 som inte sov bra och 21 som inte sov tillräckligt. De vanligaste orsakerna till otillräcklig sömn är ”Aktivt val” och ”Stress”. De vanligaste orsakerna till dålig sömn är ”Stress” och ”Sjukdom”. Slutsats: De flesta i vår undersökningsgrupp verkar sova tillräckligt och rapporterar en god sömn. En vanlig orsak till att man stannar uppe är ett aktivt val. Stress påverkar både sömnkvalitet och sömnkvantitet. Stressbehandling och kunskaper om att hantera stress är därmed centralt för att förebygga och behandla sömnproblem. Att medvetandegöra faktorer som påverkar sömn är ett första steg i att behandla sömnproblem.

Äldre personer lider ofta av sömnsvårigheter vilket kan allvarligt påverka deras fysiska och psykiska hälsa. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Sjuksköterskans uppgift är att minska de äldre personers sömnsvårigheter genom användandet av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sömnsvårigheter hos äldre personer. Studien har en beskrivande design och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. I intervjuerna framkom följande omvårdnadsåtgärder: aktivitet, kommunikation, läkemedelshantering, samordning och trygghet. Informanterna betonade betydelsen av kommunikationen mellan sjuksköterskan och den äldre personen och dennes anhöriga. Alla sjuksköterskor var överens om att aktivitet, trygghet och social samvaro var viktiga för äldre personers sömn. I intervjuerna påpekade sjuksköterskorna vikten av att använda sig av omvårdnadsåtgärder vid sömnsvårigheter hos äldre personer. Sjuksköterskorna diskuterade olika omvårdnadsåtgärder för att få äldre personer att känna trygghet, social samvaro och gemenskap med andra i syfte att möjliggöra en bättre sömn. Det ansågs viktigt att i samråd med den äldre personen använda individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder. Andra omvårdnadsåtgärder som diskuterades var att ge bra smärtlindring och aktivering i syfte att kunna sova bättre. En bra samordning mellan dag- och nattsjuksköterskor och olika resurser gällande omvårdnadsåtgärder, kan bidra till en bättre sömn för den äldre personen med sömnsvårigheter. Resultatet av studien kan ligga som underlag i ett förbättringsarbete inom omvårdnad.

No description available.

<p>Sömnen är av stor betydelse för vår totala funktion och hälsa. Många äldre människor uppfattar sömnmönstret som förändrat vilket kan upplevas som störningar. Individer över 65 år tillhör gruppen som konsumerar mest sömnläkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa farmakologisk behandling av sömnsvårigheter hos äldre. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Från databassökningen inkluderades 14 artiklar vilka bildade tre kategorier: sömnsvårigheter, attityder gentemot sömn-och rogivande läkemedel och användning av sömn- och rogivande läkemedel och sex subkategorier: förekomst av sömnsvårigheter, orsak till störd sömn, läkemedelsbruk, läkemedelseffekt, indikation och överdosering samt komplikationer. Resultatet visade att läkemedelsanvändandet mot sömnbesvär ökade efter sjukhusvistelse och kunde till viss del förkorta insomningen. Dock belystes att grupperna som fick sömnläkemedel inte var hjälpta av det på längre sikt och hade svårare att somna om vid uppvaknande på natten. Förskrivningen skedde många gånger utan indikation, som förlängning av redan befintliga recept och på patienters begäran. Diskussionen behandlade att dagens tids- och personalbrist är hinder som försvårar omvårdnaden för patienterna. Sömnläkemedel som ofta finns på generell ordination kan bli en enkel åtgärd till att främja sömnen. Livssituationen inverkar med faktorer som ensamhet och inaktivitet vilka är vanliga bland äldre och det tar inte läkemedlen bort. Som slutsats sågs ensamhet och stress vara två bidragande faktorer till användandet av sömn- och rogivande läkemedel. En tendens föreligger till att andelen förskrivningar av läkemedel mot sömnsvårigheter på sjukhus från år 2000 och framåt ökar.</p>

Sömnen är av stor betydelse för vår totala funktion och hälsa. Många äldre människor uppfattar sömnmönstret som förändrat vilket kan upplevas som störningar. Individer över 65 år tillhör gruppen som konsumerar mest sömnläkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa farmakologisk behandling av sömnsvårigheter hos äldre. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Från databassökningen inkluderades 14 artiklar vilka bildade tre kategorier: sömnsvårigheter, attityder gentemot sömn-och rogivande läkemedel och användning av sömn- och rogivande läkemedel och sex subkategorier: förekomst av sömnsvårigheter, orsak till störd sömn, läkemedelsbruk, läkemedelseffekt, indikation och överdosering samt komplikationer. Resultatet visade att läkemedelsanvändandet mot sömnbesvär ökade efter sjukhusvistelse och kunde till viss del förkorta insomningen. Dock belystes att grupperna som fick sömnläkemedel inte var hjälpta av det på längre sikt och hade svårare att somna om vid uppvaknande på natten. Förskrivningen skedde många gånger utan indikation, som förlängning av redan befintliga recept och på patienters begäran. Diskussionen behandlade att dagens tids- och personalbrist är hinder som försvårar omvårdnaden för patienterna. Sömnläkemedel som ofta finns på generell ordination kan bli en enkel åtgärd till att främja sömnen. Livssituationen inverkar med faktorer som ensamhet och inaktivitet vilka är vanliga bland äldre och det tar inte läkemedlen bort. Som slutsats sågs ensamhet och stress vara två bidragande faktorer till användandet av sömn- och rogivande läkemedel. En tendens föreligger till att andelen förskrivningar av läkemedel mot sömnsvårigheter på sjukhus från år 2000 och framåt ökar.

Syftet med denna studie var att undersöka vad den existerande litteraturen sa om hur sömnen påverkas av styrketräning bland män 16-65 år. Den valda metoden var en litteraturstudie av allmän karaktär. Detta innebär att sammanställa ett resultat som ska beskriva kunskapsläget för ett visst område och sedan komma fram till en sammanfattande slutsats för det valda ämnet. Till studiens resultat användes 9 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar hämtades från databasen Discovery. Artiklarna granskades enligt PEDro-skalan. Det sammanfattade resultatet visade att styrketräning har en positiv effekt på sömnen. Styrketräning som genomförs under morgonen och i början av dagen har en positiv effekt på sömnen. Träning som äger rum nära inpå sänggående (90 minuter innan) verkar ha en neutral effekt på sömnen. Styrketräning har visat sig kunna förenkla processen att somna, det förlänger den totala sömndurationen och förbättrar den generella sömnkvaliteten. Excentrisk styrketräning förkortar processen att hamna i REM-sömn jämfört med den koncentriska motsvarigheten. Det existerar en korrelation mellan hög muskelstyrka och god sömnkvalitet. Styrketräning har en positiv effekt på sömnen bland män i åldrarna 16-65 år.