• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 25
  • 1
  • Tagged with
  • 26
  • 11
  • 10
  • 10
  • 9
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Ungdomars användning och upplevelser av sociala medier i relation till psykisk stress : en kvantitativ undersökning ur ett genusperspektiv / Adolescent´s use and experiences of social media in relation to mental stress : a quantitative study from a gender perspective

Arnoldsson, Viktor, Murati, Tauland January 2019 (has links)
Bakgrund: I Sverige ökade den psykiska ohälsan mellan åren 2006 – 2016 med 100% i åldersgruppen 10 – 17 och med 70% i åldrarna 18 – 24 år. Forskning visar att det finns en relation mellan psykisk ohälsa och användning av sociala medier bland ungdomar. Ur ett genusperspektiv visar studier att det finns likartade motiv bakom användning av sociala medier hos killar och tjejer. Nämligen tenderar killar och tjejer att använda sociala medier för att ingå i en ungdomskultur. Syfte: Att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga gymnasieelevers användning av sociala medier ur ett genusperspektiv. Därtill undersöka om det fanns genusskillnader gällande upplevelser av koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes genom enkätutlämnande. Studien grundade sig på en enkätstudie (n= 130) på en gymnasieskola i Skåne. Resultat: 88,5% av ungdomarna upplevde att det fanns en koppling mellan användning av sociala medier och psykisk stress. Ur ett genusperspektiv visade resultatet att det inte fanns skillnader mellan killar och tjejers "upplevelser". Dessutom visade resultatet även att det inte fanns skillnader mellan båda könen gällande "användning" av sociala medier. Konklusion: Eftersom det inte fanns några genusskillnader kan det vara tänkbart att tillämpa olika insatsåtgärder jämlikt för båda könen.
22

Dygnet runt : En litteraturöversikt om skiftarbetets konsekvenser på sjuksköterskor och deras arbete / Around the clock : A literature review of shift work’s consequences on nurses and their work

Cohen, Emelie, Lagrelius, Eva January 2014 (has links)
Bakgrund: Skiftarbete är en vanlig arbetsmodell för sjuksköterskor runt om i världen. Skiftarbete är dock förknippat med negativa konsekvenser så som dygnsrytmsstörning och ohälsa. Det är därför viktigt att tydligare belysa hur skiftarbete påverkar sjuksköterskor och den vård som ges. Syfte: Att beskriva skiftarbetes konsekvenser på sjuksköterskor och deras arbete. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 kvantitativa studier hämtade från PubMed. Använda sökord var: shift work, nurse, patient safety och fatigue. Översikten har gjorts enligt Friberg (2012a), där likheter och teman skapats utifrån studiernas resultat. Resultat: Långa och snabbroterande skift kan bidra till utbrändhet, sömnsvårigheter, fatigue och ökad misstagsfrekvens. Långa skift är trots detta uppskattat av många sjuksköterskor då det innebär kortare arbetsvecka. Det är dock av stor vikt att man får möjlighet att återhämta sig ordentligt. Diskussion: Resultatet knyts an till Kims (1987) teori om omvårdnadens domäner och skiftarbetets konsekvenser på sjuksköterskan, interaktionen och miljön diskuteras. Utformandet av hälsosamma arbetsmiljöer där sjuksköterskans och patientens säkerhet prioriteras är av stor vikt för att förebygga skiftarbetets konsekvenser. / Background: Shift work is common among nurses all over the world. It has been related to negative consequences like circadian rhythm disorders and health issues. Hence it is important to illustrate how shift work is affecting nurses and the care they are giving. Aim: To describe the consequences shift work has on nurses and their work. Method: A literature review based on 14 quantitative studies, collected from PubMed. The search terms were: shift work, nurse, patient safety and fatigue. The studies have been investigated and analyzed with influence by Friberg (2012a), where similarities and themes were identified. Results: Extended and quickly rotating shifts contributes to burnout, sleep disturbances, fatigue and elevated frequency of errors. Despite this, many nurses are satisfied with working extended shifts since it shortens their workweek. A central aspect is the opportunity to recover between shifts. Discussions: The authors discuss the results based on Kim’s (1987) theory on nursing domains, and the consequences of shift work on nurses, client-nurse interaction and environmental factors. Forming healthful work environments where the safety of both nurses and patients are prioritized are crucial to prevent negative consequences of shift work.
23

Psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa hos fotbollsdomare på elit-, region- och distriktsnivå

Hedberg, Viktor, Hörnfeldt, Rasmus January 2024 (has links)
Fotbollsdomare verkar ofta i stressfyllda miljöer som innefattar en risk för att utsättas för olikatyper av hot. Kunskapsläget kring fotbollsdomares psykiska hälsa och hur den kan tänkas skiljasig beroende på faktorer som serienivå och kulturell kontext är dock bristande. Den aktuellastudien ämnade undersöka huruvida det finns en skillnad i psykiskt välbefinnande och psykiskohälsa hos fotbollsdomare i Sverige utifrån vilken nivå de dömer. En viktig del av studien varäven att kontrollera för ett antal relevanta kovariat. För att fånga in de aktuellamåendefaktorerna användes formulären Brunnsviken Brief Quality of Life Scale, GeneralizedAnxiety Disorder 7-item scale, Patient Health Questionnaire, Insomnia Severity Index, EatingDisorder screen for Primary care och Shirom-Melamed Burnout-6 som utfallsmått. Urvaletbestod av 297 fotbollsdomare (12.1% kvinnor, 87.9% män, M = 33.8 år, SD = 13.0). Studienvar en kvantitativ tvärsnittsundersökning med differentiell design och inkluderade ettrepresentativt urval. Data samlades in via en internetadministrerad enkät. Resultaten visade attdet utifrån psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa inte finns några skillnader mellan domarepå olika nivåer. Samtidigt visade resultaten, exempelvis, att kvinnliga fotbollsdomare tenderaratt ha en sämre psykisk hälsa än manliga fotbollsdomare och att utsatthet för hot har en negativpåverkan på fotbollsdomares psykiska hälsa. Sammantaget visar resultaten att det vid insatseroch förebyggande åtgärder relaterat till fotbollsdomares psykiska mående kan vara nödvändigtatt rikta sig mot hela domarkåren, oberoende av nivå. / Football referees often operate in stressful environments involving a risk of exposure to varioustypes of threats. However, the knowledge regarding football referees' mental health and how itmay differ depending on factors such as the level of competition and cultural context is lacking.The current study investigated whether there is a difference in psychological well-being andmental health illness among football referees in Sweden based on the level at which theyofficiate. An important part of the study was to control for relevant covariates. To capture therelevant well-being factors the following outcome measures were used; Brunnsviken BriefQuality of Life Scale, Generalized Anxiety Disorder 7-item scale, Patient HealthQuestionnaire, Insomnia Severity Index, Eating Disorder screen for Primary care, and ShiromMelamed Burnout-6. The sample consisted of 297 football referees (12.1% women, 87.9%men, M = 33.8 years, SD = 13.0). The study was a quantitative cross-sectional survey with adifferential design and included a representative sample. Data were collected through aninternet-administered survey. The results indicated that there are no differences inpsychological well-being and mental health problems among referees at different levels. Theresult also showed that female soccer referees tend to have poorer mental health than malesoccer referees and that exposure to threats has a negative impact on soccer referees' mentalhealth. Overall, the results suggest that in interventions and preventive measures related to themental well-being of football referees, it may be necessary to target the entire refereeingcommunity, regardless of level.
24

Hur påverkar stress och sömn prospektiva och retrospektiva minnen hos universitetsstudenter? / How do stress and sleep affect prospective and retrospective memories in university students?

Nilsson, Izabelle, Falk, Vanessa January 2024 (has links)
Minne, stress och sömn är tre faktorer som påverkar en individs välbefinnande, hälsa och prestation. Sömn- och stressproblematik har under de senaste åren ökat såväl hos vuxna som hos universitetsstudenter. Sömnbesvär och stress är en negativ bidragande faktor till studenters studieresultat. Retrospektiva minnen (RM) är en typ av bakåtriktade minnen medan prospektiva minnen (PM) är en typ av framåtriktade minnen. Det finns tidigare forskning som visar att vuxna tenderar att ha större minnesproblem kopplat till PM än till RM. En anledning till detta kan vara att de använder sig av olika perceptuella och kognitiva processer. Samtidigt finns det forskning som visar att stress påverkar både RM och PM negativt. Studier har visat att sömnproblem har ökat hos studenter under de senaste åren. Studenter utsätts för höga krav i form av föreläsningar, lektioner och examinationer under deras studietid som i sin tur kan leda till ökad stress. Ökad stress kan därmed leda till ökade sömnsvårigheter och försämrade resultat vid minnestester. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka sambandet mellan prospektivt minne, retrospektivt minne, stress och sömn hos 90  universitetsstudenter. Den ämnade också undersöka om det fanns några skillnader mellan RM och PM och om dessa skillnader kunde bero på stress och sömn. Samtliga faktorer i studien var baserade på självskattade enkätsvar. Det fanns ett medelstark samband mellan stress och minnessvårigheter samt mellan sömnbesvär och stress. Studenterna upplevde sig ha något sämre PM än RM. Stress och sömn låg inte bakom skillnaden mellan PM och RM. / Memory, stress, and mind are three factors affecting an individual's well-being, health, and performance. In recent years, problems related to sleep and stress have increased both for adults and for university students. Problems related to sleep and stress are a negative contributing factor to a students' study results. Retrospective memories (RM) are a type of backward memories while prospective memories (PM) are a type of forward memories. There is previous research showing that adults tend to have greater memory problems linked to PM rather than to RM. One reason for this may be that they use different perceptual and cognitive processes. On the other hand, there is research showing that stress affects both RM and PM negatively. There are studies showing increased sleeping problems for students in recent years. Students are exposed to high demands because of lectures, lessons, and examinations during their studies, which in turn can lead to increased stress. Increased stress can thus lead to increased sleep difficulties and impaired results in memory tests. The aim of this study was to investigate the relationship between prospective memory, retrospective memory, stress, and sleep in 90 university students. It also aimed to investigate whether there were any differences between RM and PM and whether these differences could be due to stress and sleep. All factors in the study were based on self-reported questionnaire responses. There was a medium-strong relationship between stress and memory difficulties and between sleep problems and stress. The students felt that they had slightly worse PM than RM. Stress and sleep were not a reason behind the difference between PM and RM.
25

Mental Health in the Swedish Women’s Hockey League (SDHL) : A cross-sectional study on prevalence and associations / Psykisk Hälsa i Svenska Damhockeyligan (SDHL) : En tvärsnittsstudie om prevalens och samband

Johansson, Hanna January 2023 (has links)
Elitidrottare har identifierats som en riskgrupp för psykisk ohälsa utifrån exponering av såväl generella som sportspecifika påverkansfaktorer. Bland elitidrottare är förekomsten av psykisk ohälsa dessutom större bland kvinnor än män. Första syftet med studien är att kartlägga förekomsten av symtom på psykisk ohälsa (ångest, depression och sömnsvårigheter) och psykisk hälsa bland spelare i Svenska Damhockeyligan (SDHL). Andra syftet är att undersöka samband mellan symtom på psykisk ohälsa/hälsa och demografiska variabler (skador, anställningsstatus), socialt stöd och psykologisk flexibilitet. 182 av 199 SDHL-spelare (medelålder 22,3±SD 4,8, 16–35 år) från alla nio lag deltog i denna tvärsnittsstudie. Självskattningsformulär användes som datainsamlingsmetod och data analyserades vidare genom statistiska analyser. Resultatet visade att över 4 av 10 spelare rapporterade måttliga eller högre nivåer av symtom på ångest, depression och/eller sömnsvårigheter, där ungefär hälften rapporterade komorbiditeter. Detta indikerar ett glapp för prevention. Sammantaget rapporterade 6 av 10 ett sub-idealt tillstånd (d.v.s. ingen psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande), vilket indikerar ett glapp för promotion. Statistiskt signifikanta positiva samband fanns för psykologisk flexibilitet och socialt stöd. Förslagsvis kan dessa faktorer bli fördelaktiga att adressera vid preventivt och promotivt hälsoarbete med målgruppen. Framtida forskning kan adressera dessa faktorer vid interventionsstudier liksom följa populationens psykiska hälsotillstånd och dess påverkansfaktorer över tid. / Objectives: First, to map the prevalence of symptoms of mental illness (i.e., anxiety, depression, and sleep difficulties) and mental health among players in the Swedish Women’s Hockey League (SDHL). Second, to investigate relationships between mental illness/health and demographic variables (i.e., injuries, employment status), social support and psychological flexibility. Methods: SDHL players (n=182; mean age 22.3±SD 4.8, range 16-35) from nine teams participated in this cross-sectional study. 79% (n=145) combined sports with education or work (i.e., “dual careers”). 20% (n=54) reported injuries. Self-assessment questionnaires were used to measure perceived levels of symptoms of anxiety, depression, sleep difficulties, psychological flexibility, and social support. Mental health/illness variables were presented as descriptive statistics and associations were investigated through multivariate binary logistical regression analyses. Results: Moderate or severe levels of symptoms were reported among 29% for sleep difficulties and 26% for anxiety and/or depression. 19% reported comorbidities. 58% reported flourishing mental health. Lower psychological flexibility was associated with lower odds of flourishing mental health and higher odds of symptoms of mental illness. Social support was associated with higher odds of flourishing mental health and lower odds of sleep difficulties. Conclusion: 6 of 10 players reported not reaching the ideal state of mental health (i.e., no mental illness and flourishing mental health). Statistically significant associations were found with psychological flexibility and social support, suggesting these factors will be beneficial to consider when working to promote mental health and prevent mental illness in this population.
26

Sömnsvårigheter, oro och skador, en vardag hos RIG-Elever : En deskriptiv och analytisk kvantitativ undersökning av sårbarhetsfaktorer hos elever på riksidrottsgymnasier (RIG)

Spång, Elias, Jonsson, Marcus January 2018 (has links)
Sammanfattning Syftet med studien var att skapa en deskriptiv bild över de tre utvalda sårbarhetsfaktorer (tävlingsoro, sömnsvårigheter och fysiska skador) samt undersöka eventuella samband och skillnader mellan dessa gällande elever som läser specialidrott på Riksidrottsgymnasium (RIG). Studiens frågeställningar var: 1) Vilken fysisk skadefrekvens (överbelastning respektive traumatisk skada) har RIG-elever haft under det senaste året? 2) I vilken grad upplever RIG-elever tävlingsoro inför och under tävling/match? 3) I vilken grad upplever RIG-elever sömnsvårigheter? 4) Vilka samband eller skillnader finns mellan de tre valda sårbarhetsfaktorerna? 5) Vilka skillnader i skadefrekvens, skadetyp, sömnsvårigheter och tävlingsoro finns mellan årskurserna? Metod Elektronisk enkätundersökning användes som verktyg för mätbara data genom slutna enkätfrågor. De formulär som använts för den elektroniska enkätundersökningen var CSAI-2 (tävlingsoro), ISI (Sömnsvårigheter) samt fysisk skadefrånvaro enligt definition av Tranæus (2013). Inbjudan till att delta i studien skickades ut till samtliga RIG i Sverige, totalt 40 skolor. Av dessa tackade 18 skolor ja till deltagande, 8 tackade nej och 14 svarade inte på inbjudan. Av den totala populationen deltog 336 riksidrottsgymnasieelever från 24 olika idrotter. Svaren från enkäten presenteras dels i deskriptiv kvantitativ karaktär och dels i en analytisk del. Resultat Inom populationen hade 70 procent varit frånvarande på grund av fysiska skador under året (48 procent på grund av en överbelastnings- och 22 procent på grund av en traumatisk skada), varav 41 procent var frånvarande från träning, tävling eller match längre än en vecka.  Markanta sömnbesvär rapporterades hos 15 procent av eleverna. På CSAI-2 skalan hade självförtroende ett medelvärde på 22,3 ± 5,9 poäng, somatisk oro 18,6 ± 5,6 poäng, kognitiv oro 17,6 ± 4,8 poäng. Statistiska analysen visade signifikanta samband mellan skadefrånvaro, ISI och CSAI-2, förutom mellan somatisk oro och skadefrånvaro. Inga signifikanta skillnader i någon aspekt fanns mellan årskurserna. Slutsats Studiens slutsats är att fysiska skador har ett samband med sömnstörningar och att tävlingsoro korrelerar med både fysiska skador och sömnen negativt. Resultatet kan hjälpa lärare och tränare att få förståelse för dessa faktorer kan behöva uppmärksammas i starten av unga elitidrottares uppväxt. / Abstract The aim of this study was to get a descriptive view of the area and to investigate possible relationships/differences between the three selected vulnerability factors for students who study sports at a Riksidrottsgymnasium (RIG). The study aimed to answer the following questions: 1) To what physical injury rate (overload or traumatic injury) have RIG students had in the past year? 2) To what extent do RIG students experience anxiety before and during competition / match? 3) To what extent do RIG students experience sleep difficulties? 4) What are the relationships or differences between the three selected vulnerabilities? 5) What differences in rate of injury, type of injury, insomnia and anxiety are between grades? Method Electronic survey was used as a tool for measurable data through closed questionnaires. The form that the study used for the electronic survey was CSAI-2 (Anxiety), ISI (Injury) and physical injury severity according to the same definition as Tranæus (2013). The invitation to participate in the study was sent to all RIGs in Sweden, a total of 40 schools. Out of these 40 schools 18 schools accepted to participate in the study, 8 schools voted to not participate and 14 did not respond. Of the total population, 336 high school athletics students participated in 24 different sports. The answers from the questionnaire are presented in a descriptive quantitative character and an analytical part. Results In the population, 70 percent were absent due to physical injuries, of which 41 percent were absent from training, competition or match longer than one week. 48 percent of all students had an overload injury and 22 percent traumatic injury in the past year. 15 percent showed significant sleep disorders. Self-confidence had an average of 22.3 ± 5.9 points, somatic concern, 18.6 ± 5.6 points, cognitive concern, 17.6 ± 4.8 points. Statistical analysis showed significant results between injury absence, ISI and CSAI-2 aside from somatic concern and injuries. Regarding differences between grades, the results showed no diferences in any aspects. Conclusion The conclusion of this study is that physical injuries are associated with sleep disorders and that anxiety is correlated negatively with both physical injuries and sleep. The result can help teachers and coaches to understand these factors may need to be noted at the start of young elite athletes.

Page generated in 0.071 seconds