I denna studie undersöks hur den samiska befolkningen framställs i sju läroböcker kopplade till ämnet geografi i högstadiet mellan åren 1956 och 2012. Syftet med studien var att ta reda på hur framställning sett ut och förändrats över tid, samt att ta reda på orsaker till förändringen. Vidare ställdes resultatet mot respektive kursplan som var aktiv vid den analyserade bokens utgivningstillfälle. För att ta reda hur framställningen sett ut över tid utfördes en kritisk diskursanalys av läroböckerna, sedan kopplades diskurserna som framkommit till kursplanerna. Resultatet visade att diskurserna som fått definiera den samiska befolkningen har ändrats mycket genom åren, även om flera teman var återkommande. I resultatet framkom det att den samiska befolkningen framställs i relation till vad majoritetsbefolkningen inte är. Den samiska befolkningen beskrivs ofta som grupp och inte som individer. Innebörden av att vara same har ändrats från att var något biologiskt till något som definieras av språk och kultur. Möjliga orsaker till diskursförändringar som kom fram i denna undersökning var införandet och avvecklandet av SIL, samernas egna möjlighet att påverka sin framställning och ändrat fokus i kursplanerna. Resultatet visade också att det som efterfrågades i kursplanerna styrde framställningen och vad som togs upp i läroböckerna.

<p>Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterande</p><p>ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolans</p><p>senare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet med</p><p>studien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienterade</p><p>läroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärare</p><p>valde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senare</p><p>år 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning och</p><p>textanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare,</p><p>två kvinnor och två män. Läroboksgranskning och textanalys gjordes utifrån de</p><p>läroböcker som användes av de intervjuade lärarna vid respektive skola. I</p><p>examensarbetets inledande del behandlas tidigare forskning om samerna i</p><p>läroböckerna. Studien utgick från styrdokumenten för undervisningen, läroplanen</p><p>Lpo-94 och kursplanerna för de samhällorienterande ämnena. Av intervjuerna</p><p>framgick att dagens läroplaner uppfattas som luddiga och svaga på vissa</p><p>delar, som exempelvis nationella minoriteter. Läroboksgranskningen visade att</p><p>de flesta läroböcker som användes i skolorna inte ger lärare/elever möjlighet att</p><p>nå kurplansmålen för de samhällsorienterande ämnena. De textanalyser som</p><p>gjordes av textstycken ur läroböckerna visade på att den anda av schablonisering</p><p>som tidigare forskning visat på, till viss del fortfarande finns kvar. En ny</p><p>läroplan är på gång, kanske det kommer ske förändringar i och med den?</p>

No description available.

<p>Previous research often includes juridical, political, economical and historical aspects of the Sami population. The research about the Sami women are limited therefore is was important to investigate the living conditions of the Sami women. The purpose with the study was to investigate the living conditions of the Sami women from a culture- and reindeer-herding view in relation to social gender and the majority society. Four individual interviews were performed with women who worked with reindeer-herding in the Sapmi area in north of Sweden. The interview guide was semi-structured and the data were analysed with the phenomenological method Interpretative Phenomenological Analysis, which has a focus on subjective experiences. The results revealed that participants try to create a norm of practising reindeer-herding, in spite of the male norm and less physical strength. They experience that job sharing between genders has changed over time. The majority society was experienced as threatening due to diffused intentions for reindeerherding.</p> / <p>Mycket litteratur behandlar samerna ur juridiskt, politiskt, ekonomiskt och historiskt perspektiv. Forskningen om samiska kvinnor är begränsad och därför är det angeläget att undersöka samiska kvinnors levnadsvillkor. Syftet med denna studie var att studera samiska kvinnors levnadsvillkor i rennäringen i förhållande till socialt kön och majoritetssamhället. Fyra kvinnor som arbetar helt eller delvis med renskötsel intervjuades. Intervjuerna har varit semi-strukturerade och har utförts i norra Sápmi. Data analyserades med den fenomenologiska metoden Interpretative phenomenological analysis, som fokuserar på människors upplevelser av fenomen. Tvärtemot normen så visar resultatet att kvinnorna själva kan göra det möjligt att klara av att anta renskötarrollen, trots fysiska hinder, maskulinisering och strukturer. Renskötseln är uppbyggd som en manlig struktur och arbetsdelning har omvandlats under olika tider. Majoritetssamhället upplevdes som ett hot eftersom informanterna kände sig osäkra på dess avsikter med näringen.</p>

S. 34-44 behandlar samer och renskötsel i Lule lappmarks fjällområden

Previous research often includes juridical, political, economical and historical aspects of the Sami population. The research about the Sami women are limited therefore is was important to investigate the living conditions of the Sami women. The purpose with the study was to investigate the living conditions of the Sami women from a culture- and reindeer-herding view in relation to social gender and the majority society. Four individual interviews were performed with women who worked with reindeer-herding in the Sapmi area in north of Sweden. The interview guide was semi-structured and the data were analysed with the phenomenological method Interpretative Phenomenological Analysis, which has a focus on subjective experiences. The results revealed that participants try to create a norm of practising reindeer-herding, in spite of the male norm and less physical strength. They experience that job sharing between genders has changed over time. The majority society was experienced as threatening due to diffused intentions for reindeerherding. / Mycket litteratur behandlar samerna ur juridiskt, politiskt, ekonomiskt och historiskt perspektiv. Forskningen om samiska kvinnor är begränsad och därför är det angeläget att undersöka samiska kvinnors levnadsvillkor. Syftet med denna studie var att studera samiska kvinnors levnadsvillkor i rennäringen i förhållande till socialt kön och majoritetssamhället. Fyra kvinnor som arbetar helt eller delvis med renskötsel intervjuades. Intervjuerna har varit semi-strukturerade och har utförts i norra Sápmi. Data analyserades med den fenomenologiska metoden Interpretative phenomenological analysis, som fokuserar på människors upplevelser av fenomen. Tvärtemot normen så visar resultatet att kvinnorna själva kan göra det möjligt att klara av att anta renskötarrollen, trots fysiska hinder, maskulinisering och strukturer. Renskötseln är uppbyggd som en manlig struktur och arbetsdelning har omvandlats under olika tider. Majoritetssamhället upplevdes som ett hot eftersom informanterna kände sig osäkra på dess avsikter med näringen.

Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterande ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolans senare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet med studien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienterade läroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärare valde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senare år 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning och textanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare, två kvinnor och två män. Läroboksgranskning och textanalys gjordes utifrån de läroböcker som användes av de intervjuade lärarna vid respektive skola. I examensarbetets inledande del behandlas tidigare forskning om samerna i läroböckerna. Studien utgick från styrdokumenten för undervisningen, läroplanen Lpo-94 och kursplanerna för de samhällorienterande ämnena. Av intervjuerna framgick att dagens läroplaner uppfattas som luddiga och svaga på vissa delar, som exempelvis nationella minoriteter. Läroboksgranskningen visade att de flesta läroböcker som användes i skolorna inte ger lärare/elever möjlighet att nå kurplansmålen för de samhällsorienterande ämnena. De textanalyser som gjordes av textstycken ur läroböckerna visade på att den anda av schablonisering som tidigare forskning visat på, till viss del fortfarande finns kvar. En ny läroplan är på gång, kanske det kommer ske förändringar i och med den?

No description available.

No description available.

Examensarbetet handlar om samerna i Sverige och deras jakt- respektive fångstmetoder samt synen på björnen som andligt djur, vi har jämfört detta med andra arktiska urfolk på samma latitud som samerna. Vi har tittat på hur fördelningen av bytet sett ut mellan och inom grupper/familjer, alltså hur reciprociteten ser ut samt jämfört likheter och skillnader mellan de olika kategorierna och urfolk. Jämfört ritualer samt ceremonier mellan dessa urfolk och på vilket vis de skiljer sig åt. Syftet med detta examensarbete i samiska studier har varit att jämföra samerna i Sverige och andra urfolk på samma latitud när det gäller deras jakt- och fångstkultur ur ett reciprocitetssynsätt. Vi har försökt att begränsa oss i undersökningstexten när det gäller björnen, men det har varit svårt. Metoder som vi har använt oss av i examensarbetet är litteraturstudier, arkivstudier, artikelsök, en informant, samt egna erfarenheter, observationer och traditionell kunskap.  När vi har jämfört olika arktiska urfolk i detta examensarbete har det framkommit många likheter och skillnader när det gäller björnjakt, björnbegravning och björnceremonier bland urfolken. Fångstmetoder på smådjur, fisk och fågel uppvisar även likheter, de har fiskat med egengjorda benkrokar, använt flatstensfällor och använt snaror vid fågelfångst. Generationsöverföring av traditionell kunskap har förekommit och förekommer än idag bland urfolken.