Denna uppsats har ett fokus på den pågående pandemin, covid-19, och experters roll i samhället. Uppsatsen bygger på två enkäter, tre opinionsundersökningar, fyra artiklar, ett tv-klipp och Stefan Löfvens tal till nationen. Studien är av kvantitativ metod, resultatet från enkäterna har bearbetats i spss och resterande resultat har fungerat som ett komplement till de resultatet som har framkommit i enkäterna. Syftet med denna uppsats är att undersöka experters roll under en kris. I studien används teorier om förtroende för experter, subjektiv och objektiv verklighet, riskperception teori och moderniseringsriskernas beroende av kunskap.     I det resultat som framkommer i uppsatsen går det att se att experter har en central roll under en kris. Experter behövs för att en risk eller en kris ska ses som just detta, de behövs också för att människor ska kunna uppfatta osynliga risker som denna typ av moderniseringsrisk är. I resultatet går det också att se att det finns ett oförändrat eller ökat förtroende för experter, det går också att utläsa i resultatet att det finns faktorer som påverkar hur människan agerar under en kris. Dessa faktorer kan vara exempelvis kön och ålder. / This essay focuses on the ongoing pandemic, covid-19, and the role of the experts in society. The essay is based on two surveys, three opinion polls, four articles, one television clip and Stefan Löfven's speech to the nation. The study is of a quantitative method, the results of the questionnaires have been processed in SPSS and the remaining results have served as a complement to the results that have emerged in the questionnaires. The purpose of this essay is to investigate the role of the experts during a crisis. The study uses theories of trust in experts, subjective and objective reality, risk perception theory and the risks of modernization to knowledge.   In the results that appear in the exam, it is possible to see that the experts have a central role during a crisis. Experts are needed for a risk or a crisis to be seen as a risk, they are also needed for people to be able to recognize an invisible risk that this type of modernization risk is. In the result it is also possible to see that there is an unchanged or increased trust in experts, it can also be seen in the result that there are factors that influence how a person acts during a crisis. These factors can be, for example, gender and age.

Den svenska fastighetsmäklaren är en näringsidkare som förmedlar en uppdragsgivares fastighet eller bostadsrätt. Till skillnad från andra näringsidkare marknadsför han inte sina egna produkter utan uppdragsgivarens privatbostad. Syftet med denna studie är att undersöka vilket ansvar mäklaren då kan ha sin marknadsföring. Ansvaret kan följa av regler i marknadsföringslagen men också av fastighetsmäklarlagen. Den förra är en allmän lagstiftning och den senare en speciallagstiftning. Arbetet undersöker i vilken omfattning det ena eller andra regelverket lämpligen kan tillämpas. Det undersöks också i vilken utsträckningen mäklaren möjligen kan bära ett strikt ansvar för sin marknadsföring. Undersökning kommer från de många intressanta frågeställningarna som bygger på en dom av förvaltningsrätten i Karlstad. Domstolen har fält en mäklare till ansvar med domskäl som antyder att frågan om mäklarens oaktsamhet inte tillmäts någon betydelse. Domstolen gick nämligen inte in på någon prövning av det besvärande eller friande omständigheterna som hade anförts av parterna.

Gruvrätten går långt tillbaka och har påverkat den enskilda äganderätten under lång tid. I detta arbete problematiseras och diskuteras skärningspunkten mellan det enskilda och det allmänna intresset genom dagens reglering med utgångspunkt i gruvrättens historia, minerallagens undersökningstillstånd, allemansrätten och egendomsskyddet i EKMR och regeringsformen. / Mining law in Sweden has a long history that has influenced private property rights over many centuries. In this thesis the relationship between the governments interest versus the interest for the privat property owner is discussed and issues lifted. This is done through the current legislation of exploration permits in the mining law, the ‘allemansrätt’ and the right to protection of property in ECHR and ‘regeringsformen’.

På senare år har det diskuterats mer och mer huruvida bestämmelsen om fast driftställe i 2 kap. 29 § IL behöver utvidgas för att även kunna vara tillämpbar på digitala tjänster. I nuläget krävs det en sorts fysisk närvaro i landet för att ett fast driftställe skall uppstå vilket gör att t.ex. försäljning av varor över internet till ett land inte blir beskattat i det land som köparen befinner sig i. I och med den ökade framfarten av den digitala ekonomin har både EU-kommissionen och OECD tagit fram varsitt förslag, som har en del gemensamma drag, med bestämmelser om hur beskattningen av digitala tjänster skall ske. Med anledning av en ökad digitalisering uppstår det också nya sätt att generera intäkter, speciellt vad gäller det värde som användarna skapar vid användandet av digitala tjänster. Som ett resultat av detta har EU-kommissionen ansett att det föreligger en obalans mellan vart värdet är skapat och vart skatterna betalas. Till att börja med syftar förslaget till att förändra bolagsbeskattningen för företag inom EU. Detta innebär att de vinster som uppstår i ett medlemsland där företaget har en betydande digital närvaro i också skall beskattas i det landet. Vidare syftar förslaget till att klargöra uppdelningen av beskattningen av de vinster som genereras genom en digital verksamhet. Den 29-30:e januari 2020 antog de 137 länderna som är en del av BEPS-projektet det förslag som OECD tagit fram om hur beskattningen av digitala tjänster skall regleras på ett internationellt plan. Förslaget utgår ifrån två pelare där den första riktar sig mot företag som säljer digitala tjänster till privatpersoner eller företag utan något fast driftställe i det land som konsumenten är hemmahörande i och det andra innebär att en slags minimibeskattning skall tas ut på vissa koncerner. Vad gäller OECD:s förslag om beskattning av digitala tjänster kommer det troligtvis att bli förverkligat och införlivas i modellavtalet under 2021. Vid ett införande av förslaget kommer det att ske en förändring av de nuvarande nationella bestämmelserna om fast driftställe samt den reglering som återfinns i artikel 5 i OECD:s modellavtal så att även en betydande digital närvaro kan omfattas av begreppet.

On the 19th of December 2019, the Court of Justice of the European Union ruled: "The supply to the public by downloading, for permanent use, of an e-book is covered by the concept of ‘communication to the public’ ..." This judgment ("Tom Kabinet judgment") solved a long debate whether "digital exhaustion" exists or not, in favour of the latter. This study is dedicated to the analysis of Tom Kabinet judgment and its effects. It analyses the judgment from several perspectives. Firstly it discusses the effects and the importance of Tom Kabinet judgment. Secondly, it analyzes the legal and non-legal arguments of the Court from a critical point of view and argues that a contrary non-contra legem solution existed. Thirdly, this study argues that in the long run, not only the end-users but also the rightholders can benefit from "digital exhaustion" and the existence of a digital secondary market. Therefore, a contrary solution of the case could be beneficial for everyone. As a proponent of "digital exhaustion," the present author offers several legislative policy considerations that are needed to give a new life to digital secondary markets.

Intellectual property laws bestow a time bound individual right to a right holder, which after a certain period dissolves into the society for the betterment of all. In theory it is meant to be a win-win situation for both individuals and the society but in practice it is not so. The purpose of this research paper is to investigate the reason of Intersection of IPR with Human Rights in the context of Pharmaceutical Patenting and access to medicine.’   In the body part of this paper, research questions have been distributed and discussed in separate chapters, starting from chapter 2. The chapters start from the legal framework of patent protection and right to health provisions enshrined in different international, regional instruments. The paper further continues with the discussion about the positive and negative sides of the patent protection of pharmaceuticals, in third chapter. Then in fourth chapter it tries to examine the situation of access to medicine in developed countries, United States of America and European Union and in developing countries, India and Brazil. In the fifth chapter, the paper discusses and examines about, who should be accountable for providing access to medicine. Moreover, the sixth chapter discusses the efforts provided by TRIPS flexibilities and the court cases in harmonizing intellectual property law to provide medicines’ accessibility and affordability. With summary, conclusion and recommendations in the end.

No description available.

CRISPR-Cas9 based genome engineering has emerged as a revolutionary biological technique in the past decade with multifarious therapeutic and biotechnological applications for human welfare. It is anticipated that the global CRISPR-Cas9 market will exceed a revenue of USD 3 billion by 2024. In the past few years, product and process oriented CRISPR-Cas9 applications have led to extensive patenting efforts, resulting in some major patent disputes. Some of CRISPR-Cas9 based applications for human welfare are directly linked to modifications within the human cells as well as their possible misuse on the ethical grounds, there is a fundamental divide in the United States and the European Union about various patenting legal provisions. In the proposed study, I will categorically investigate the legal frameworks on the patentability of various human welfare related CRISPR-Cas9 applications in the United States and the European Union as well as their socio-economic impact.

No description available.

No description available.