No description available.

No description available.

Sveriges riksdagsval 2022 klargjorde att väljarna vill gå mot en mer repressiv kriminalpolitik. Detta visade sig både i den inledande politiska kampanjen och det slutgiltiga valresultatet där en mer skärpt syn på brott premieras (Sveriges Radio, 2022). Hur partierna och media framställer brottslighet har en påverkan på hur samhället ser gärningspersoner och offer, en påverkan som inte minst influerar de människor som röstar för första gången.  Hur unga porträtteras inom kriminologin är allt som oftast i deras roll som utövare av brott, då ofta i kvantitativa studier. Att därför - i en kvalitativ studie - undersöka hur unga i dagens samhälle ser på brott och straff kan ses att fylla det akademiska tomrum som nu råder. Hur deras syn på kriminalpolitiken kan ha motiverat deras röst i senaste valet blev en naturlig del av studien.  Studien genomfördes via semi-strukturerade intervjuer där studiens fem respondenter fick resonera kring frågor och fiktiva case om brottsliga handlingar. De teman som uppkom under intervjuerna, förutom brott och straff, kretsade kring bilden av offer och förövare men även om medias roll i samhällets syn på brottslighet och dess konsekvenser.  För att kunna tolka respondenternas svar användes Christies (1986) teori kring ideala offer och ideala förövare, detta då de kunde ge en förståelse hur de unga ser på dessa roller och i förlängningen adekvata straff. För att rama in straffets syfte och hur det kan förstås i relation till offer- och förövarskap nyttjades ett straffrättsligt perspektiv.  Efter studiens tematiska analys kunde liknande mönster påträffas hos samtliga respondenter. Intervjupersonerna kräver skärpta straff samtidigt som de menar att vissa gärningspersoner inte kan hållas ansvariga för omständigheterna som förde dem in på den kriminella banan. Respondenternas inre konflikt kring att spärra in de som inte platsar i samhället och önskan att hjälpa samma individer, gör sig tydlig gång på gång under intervjuerna.  Ungas syn på brott och straff genomsyras av viljan att samhället ska vara ansvarig för att skapa rätt förutsättningar samtidigt som de känner att vissa gärningsperson förtjänar att för evigt sitta inspärrade. En inre konflikt som grundar sig i den eviga frågan - är alla lika inför lagen?

Denna uppsats redogör för vad som idag kan kategoriseras som industritillbehör utifrån gällande rätt. Den uppmärksammar även flera problem med nuvarande lagstiftning gällande industritillbehör och presenterar ett förslag på ändrad ordalydelse som bedöms vara lämpligare. Förslaget grundas på en bredare kategorisering av vad som ska kunna tillhöra industritillbehörskretsen som presenterades i de förarbeten som ligger till grund för den nuvarande lagen. Ändringen motiveras delvis på samma sätt som det tidigare förslaget i och med att det anses ha varit befogat redan då och delvis med stöd av de nya förhållanden som råder idag vilka ytterligare framhäver nödvändigheten av en så bred krets som från början föreslogs. Så som lagen är utformad begränsas industritillbehörskretsen bland annat till att enbart innefatta utrustning som används inom ”industriell verksamhet”, ett begrepp som endast är applicerbart på verksamheter vilka bedriver varuproduktion. Det ansågs inte vara nödvändigt att inkludera en bredare krets av verksamheter i och med att utrustning av det slag som åsyftades bedömdes finnas främst i fabriker. Med den teknikutveckling som skett sedan dess har liknande och ibland även likadan utrustning dock kommit att användas inom flera verksamheter som inte ägnar sig åt varuproduktion. De gamla motiveringarna till varför sådana verksamheters utrustning inte ska kunna utgöra industritillbehör är därför inte längre försvarbara  Denna uppsats presenterar ”industriell eller därmed jämförlig verksamhet” som ett förslag på ändrad ordalydelse i 2:3 JB, vilket är taget direkt från lagens förarbeten. Det hade varit lämpligt att låta lagen lyda så från början, men det framstår som särskilt lämpligt i dagsläget. Industritillbehörskretsen bör utvidgas främst för att fler verksamheter ska kunna nyttja dyrbar utrustning till att förstärka kreditunderlaget för fastighetspant. En utvidgad industritillbehörskrets hade troligen även undanröjt viss gränsdragningsproblematik. / This essay gives an account of what can today be categorized as industrial fixtures according to the law. It brings attention to several problems with current law concerning industrial fixtures and presents a suggestion for changed wording which is considered to be more appropriate. The suggestion is based on a broader categorization of what should belong to the range of industry fixtures which was presented in the bills which lay as the basis to the current law. The change is partly motivated the same way as the previous suggestion since it is thought to have been justified already then and partly by support of the new circumstances of today which further exposes the necessity of a range as broad as was originally suggested. Such as the law is designed, the range of industrial fixtures is limited among other things to only include equipment used in “industrial business”, a term which only is applicable for businesses which deal with the manufacture of products. It was not thought to be necessary to include a broader range of businesses, because equipment of the applicable kind was judged to exist mostly in factories. With the technological development which has happened since then similar and sometimes even identical equipment has come to be used in several businesses which do not deal with the manufacture of products. The old arguments for why such businesses equipment should not constitute industrial fixtures is therefore no longer justifiable. This essay presents “industrial or there with comparable business” as a suggestion for changed wording in 2:3 JB, which is taken directly from the original bill. It would have been appropriate to let the law read this way from the beginning, but it appears as especially appropriate today. The range of industrial fixtures should be expanded mainly so that more businesses can be able to use valuable equipment to strengthen credit for real estate mortgage. An expanded range of industrial fixtures would probably also clear away some problems concerning demarcation.

Det svenska samhället rör sig mot en mer elektrifierad framtid med mål att elen ska vara fossilfri. En möjlig faktor i framtidens elproduktion är vindkraften. Vindkraften är idag ca 16% av den totala elproduktionen men regeringen vill påskynda utbyggandet och öka vindkraftens andel. Ett verktyg för att påskyndandet är att anlägga fler och större havsbaserade vindkraftsparker. Syftet med uppsatsen var att beskriva och utreda de rättsliga förutsättningarna för vindkraft på land och till havs. Dessa förutsättningar användes sedan för att analysera och jämföra tillvägagångsätten för båda typerna av vindkraft. Utan att behandla tekniska eller ekonomiska villkor för vindkraftsetablering har uppsatsen undersökt varför inte fler vindkraftsparker finns i de svenska haven och om det beror på svensk lagstiftning eller andra faktorer. Uppsatsen redogör för miljöbalkens grundläggande bestämmelser relevanta till vindkraftsprövningen och övergår sedan in i en beskrivning av tillståndsprocesserna. För att få en full förståelse hur det svenska havet regleras har även en genomgång gjorts av de lagar som gäller utanför svenskt sjöterritorium. Den svenska lagstiftningen för prövningen av havsbaserad vindkraft är i dagsläget splittrad mellan många olika lagar. Beroende på vindkraftverkens distans till kusten så ändras reglerna för prövningen och vem som prövar. För de vindkraftverk som placeras längst bort i den svenska ekonomiska zonen så sker prövningen av flertalet myndigheter och staten. Statens prövning går inte att överklaga i sak, och det är svårt att få insyn i ansökningsprocesserna. Det finns tecken på att de flertaliga prövningsmomenten och komplexiteten i vad som ska prövas leder till att handläggningstiderna blir väldigt långa. Otydligt lagstöd och långa handläggningstider skapar dåliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft vilket utreds med förslag på ny lagstiftning. / Swedish society is moving towards a more electrified future with the goal that electricity should be fossil-free. A possible factor in future electricity production is wind power. Wind power is currently about 16% of Sweden's total electricity production, but the government wants to accelerate the development and increase the share of wind power. One tool of acceleration is to build more and larger offshore wind farms. The purpose of the thesis was to describe and investigate the legal conditions for wind power on land and at sea. These conditions were then used to analyze and compare the approaches for both types of wind power. Without addressing technical or economic circumstances for the establishment of wind power, the thesis has investigated why there are fewer wind farms in the Swedish seas and whether this is due to Swedish legislation or other factors. The essay describes the introductory provisions of the Swedish Environmental Code relevant to the permit for wind power and a description of the permit processes. To understand how the water areas of Sweden are regulated, an assessment was made of the laws that apply outside Swedish territorial waters. The Swedish legislation for permitting offshore wind power is divided into many different regulations. Depending on the wind farms' distance to the coast, the permit laws and government bodies change. For the wind turbines located furthest coast, the permit goes through different regulations and many government bodies and, ultimately, the state. The state's decision cannot be appealed on the merits, and it is not easy to gain insight into the application processes. There are signs that the numerous steps of assessment and the complexity of the offshore wind power permits make the extends de processing times. Ambiguous laws and long processing times create poor conditions for offshore wind power, which are currently being investigated with new legislative proposals.

Euthanasia and assisted suicide are a complex and sensitive topic. The purpose of this essay is met by investigating and answering two main questions. Firstly, to investigate whether there is a predominant acceptance as well as necessary conditions for some form of Swedish legislation on euthanasia and/or assisted suicide. Secondly, through mainly an interdisciplinary method, to investigate what the outlines of a Swedish law on euthanasia and/or assisted suicide should be to ensure the function of the preliminary law in the Swedish legal context. Please note that I am presuming an imaginary situation where a special regulation on legalized euthanasia and/or assisted suicide will be introduced into Swedish legislature. Therefore, this essay does not investigate whether euthanasia or assisted suicide should be introduced or not, nor whether I consider that to be the case. After the first investigation, focused on EU-law, applicable national law, relevant legal cases, the euthanasia and assisted suicide debate together with the public opinion, I reached the conclusion that Sweden in general is open for some form of legalized euthanasia and/or assisted suicide and that the necessary conditions are in place to bring forth a legislative proposal. After further investigation, involving an international outlook on euthanasia and assisted suicide legislation together with all the other sections of the essay, I found that a Swedish legislation on euthanasia should be based on the Oregon-model with a few deviations. Some of the deviations I found to be necessary are: (1) That both assisted suicide and a dynamic form of euthanasia should be legalized to capture the individuals that should be covered by the law without risking a change in the general sense of justice. (2) The introduction of a special care facility with specially trained doctors. Finally, (3) a due-care-criteria for no remaining alternatives that could give the patient a longer- and at the same time relatively normal and trouble-free life to avoid exploitation of the new law contrary to its purpose. / Dödshjälp är ett komplext och känsligt ämne. Syftet med denna uppsats uppfylls genom besvarandet av två frågor. Den första delen besvarar huruvida det finns en övervägande öppenhet och relevanta förutsättningar för legalisering av dödshjälp i Sverige idag i den grad att ett lagförslag med åtminstone viss framgång kan skrivas. Den andra frågeställningen undersöker, genom en tvärvetenskaplig metod med en komparativ del, hur ramarna för en svensk lag om dödshjälp borde se ut. Observera att jag utgår ifrån en fiktiv situation där en specialreglering om legaliserad dödshjälp ska införas i Sverige. Denna uppsats behandlar inte frågan om dödshjälp ska införas eller inte, inte heller huruvida jag anser att så är fallet.  Efter en första utredning av EU-rätt, gällande nationell rätt, relevanta rättsfall, dödshjälpsdebatten och den allmänna opinionen finner jag att Sverige, åtminstone i övervägande grad, är öppet för någon form av legaliserad dödshjälp och att det finns relevanta förutsättningar för att författa ett lagförslag i frågan. Efter ytterligare utredning, avseende en internationell utblick om nu gällande dödshjälpslagstiftning i andra länder tillsammans med uppsatsens övriga avsnitt, kom jag fram till slutsatsen att en svensk lagstiftning om dödshjälp bör grundas på Oregonmodellen med ett antal avsteg. Några av de avsteg som jag ansett nödvändiga är: (1) Att både assisterat döende och dynamisk eutanasi legaliseras för att fånga upp de individer som lagen avser utan att riskera en negativ påverkan på den allmänna rättskänslan. (2) Ett införande av en särskild vårdinrättning med särskilt utbildade läkare. Slutligen, (3) ett vårdkrav avseende patientens avsaknad av kvarvarande alternativ för ett längre och samtidigt relativt normalt och problemfritt liv för att undvika utnyttjande av den nya lagen i motsats till dess ändamål.

I arbetet undersöker författaren det civilprocessuella slutanförandet med inriktning på dispositiva tvistemål. I den första halvan av uppsatsen besvaras frågan om vilket ändamål slutanförandet. Därtill undersöker författaren hur ett ombud bör utforma ett slutanförande för att det ska vara ändamålsenligt. I den andra halvan av uppsatsen redogörs först för skiljeförfarandets och EU- och Europadomstolarnas tidsbegränsade parts- och slutanföranden samt skriftlig plädering. Med detta som inspiration utvärderas två förändringar av slutanförandet: pläderingsinlagor och tidsbegränsade slutanföranden. Författaren når slutsatsen att det främsta ändamålet med slutanförandet är att parterna hjälper domaren att fatta ett välinformerat och välmotiverat beslut genom att de belyser målets centrala frågor från motsatta sidor. Författaren rekommenderar även domare att utnyttja möjligheten att tidsbegränsa slutanföranden eftersom det bidrar till att fler pläderingar blir koncentrerade och därmed ändamålsenliga. En skriftlig plädering rekommenderas dock inte i majoriteten av mål med hänsyn till bland annat lekmännens förståelse för civilprocessen och risken för oreda i handläggningen.

No description available.

Psykisk ohälsa, mentalsjukhus, psykiatrireform, stigmatisering, överdiagnostik, medikalisering, diskurser, attityder, påverkan, förhållningssätt, samhälle / Mental illness, mental hospitals, psychiatric reform, stigmatization, overdiagnosis, medicalization, discourse, attitudes, influence, approach, community

No description available.