Syftet med denna examensuppsats är spegla hur det kan vara att undervisa på ett estetiskt program med bildinriktning på gymnasiet. Mina huvudfrågor har varit: Hur är det att arbeta som lärare med bild på ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lärarna bildens roll i samhället? Vilka mål har eleverna? I min studie har jag intervjuat lärare om deras syn på sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jämförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lärarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lära eleverna se och förverkliga sina idéer. Många av lärarna talar om seendet som det viktiga, att kunna bedöma det man ser och sitt eget arbete. Det är få elever som går vidare till högre studier inom konstområdet av dem som läser på estetiska programmet med bildinriktning. Anledningen till att de inte vågar satsa på något estetiskt yrke verkar vara den tuffa arbetsmarknaden och att de saknar stöd från sin närmaste omgivning, det vill säga familjen och skolan.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrågade lärare. Med vårt arbete vill vi belysa deras inställning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gällande arbete med skönlitteratur. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lärare. Samtliga tillfrågade lärare använder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lästräning, läsförståelse, upplevelser, utökar ordförrådet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det är lättare för eleverna att få förståelse för skeenden i världen och i historien genom att relatera till sig själva. Tiden är en avgörande faktor för i vilken utsträckning lärarna använder sig av skönlitteratur, men de betonar också vikten av resurser och samarbete i arbetslaget. Ytterligare en faktor som påverkar är svårigheterna att finna lämplig litteratur. I vår slutsats har vi kommit fram till att de tillfrågade lärarna anser att skönlitteratur har stor betydelse och bör få stort utrymme i undervisningssammanhang. Vi tycker oss också ha sett att de har ett väl reflekterat förhållningssätt och att de försöker göra medvetna val i sitt arbete med skönlitteratur.

Bakgrunden till arbetet är att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle och att mångabarn idag är flerspråkiga och vi uppfattar det som viktigt att stärka barns modersmål vilket ären förutsättning för att utveckla ett andraspråk. Syftet är att belysa vilket stöd i form avmodersmålsundervisning eleverna får grundskolans tidiga år och vad pedagoger i F till år 5anser vara ett språkutvecklande arbetssätt i skolan.För att kunna undersöka ämnet har vi ställt oss två huvudfrågor; Hur sermodersmålsundervisningen i mångkulturella skolor? Hur arbetar pedagoger språkutvecklandei mångkulturella skolor?Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning och har intervjuat sammanlagt tiopedagoger; fyra klasslärare, fyra modersmålslärare och två fritidspedagoger på två olikaskolor – båda med stor andel barn med annan än svensk kulturell bakgrundResultatet visar att pedagogerna menar att drama, läsning, diskussion, att skriva, musik ochbild är de viktigaste aktiviteterna för elevernas språkutveckling. Modersmålslärarna lyfterfram läs- och skrivfärdighet, grammatik och samtal som viktiga delar i undervisningen.Innemiljön och skolornas utrustning och material tas också upp. Alla arbetar på olika sätt,men nämner ändå samma hjälpmedel och aktiviteter som stöd till den språkliga utvecklingen.Språkutvecklingen är individuell och en skapande process som kräver en aktiv engagemangfrån inlärarens sida. Alla människor har ett eget sätt att kunna lära sig och utveckla vidare detfrämmande språket som man lär sig, därför finns det inget något entydig metod att lära sig ettfrämmande språk som passar alla (Hultinger & Wallentin, 1996). Det är viktigt att individenfår vara med i olika sammanhang där språket används aktivt och man hör det nya språket(a.a.).

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till mo-dersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar. Studien visar att rutinerna i samband med inventering och kartläggning av elever som är berättigade till modersmålsundervisning är ofullständig och måste ses över för att säkerställa att de elever som har behov om inte annat synliggörs i statistiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på två olika gymnasieskolor samt att ta reda på hur de fem svensklärare vi intervjuar med hjälp av texter arbetar för att vidga elevers perspektiv. Empirin i uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare med olika bakgrunder. Vårt resultat visar att de flesta av informanterna motiverar sina textval med att undervisningen ska vara engagerande för eleverna. Begreppet icke-västerländska texter nämns endast självmant av en av informanterna medan tre av dem visar intresse inför att lära sig mer om ämnet i syfte att vidga sina egna och elevernas perspektiv. Vår slutsats är att flera av informanterna aktivt arbetar för att hos eleverna främja en förståelse för människor med olika bakgrund. Ett arbete med icke-västerländska texter i skolan skulle kunna vara ett av flera hjälpmedel som bidrar till en ökad förståelse mellan människor i det mångkulturella samhälle vi lever i. / The purpose of this essay is to examine the representation of texts from non western societies in the teaching of Swedish in two different colleges, and to find out how the teachers that we interview use texts to broaden the students' perspectives. The empirical data in the essay is based on qualitative interviews with five teachers from different backgrounds. The results show that most of the teachers base their choice of texts on what is engaging for the students to read. The term non western text was only spontaneously mentioned by one of the participants. Three of the other teachers showed an interest in learning more about the subject in order to broaden their students' as well as their own perspectives. Our conclusion is that the teachers we interviewed are actively working to create in their students an appreciation of people from different backgrounds. We believe that working with texts from non western societies can be beneficial for increasing the understanding between people in our multicultural society.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhället. Vi ville också ta reda på vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhället. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar i NO i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna gör studiebesök i samhället i samband med temaundervisning. Däremot finns inte värderingsövningar med ställningstagande med i deras planeringar. Vi har kommit fram till att flera av dessa lärare har en intention att relatera undervisningen till samhället, men att de anser att det är svårt av olika anledningar. De intervjuade lärarna upplever vi hade kunnat relatera undervisningen till samhället i större utsträckning än vad de gör idag. När vi läst litteraturen och genomfört vår undersökning har vi blivit stärkta i vår uppfattning att vi som lärare bör anknyta NO-undervisningen mer till samhället.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på om fyra kvinnor i två mellanstora väst och sydsvenska städer upplever stress sett ur ett rollperspektiv i vårt senmoderna samhälle. Vi ville även veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi har intervjuat fyra kvinnor mitt i livet och sedan analyserat deras berättelser gentemot aktuell teori i ämnet kring rollstress. Våra funderingar har kretsat kring hur kvinnan kombinerar sina olika roller i vårt komplexa samhälle, med alla dess krav och möjligheter. Vi har kommit fram till att samtliga av våra informanter känner av stress i olika grad och att upplevelsen kan variera beroende på vilket socialt sammanhang man befinner sig i. Vissa ser kvinnans multipla roller som utvecklande och positiva medan andra ser dem som en belastning och en negativ stressfaktor. Vi kom fram till att upplevelsen inte var statisk, utan kunde variera över tid och vilken fas man som kvinna befinner sig i för tillfället. Även det sociala stödet spelade roll för om den upplevda stressen var positiv eller negativ. / Multipla social roles. Stress or development for the woman in today´s society?

Syftet är att belysa olika uppfattningar kring orsakerna till de allt sämre studieresultaten i den svenska skolan och ställa dem mot varandra utifrån fyra olika perspektiv. De olika perspektiven som analyseras är samhället, familjen, eleven och skolan. De undersökningsmetoder som används i arbetet är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre erfarna lärare gjorda under hösten 2010.I intervjuerna fick lärarna göra egna definitioner av vad motivation innebär för dem, beskriva hur de motiverar sina elever, identifiera vilka faktorer som de anser vara viktiga för elevernas motivation samt vilka komponenter i lärarens profil som de anser är viktiga för elevernas kunskapsinhämtning. Framträdande resultat i dessa intervjuer var att det är läraren och familjen som är de viktigaste faktorerna för elevens motivation och att lärarens ämneskunskaper och sociala kompetens är dennes vikigaste egenskaper.De viktigaste slutsatserna från litteraturstudien är att det i hög grad är skolan och samhället som påverkar elevers studieresultat genom den bild av förväntade krav som målas upp; samhällets roll är att utbilda och rekryterar rätt personer till yrket som sedan genom sina attityder till undervisningen ger eleverna en sund bild av vad skolstudier kräver av dem. En annan viktig faktor som blir belyst i arbetet är elevernas kamratgrupper som i hög utsträckning styr deras syn på studierna. Dessa kamratgrupper är svårare att påverka eftersom de ligger utanför både samhällets, skolans och familjens direkta kontroll, men även här har skolan en roll att spela genom att gynna förekomsten av kamratgrupper som har en positiv syn på skola och studier. Mer förvånande kan vara att så gott som samtliga större undersökningar inte visar på att vare sig ökad lärartäthet eller mer pengar till skolan har önskad effekt på elevernas studieresultat.

Enligt statistik från Skolverket (2015) har upp till var femte elev i Sverige en annan etnisk bakgrund än svensk. Tidigare forskning säger att medvetenhet och ett kritiskt förhållningssätt till användandet av mångkultur i lärandet, det vill säga interkulturella perspektiv, utgör en betydande roll för individens inlärning och hur individens attityd mot samhället och världen formas. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur lärare och pedagoger talar om interkulturella perspektiv samt om, och i så fall hur, de använder interkulturella perspektiv i fritidshemsverksamheten. Uppsatsen är skriven ur ett normkritiskt perspektiv med ett fokus på interkulturella perspektiv. Vi använder oss av blandad metod, där en webbenkät och två intervjuer har legat som underlag för vår studie och analys. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring normer och kategoriseringar men att lärare och pedagoger inte lyckas implementera kritiken mot bland annat norm i sin verksamhet. Snarare upprätthåller personal i fritidshemmen snäva kategoriseringar och dikotomier.