Med en utgångspunkt i genusidentitet som diskursivt konstruerat skapas en önskan att avslöja de konstruerande diskurserna. Utifrån denna önskan följer studiens syfte, att finna sådana diskurser i platsannonser. Studien är en diskursanalys som utförts på platsannonser för mans- respektive kvinnodominerade yrkena. De teoretiska utgångspunkterna har legat i socialkonstruktivistiska teorier om genus, såsom West och Zimmermans begrepp "göra genus" och Butlers performativitetsteori, samt en teoretiskt laddad definition av diskurs-begreppet, hämtat främst från Foucault. Resultaten av studien visar på två övergripande diskurser i platsannonserna; en kundorienterad diskurs och en individorienterad diskurs. Den kundorienterade diskursen var mer vanligt förekommande i platsannonserna för kvinnodominerade yrken och den individorienterade diskursen i platsannonserna för mansdominerade yrken. Studien påvisar vidare hur diskurser i platsannonser såväl förstärker som återskapar dominanta diskurser kring hur genus görs. För att tydliggöra den konstruktion av genusidentiteter som sker används begreppen "splittrat subjekt" och "sammanhållet subjekt", vilka är ett resultat av studien, och beskriver relationen mellan subjektets intentioner och subjektets agerande.

Syftet med studien är att beskriva hur slöjdämnet kan undervisas som ett sammanhållet ämne. Frågeställningarna är följande:  Hur planerar och genomför lärare sin slöjdundervisning? Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare i tillämpningen/undervisningen av slöjd som ett sammanhållet ämne och vilka förutsättningar krävs? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer genomfördes med åtta slöjdlärare på sex olika skolor. Studiens resultat visar att det skiljer sig åt i hur slöjdundervisningen organiseras på de olika skolorna. Vilka hinder och utmaningar som lärarna upplever i undervisningen av slöjd som ett sammanhållet ämne varierar även det beroende på vilka förutsättningar som finns på respektive skola. Utmaningar som lärarna belyser är bland annat brist på gemensam planeringstid och salar placerade långt ifrån varandra. Möjligheter med att undervisa slöjd som ett sammanhållet ämne är enligt merparten av lärarna att det underlättar vid bedömning samt ökar likvärdigheten för eleverna vid betygssättning.

Standardised care pathways has been identified as an emerging trend in Swedish healthcare. After the policy’s success in cancer care Swedish policy makers have decided that the policy is to be implemented in other areas of the Swedish health care system as well. This process has resulted in the development of a standardised care pathway for the early stages of schizophrenia and similar conditions. To understand the effects of exporting the policy form one area of healthcare to another this thesis sets out to investigate how the policy might impact different agencies involved in the care and treatment of schizophrenia. The study focuses on the policy’s ambition to improve coordinated care interventions. Furthermore, this is done by exploring the agencies perception of coordinated care and the organisational changes the policy might entail. The thesis draws on neo-institutional theory and the translation process to explain the spread of ideas between institutions as part of the policy process. Data has been gathered by conducting semi-structured interviews with representatives from primary healthcare, specialized psychiatric healthcare and municipal care in two different regions. The regions has been selected by population and fiscal assets to generate two cases with large differences in resources to investigate the possible impact of resources on coordinated care and the perception of the standardised care pathway. The analysis shows resources, especially in the form of competence within the workforce, as well as the structure of guidelines and agreements as central themes with an impact on coordinated care interventions. Both limited experience and continuity within the work force as well as unclear guidelines emerge as processes that limit the ability to coordinate care. In line with the theoretical framework these are identified as processes that effect the uniformity of the rationalities within and between the affected agencies. Therefore, how well the policy handles these processes is identified as a central factor for its impact on the agencies involved.

I Sverige är stroke och TIA en folksjukdom och ca 35 000 människor insjuknar varje år. Vården i Sverige ska vara jämlika och ges på lika villkor till hela Sveriges befolkning, oavsett var patienten bor eller vilken bakgrund eller personlig preferens den som söker sjukvård har. Trots detta finns de ojämlikheter i den svenska vården och så även inom strokevården. Socialstyrelsen har i de nationella riktlinjerna tryck på vikten av att patienter i akutskedet av misstänkt strokesjukdom eller TIA vårdas på en avdelning där personalen är specialiserad på strokesjukdomar. För att skapa en bättre och mer jämlik strokevård över hela landet har två sammanhållna personcentrerade vårdförlopp tagits fram. Den ena för att hjälpa till i det akuta skedet av strokevården och de andra för att stötta upp i den rehabiliterande delen av vårdförloppet. Syftet i detta arbete är att undersöka hur implementeringen av vårdförloppen har artat sig på ett mindre sjukhus utifrån sjuksköterskor och vårdadministratörer samt medicinska sekreterares perspektiv. Det som framkommit under tiden som studien med detta arbete pågått är att de finns möjlighet för vårdadministratörer och medicinska sekreterarnas kompetens att nyttjas bättre. Att sjuksköterskor upplever att arbetet med vårdförloppen går framåt samt att vilja och teamkänsla finns för att jobba vidare med implementeringen. De huvudsakliga svårigheter som tas upp i det här arbetet är hög personalomsättning och överbeläggningar som tär på tid och motivation.

<p>The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media <em>Känslan för ord</em> through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions <em>what</em> and <em>how</em>. How is the content of the Swedish subject constructed in <em>Känslan för ord</em>? and How is this content integrated in <em>Känslan för ord</em>? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books.</p><p>The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing.</p><p>The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book <em>Känslan för ord</em> is as good as any.</p> / <p>Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet <em>Känslan för ord</em>s innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, <em>vad</em> och <em>hur</em>. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i <em>Känslan för ord</em>? samt Hur integreras detta innehåll i <em>Känslan för ord</em>? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån.</p><p>Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas.</p><p>Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är <em>Känslan för ord</em> så god som någon.</p>

The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media Känslan för ord through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions what and how. How is the content of the Swedish subject constructed in Känslan för ord? and How is this content integrated in Känslan för ord? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books. The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing. The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book Känslan för ord is as good as any. / Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet Känslan för ords innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, vad och hur. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i Känslan för ord? samt Hur integreras detta innehåll i Känslan för ord? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån. Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas. Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är Känslan för ord så god som någon.