Sweden is a multicultural country and because of this the Swedish school-system should be adapted so that all pupils can develop their linguistic skills so that they can participate andunderstand the education. By using scientific work from other researchers and my own experiences from a general point of view, I noticed that pupils with foreign origin perform less good in mathematics than pupils with Swedish origin, in the Swedish education system. The purpose of this research is to find out if communication and interplay between the pupils makes it easier for them to understand mathematics and its’ concepts. My research involves acertain school class were all pupils have another etnicity then the Swedish one. My aim was to find out if the pupils reached the knowledge-goals for mathematics in the third grade. Especially in the areas of solution solving and the understanding of mathematical texts. I wanted to find out if communication and interplay between the pupils lead to increasedprogress in the Swedish language and increased understanding of mathematical texts. I also examined what possibilities the pupils have to absorb and understand the education and how favourable the conditions are in their teaching process. My starting points were Vygotskijs’ sociocultural perspective. The main research questions were: Is the language a barrier for the pupils in my research group when they develop their mathematical knowledge? Which approach may enhance the pupils knowledge in mathematics? The research is based on interviews with the teacher and observations of the pupils during mathematic lessons. With the help of the empirical material I wanted to increase myunderstanding about the process of learning and development in the class and about how the teacher labours and reflects around the situation. She practiced silent and individual studies in the class. The result of this research showed that the pupils were not benefited by the teachersmethods and that they did not reach the main goals in Swedish and mathematics for the earlier years in Swedish compulsory school. The reason to this result is mainly that language and learning go hand in hand and that mathematics requires a good vocabulary and good reading comprehension.

Syftet i denna uppsats är att undersöka hur lärare i grundskolan talar om och förhåller sig till normalitet och avvikelse hos elever i en klassrumsmiljö. Vi undersöker även hur lärare säger sig hantera elevers avvikelse samt vilka åtgärder de vidtar. Då vi antagit en diskursanalytisk metodansats har vi sökt mönster i lärarnas tal som bildar diskurser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare, som arbetar på skolor belägna i olika typer av bostadsområden. Dessa skolor presenteras i studien som; landsbygdsskola, innerstadsskola och mångkulturell skola. I studien utgår vi, mer övergripande, från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och anser att uppfattningar om normalitet respektive avvikelse skapas utifrån det sociala samspelet och interaktionen mellan människor. Utöver detta perspektiv använder vi ett maktperspektiv, vilket vi mer genomgående använt i analysarbetet av intervjumaterialet. Med maktperspektiv menar vi bland annat att lärarna besitter en maktposition i det sätt de talar om eleverna.   Lärarnas intervjusvar visar att begreppen normalitet och avvikelse är svåra att tala om. Samtidigt som det finns en samstämmighet i lärarnas beskrivningar av den ”normala” eleven och den ”avvikande” eleven finns det en viss tvetydighet i deras svar, å ena sidan säger de att de har svårt att tala om elever med begreppet ”normal” men å andra sidan kan de ge tydliga distinktioner för de elever som avviker. I intervjuerna framkommer att lärarna kan se att deras bemötande gentemot eleverna, samt de regler och den struktur som råder i klassrummet, har inverkan på elevernas agerande. Vi har även funnit en samstämmighet i lärarnas tal om hur elevers avvikelse hanteras och korrigeras i form av olika former av åtgärder. Utöver detta har vi funnit att det finns vissa skillnader i lärarnas tal om normalitet och avvikelse hos eleverna, grundat på i vilken typ av område skolorna lärarna arbetar på är belägna.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats. Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd. En del förskolepedagoger anser att alla barn i förskolan är i behov av någon form av särskilt stöd.  Några förskolepedagoger anser att det är barn med ett utmärkande beteende som är i behov av särskilt stöd. I undersöknings resultatet framkom det av flera förskolepedagoger anser att det är i det sociala samspelet som det visar sig om barn är i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen. Föräldrarna menade även att samspelet mellan skolan och barnet påverkade barnet i negativ riktning då de blev ofördelaktigt bemötta samt inte fick tillräckliga stödinsatser. Slutsatsen påvisade att föräldrarna upplevde att skolans stödinsatser samt skolpersonalens bemötande hade betydelse för hur barnet lyckades klara av skolan samt hur de utvecklade sin självbild. / The aim of this study was to examine whether parents of children with ADHD/ADD felt that their children received the support they needed in school and how the children were treated by the school staff. Furthermore, we examined how parents felt that the interaction between the school and the student affected their children. The study used a qualitative method in which the collected material was interpreted though symbolic interactionism and labeling theory. Four parents with children with ADHD/ADD have been interviewed. The results showed that parents felt that their children had inadequate or no assistance and some children were treated unfavorably by school staff. Parents also suggested that the interaction between school and child affected the child negatively because they were unfavorably treated and did not receive sufficient support. The conclusion of the study showed that the parents felt that school support activities and attitudes of the staff had a negative effect on their children’s ability to cope with school and their self-image.

No description available.

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen är ett rum på förskolan som inte används så aktivt, mer än till på- och avklädning. För att få en klar bild av användandet av hallen, gjorde jag en enkätundersökning med pedagoger på tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag även observationer på en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsätt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrån vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkäten. Kapitel jag lyft är ”pedagogens syn och pedagogiskt synsätt”, där jag presenterar pedagogerna svar från enkäten. Jag har även ett kapitel där avdelningarnas hallar beskrivs av pedagogerna. Jag har även fyra kapitel ifrån observationerna och ett där jag jämför det jag sett och det pedagogerna svarat. Studien kan användas av pedagoger ute i verksamheterna för att reflektera över sin egen miljö på förskolan och förhoppningsvis få nya tankar och idéer.

The curriculum of the Swedish school system explains how the transitions between the preschool class and the pre-school should be. The co-operation between the organisations should aim for a long term perspective with the students learning process in mind (Lgr11). The pre-school has almost the same aim in their curriculum, as the curriculum of the Swedish school system. The aim with my study is to examine how the teachers from the different organizations relate to knowledge and how they look at the students social interactions. Also how the transition between the pre-school and the pre-school class is viewed from their point of view.  How do the teachers from the different organisations comprehend knowledge? How do the teachers from the different organisations comprehend the social abilities? How do the teachers from the different organisations work and interact in terms of the transition between the pre-school and the pre-school class? The study that has been made is about the transitions between the pre-school and the pre-school class. It´s been investigated by doing interviews with teachers from both the pre-school and the pre-school class. The result from these is that the teachers from the different organisations have the same view about knowledge and social interactions. They didn´t have the same view at Co-operation this because their organizations was structured in a different way and also they hadn´t any guidelines to follow.

Syftet med studien är att undersöka hur elever motiveras till inlärning, hur man som lärare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhämtning, och hur man på ett pedagogiskt sätt kan stimulera barnen till att vilja lära sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lärare på grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lärare kan skapa den bästa inlärningsmetoden och att med olika inlärningsmetoder också nå den bredaste kunskapsinhämtningen. Och där varierad utformning på lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlärning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlärning hela klassen. Men viktigt enligt lärarna är elevernas engagemang och intresse för att vilja lära sig.

<p>Denna kvalitativa studies syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden högläsning. Vi har undersökt hur förskollärarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse då pedagogerna väljer litteratur till högläsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har två förskollärare observerats i samband med högläsningsstunden under vardera tre tillfällen. Därefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vårt resultat har vi kommit fram till att avsikten med högläsningen i förskolan är främst vila och stimulering av barnens språkutveckling. Vi har sett att barngruppens storlek har betydelse för hur högläsningsstunden gestaltas. I vår diskussion har vi kommit fram till att högläsningsstunden i förskolan är en komplex företeelse där omsorg och lärande samspelar med varandra utifrån barngruppens storlek och pedagogernas syfte.</p> / <p>The purpose of this qualitative study is to find out teachers in preschool intentions with regular reading aloud. We have examined the interaktion between the preschool teachers and the children in this occurence and the circumstances that have a meaning when preschool teachers choose literature when they are reading aloud to children after lunch in preschool. In this study two preschool teachers have been observed under three opportunities when they were reading aloud to children. After that the preschool teachers have been interviewed about their intentions with this phenomenon. Our results show that the purpose with reading aloud in preschool is foremost for the children to get rest and a stimulation of their language development. We have found that the number of children in the groups has a meaning how the reading aloud turns out. In our discussion we show that the reading aloud in preschool is a complex phenomenon where care and learning interacts with each other, dependent on the number of children in the group and the preschool teachers intentions.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka femåringars språkliga förmåga, samspels- och kommunikationsförmåga, samt att ta reda på om det förekommer några samband mellan dessa aspekter. Vi har under vår utbildning på HLK läst en kurs som heter ”Läs- skriv- och matematikutveckling” och denna behandlar främst utvecklingen hos barn från sex år och uppåt. Detta medförde att vi ville veta mer om hur det förhåller sig bland de yngre barnen.</p><p>Genom att ta del av olika forskares teorier angående språk och språkutveckling, samt observationer på två förskolor, har vi lyckats uppnå vårt syfte med arbetet. Observationerna har utförts under fem veckors tid och 19 femåringar har observerats och sedan har data analyserats. Undersökningen är utformad som en empirisk och kvalitativ studie.</p><p>Kartläggningen av barnens språkförmågor, samspels- och kommunikationsförmågor har skett utifrån TRAS (Tidig registrering av språkutveckling). Anledning till att TRAS har använts som observationsmaterial, är att det finns få kartläggningsmaterial för barn i förskoleåldern och att vi sedan tidigare känner till materialet.</p><p>Vi har under vår studie sett att barn som har problem med den språkliga förmågan och framförallt talet, även har svårigheter att finna en plats i barngruppen och känna sig delaktiga i sociala sammanhang. Det är oerhört viktigt att man som pedagog lyfter fram dessa barn och tidigt ger dem stöttning för att deras språkutveckling inte ska hämmas.</p><p>Lärandet är en process där barn och pedagoger samverkar med varandra. Det sociala samspelet är väldigt viktigt för barns lärande och utveckling och därför måste stor vikt läggas vid dessa områden i förskolans verksamhet.</p>