Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat. Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun. Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper. Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor.

Titel: En analys av samspelet inom säljcoaching ur ett företagsekonomiskt perspektiv Nivå: C-uppsats i Företagsekonomi Författare: Andreas Dahlström & Lars Steneryd Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2013-06 Syfte: Säljcoaching är idag ett välkänt begrepp och ett viktigt verktyg som finns tillgängligt för att förbättra försäljningsprestationer, maximera produktivitet och uppnå ökad lönsamhet för företag. Huvudsyftet med uppsatsen är att belysa samspelet mellan säljcoachen och personen som blir säljcoachad med avseende på de tre säljcoachingkonstruktionerna - feedback, coachen som en förebild och ömsesidigt förtroende och respekt mellan dessa parter. Metod: En kvalitativ deduktiv metod med ett hermeneutiskt synsätt där analys av empirisk data sammankopplat med teori ska skapa förutsättningar för förståelse av samspelet inom säljcoaching. Empirisk data insamlas med hjälp av sju intervjuer som genomförts med ett företag som arbetar med att sälja tjänster, fastighets-förmedlingsföretaget Fastighetsbyrån. Sedan data insamlats och transkriberats, har en passande kvalitativ analysmetod utvalts med utgångspunkt av syftet. Resultat och slutsats: Studien visar att feedback behöver framföras på rätt sätt, rätt frekvens (hur ofta feedback ges), vid rätt tillfälle och av rätt person, oavsett om det avser feedback för att förhöja en prestation (positiv feedback) eller för att ändra ett beteende (negativ feedback). Vikten av att lyssna innan sändning av feedback har uteslutande framkommit i studien, såväl som ett öppet sinne för olika personlighetstyper och preferenser. Sammanfattningsvis framgick det i studien att en säljcoach bör utgå från ett anpassningsbart tillvägagångssätt för att möta olika personlighetstyper i en säljcoachingprocess, då det som funkar för den ena likväl kan hämma den andra. Förslag till fortsatt forskning: Forskningsområdet kan utökas till att vända sig till flera olika företag inom samma bransch, då detta skulle kunna skapa en övergripande bild för säljcoaching inom en hel bransch. Att vidare belysa samspelet med inriktning mot flera branscher med företag som säljer tjänster tror vi ytterligare skulle kunna öka förståelsen för hur säljcoaching kan bedrivas.Ytterligare förslag till vidare forskning är en studie kring hur företag använder sig av selektiv säljcoaching – fokus på personer som kräver mer andel säljcoaching än andra i samma företag. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med ökad kunskap och förståelse om det samspel som finns inom verktyget säljcoaching. Vår förhoppning är att säljcoacher och försäljare inom olika branscher ska kunna ta del av studien för att bättre kunna utnyttja förmågan som försäljare inom ett företag har. / Title: An analysis of the interaction of sales coaching from a business administrative perspective Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Andreas Dahlström & Lars Steneryd Supervisor: Lars-Johan Åge Date: 2013-06 Aim: Sales coaching is today a well-known concept and an important tool available when it comes to improving sales performance, maximizing productivity and accomplishing increased profitability. This paper aims to illuminatethe interaction between the sales coach and the person who gets sales coachedwith regard of the three constructs of sales coaching – feedback, the coach as a role-model and trust. Method: A qualitative deductive method with a hermeneutic approach where analysis of empirical data is interlocked with theory and aims to create prerequisites for understanding the interaction of sales coaching. Empirical data is collected with the help of seven interviews which has been performed with assistance from a company that are selling services, the real estate agency Fastighetsbyrån.After the data has been collected and transcribed, a fitting method of analysis has been chosen on the basis of the aim of our paper. Results and conclusions: The study shows that feedback need the right presentation, right frequency (how often it is given), at the right moment and by the right person, regardless if the feedback pertains to heighten an achievement (positive feedback) or to change a behaviour (negative feedback). The importance of listening before sending feedback is exclusive for this study, as well as an open mind for different personalities and preferences.In summary, the paper suggests that a sales coach should presuppose an adaptive approach to encounter different personalities in a sales coaching process, since the things that works for one human being could hamper another. Suggestions for future research: The area of research can be expanded to applicate a larger number of companies in the same line of business, since this could create a general picture of sales coaching within a whole line of business. To further illuminate the interaction with the focus of different line of business with companies that sell services, could add further understanding of how sales coaching can be conducted. Another suggestion for future research is a study that focuses on companies that use selective sales coaching – focus on salespeople who need a bigger share of sales coaching than others in the same company. Contribution of the thesis: The paper contributes with additional knowledge and understanding of the interaction within the tool of sales coaching. Our hope is that sales coaches and salespeople within different line of business will be able to take part of the paper, to better utilize the ability of salespeople within a company.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de roller som vi hör under sändningstid i radio är konstruerade och om det sker en förhandling om hur dessa roller upprätthålls under programmets tid. Uppsatsen ämnar reda ut vad som synliggörs när ett dramaturgisk perspektiv används under en observation på ett radioprogram. Finns det ett samspel inom redaktionen som vi som lyssnare inte ser? I denna uppsats vill jag försöka se om det finns några outtalade rangordningar inom gruppen och hur dessa kommer till uttryck. Vidare syftar studien till att titta på hur pass fria programledarna är i sina roller och försöka utreda om det är mer styrt än vad vi som lyssnare uppfattar. Går det att se en skiftning bland rollerna beroende på vilken gäst som kommer? Och hur yttrar sig denna? Fokus i studien kommer att ligga på hur de befintliga roller som vi som lyssnare hör uttrycker sig under musiktid, och detta kommer att analyseras med Erving Goffmans dramaturgiska modell för socialt handlande. Frågeställningar: Vilka roller finns det inom det observerade radioprogrammet? Hur yttrar sig rollerna under sändningstid? Förändras rollerna beroende om det är On air eller Off air och hur yttrar sig förändringen i så fall? Hur yttrar sig samspelet inom gruppen?

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter är en del av vardagen i förskolan. Vårt syfte med denna rapport är att få en insikt i fyra-femåriga barns tankar och känslor kring eventuella konflikter på förskolan samt deras hantering av dessa. I vårt intresse finns även ett visst genusperspektiv; som här innefattas av att eventuellt upptäcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten består av en forskningsbakgrund där författare och forskare, specialiserade inom området, ger sin uppfattning kring ämnet. Med tanke på betydelsen av sampel mellan barn och fokus på barns känslor och tankar i denna rapport, är det sociokulturella perspektivet lämpligt som utgångspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmågan, förmåga till samspel samt konflikter och utanförskap. Forskningsbakgrunden innehåller även olika metoder kring hantering av konflikter utifrån barns perspektiv.I den empiriska delen ges ett sammanfattande resultat av våra barnintervjuer och barnobservationer, där urvalet består av tio förskolebarn i åldern fyra-fem år. De enskilda intervjuerna har varit utav kvalitativ karaktär. Frågeställningar som är i fokus i denna empiriska del är: hur en bra kompis är, barns känslor vid konflikter samt barns olika konflikthanteringsmetoder.I resultatet redovisas det bland annat att en bra kompis ska vara snäll och bra på att leka, att barn blir ledsna då de inte får vara med i leken och att det går att lösa konflikter genom att ”göra förlåt” istället för att bara verbalt uttrycka det.I samband med arbetet kring denna rapport har vi fått större insikt i känslornas betydelse vid samspel och konflikter samt vikten av att bejaka och bearbeta dessa.

Studiens syften var att skapa förståelse för hur elever inom autismspektra har det på högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förståelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jämnåriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en särskild ”Aspergergrupp” som leds av en speciallärare. Eleverna trivs och känner sig trygga i skolan men önskar att lärare och elever skulle ha mer kunskap och förståelse om deras specifika funktionsnedsättningar. Eleverna ser både för och nackdelar med stor klass och liten grupp. Begreppet inkludering och socialt samspel betyder väldig olika för informanterna och eleverna tycker dessutom att det är svårt och känsligt att prata om sociala samspelet. Slutsatser är att det inte finns en enda lösning som fungerar för alla elever, varken med eller utan en viss diagnos i skolan samt att rektor och lärare borde först och främst lyssna på eleverna för att ge dem både inflytande och delaktighet i det gemensamma uppbyggandet av en flexibel verksamhet. Då skulle eleverna känna att ”en skola” arbetar med inkludering och delaktighet.

Studien utgår från några pedagoger som gått utbildning i ICDP-Vägledande samspel, ett empatibaserat program som sätter fokus på en positiv elevsyn och samspelets betydelse dels för lärare-elevrelationen dels för elevens kunskapsutveckling. I uppsatsen undersöks hur pedagogerna beskriver ICDP och hur detta förhållningssätt tar sig uttryck i den pedagogiska vardagen. Vilka möjligheter respektive hinder de ser med ICDP. Studien baseras på observationer och på samtal med pedagogerna. Fokus i denna studie ligger på pedagogerna, deras teoretiska beskrivningar och deras ledarstil. I datainsamlingen ingår även skrivuppgifter från kursdeltagare där de delger vad ICDP-kursen givit dem. Analysmetoden i studien är fältanalys, vilket ger en möjlighet att fördjupa sig i och arbeta med förståelsen av beteenden och händelser. Mina observationer har utförts i tre klasser på olika skolor i kommunen. Eleverna har undervisats i olika ämnen och de har skiftande åldrar. Såväl föräldrar som kursdeltagare har givit sitt samtycke till att delta. Resultatet visar: att pedagogerna har en positiv syn på eleverna att de har en hög medvetenhet om samspelets betydelse att den regleringen som används är mild och det finns en strävan att visa på alternativ att de genom ICDP-kursen känner sig bekräftade i sin yrkesroll Studien visar att medvetenhetsgraden vad gäller samspel och interaktion är hög hos pedagogerna.  Pedagogerna har tillägnat sig delar av ett gemensamt språk att samtala och reflektera utifrån, vilket kan stärka och skapa en bas och språket kan tolkas ge bättre förutsättningar för reflektion utifrån fler infallsvinklar. Pedagogerna uttrycker en vilja att utveckla sig själva. ICDP kan ha bidragit till detta.

The purpose with my degree project is to investigate the use of computers within the daily activity in three preschools and one preschool class. I have designed a survey that I distributed to the staff. The purpose of my work is to investigate how a number of preschool teachers and children in a few preschools and one preschool class in a medium-sized Swedish town are using the computer in their activities. My study shows that the computer is frequently used, both of the children and teachers, but also together. The children in my study are using the computer to play games, listen to music, and go into the websitewww.youtube.com, but also in order to write and count.  The teachers primarily use the computer to document, check their e-mail and listen to music. But also to check and find out childhood illnesses, check up schedule, find good educational tools or lyrics. My study shows that the teachers readily want to sit by the computer together with the children. On the other hand to protect children from the atrocities available on the Internet, and to support and introduce children in new games, but also to be close children if they have any questions or need help. My issues are; in what way is the computer used in the preschool and preschool class? And what is the computer used for in the daily activities?

Studiens utgångspunkt är barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill även undersöka om förskollärarna ser skillnader i barns förutsättningar till lärande genom dessa två verktyg. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med fyra förskollärare i två olika kommuner. Resultatet visar på att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan. Samtliga förskolor använder sig av böcker i barns lärprocesser och ofta vid tematiskt arbete. Sagoläsning ger tillfällen till samspel mellan barn och vuxna där kommunikationen får stort utrymme. Datorer finns i förskolorna men används mest av barnen för att spela på. Barnen tillbringar sin tid vid datorn oftast utan något vuxenstöd, samspelet och kommunikationen sker till stor del mellan barnen. Digitala medier ses som viktiga och är inget som kan väljas bort enligt resultatet. Däremot uttrycker lärarna att de saknar kompetens för att hantera dessa medier fullt ut och ser kompetensutveckling som viktig för att kunna använda digitala medier som ett pedagogiskt hjälpmedel i verksamheten.

Syftet med studien är att studera hur förskollärare och barn använder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar på tre olika förskolor. Utifrån observationerna söktes även svar på följande forskningsfrågor: vilken roll har förskollärare i användningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur används surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollärare, en på varje förskola, för att besvara forskningsfrågan om hur förskollärare ser på surfplattans användning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som artefakt, interaktion och den närmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt används i den planerade verksamheten med fokus på barnens lärande. Studien visar också att förskolläraren är styrande och på så vis har en betydande roll som handledare i användandet. Utifrån observationerna synliggörs att samspelet och samarbetet mellan barnen är få och om det sker är det på förskollärarens initiativ.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka förskollärares syn på fostran och lärande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gått från rekommendationer till klart uppsatta mål att följa. Med större fokus på lärande för de små barnen än tidigare i historien började förskollärare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lärande går. En helhetssyn på omsorg, fostran och lärande ska prägla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lärande ska dokumenteras och den nya läroplanens pedagogiska mål ska nås genom gott samspel mellan vuxen och barn men också betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lära av varandra.  Hur har förskollärarens arbete påverkats av styrdokumentets utformning från rådgivande till styrande mål? Går det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnå en förändring i verksamheten för att möta de nya kraven på pedagogiskt arbetsätt i förskolan? Intervju användes som datainsamlingsmetod. Halvstrukturerad intervjumetod ansågs mest lämplig. Det är en intervjuform som baseras på ett fåtal huvudfrågor som ger en möjlighet för respondenten att utveckla sina svar och intervjuledaren kan ställa följdfrågor så att svaren blir mer djupgående. Intervjun får formen som ett samtal. Intervjustudie genomfördes med utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Sex förskollärare intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever att fostran och lärande bildar en helhet. Fostran är ett lärande in i de sociala samspelsreglerna i den svenska kulturen. Lärandet sker i alla sammanhang och situationer. Måltiden var det tillfälle som de flesta av respondenterna uppgav som ett sammanhang där fostran och lärande är tydligt. De vuxnas förmåga att medverka till att barnet vågar tro på sig själv är en viktig beståndsdel i basen till ett livslångt lärande menar respondenterna. Det kan stärka individen i att våga pröva nya saker, våga utrycka sin åsikt och sina önskningar. En önskan att utveckla ett arbetssätt och att kunna bemöta varje barn i förskolan utifrån dess förutsättningar framkom i resultatet.  Det sociokulturella synsättet på lärande, att se styrkan i hur barnet genom sampel, språk och kommunikation tillägnar sig kunskaper i sin kultur som nu är förankrat i läroplanen för förskolan blev synligt i resultatet.   Nyckelord: Fostran, förskola, kommunikation, lärande, pedagogik, samspel och sammanhang.