Syftet med vår studie är att fördjupa kunskaper och ge goda exempel om vilka variationer som kan finnas kring arbetsformer och arbetssätt i matematikundervisningen. Vi vill sedan ta reda på hur lärare beskriver att matematikförmågorna kan komma i uttryck i de valda arbetssätten. Den teoretiska bakgrunden presenterar vad tidigare forskning beskriver om arbetsformer som helklass, grupp/par samt enskilt arbete. Den tar också upp arbetssätten som matematiska samtal, laborativ undervisning och problemlösande arbetssätt. Vidare förklaras även forskning kring varierad undervisning, läroboken och matematikförmågorna från läroplanen 2011. För att besvara våra forskningsfrågor har en kvalitativ metod använts med tillhörande observationer och intervjuer. Resultatet visar att arbetsformerna har varierat. Helklassundervisning har använts mest. Arbetssätten har varierat både kopplat till och utan läroboken. Förmågorna har även kommit i uttryck genom olika arbetssätt, men där samtal är centralt.

No description available.

Frekvensen av sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa är högre bland personer med Diabetes Mellitus (DM) jämfört med personer utan DM. Den sexuella hälsan har en inverkan på människors livskvalitet. Trots att sexuell dysfunktion är en omvårdnadsdiagnos i North American Nursing Diagnosis Association International (NANDA-I) och ett eget avsnitt i Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet (VIPS) är sexuell hälsa ett ämne som sjuksköterskor sällan tar upp i samtal med patienter.Syftet var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om sexuell hälsa med patienter som har Diabetes Mellitus typ 1 och typ 2.Metoden som tillämpades var allmän litteraturöversikt. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades efter databassökning och manuell sökning. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar.Resultatet visade att flera faktorer förhindrar sjuksköterskors samtal om sexuella hälsa med patienter som har DM. Dessa faktorer var främst organisatoriska brister på arbetsplatsen, kunskapsbrist och att av olika anledningar inte känna sig bekväm med att samtala om sexuell hälsa. Det främsta sättet att möjliggöra samtal kring sexuell hälsa var ökad kunskap och utbildning, men även olika former av hjälpmedel kunde möjliggöra samtalen.Slutsatsen var att samtal kring sexuell hälsa oftast inte fungerar i tillfredsställande grad. Äldre kvinnor och icke-heterosexuella personer är särskilt utsatta. Sjuksköterskor behöver ökad utbildning i DM:s påverkan på den sexuella hälsan och träning i samtal som rör sexuell hälsa.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och forskning pekar på att samtalet och en professionell relation mellan sjuksköterska och patient är av stor vikt för den psykiatriska omvårdnadens betydelse. Det finns evidens för att patienter upplever att samtalen är för få inom slutenvården. På några enheter i Sverige arbetar man enligt ”Ett samtal om dagen”, en arbetsmodell som syftar till att erbjuda samtliga inneliggande patienter dagliga samtal för att bland annat öka deras känsla av delaktighet i vården. Syfte: Att utforska sjuksköterskors erfarenheter av ”Ett samtal om dagen” och vilka effekter det har för det psykiatriska omvårdnadsarbetet. Metod: Sjuksköterskor (n=11) i två län intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman framträdde. 1. De dagliga samtalen bidrog till en ökad allians med patienterna. 2. Sjuksköterskorna upplevde att ”Ett samtal om dagen” förbättrade arbetsmiljön 3. Samtalen gav en personlig utveckling genom det regelbundna samtalet med patienterna. 4. Sjuksköterskorna upplevde att det blev lättare att arbeta utifrån omvårdnadsprocessen. Konklusion: De dagliga samtalen inverkade positivt på de intervjuade sjuksköterskornas upplevelser av den psykiatriska omvårdnaden. Resultatet tyder på att det finns ett värde att vidare forska och undersöka ”Ett samtal om dagen” samt att implementera denna nya samtalsmodell på fler enheter. / Background: Mental illness is increasing in society, and research points to that a professional relationship between nurse and patient is of importance for the psychiatric care. There is evidence that patients perceive that the conversations are too few in inpatient care. Some units in Sweden work according to "A conversation a day", a model that aims to offer all patients daily conversations to their sense of care participation. Purpose: To explore nurses’ experience of "A conversation a day" and how it influences psychiatric nursing. Method: Nurses (n = 11) in two counties in Sweden, were interviewed with semi-structured interviews. Data analysis was carried out with a qualitative content analysis. Result: Four themes emerged. 1. The daily conversations contributed to an improved relation with patients. 2. Nurses felt that "A conversation a day" improved their working environment. 3. A personal development due to the systematic conversation model was experienced. 4. Nurses felt it easier to work with the nursing process. Conclusion: The daily conversations had a positive impact on the interviewed nurses’ perceptions of the psychiatric care. The result indicates that there is value of further research and exploration of “A conversation a day” and to implement this new model in more units.

Övervikt och fetma är idag ett folkhälsoproblem. Följderna kan resultera i livsavgörande sjukdomar, vilket även bidrar till belastning på hälso- och sjukvårdsekonomin. Det är även kopplat till lägre livskvalité, såväl fysiskt som psykiskt. Sjuksköterskans roll som omvårdnadsansvarig kan vara betydelsefull, med bred kunskap baserad på evidens och patientnära arbete. Primärvården är lättillgänglig vård där möjligheten finns att arbeta preventivt. I mötet är det viktigt att sjuksköterskan förstår patientens helhet samt skapar ett samarbete för att frambringa motivation till beteendeförändring. Följderna av övervikt och fetma kan leda till förtidig död men ändå ses en årlig ökning, vilket gör det framträdande att brister finns någonstans i vårdkedjan. Syftet med studien är att belysa primärvårdssjuksköterskans preventiva arbete vid övervikt och fetma. Metoden som användes var en litteraturöversikt, vilket innebär att som forskare skaffar ny kunskap om ett visst område som fångat ens intresse. Dataanalysen resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Första huvudtemat att etablera en preventiv rådgivning kräver kontinuitet, samarbete professioner emellan samt en förmåga att nå patienten. Huvudtema två beskriver pedagogiska metoder som lärbara ögonblick och motiverande samtal, vilket kan användas fördelaktigt i mötet med patienten. Sista huvudtemat handlar om sjuksköterskans utmaningar vid livsstilsrådgivning, att använda vård som är evidensbaserad, ha en dialog kring annat än vikten samt vilka svårigheter det finns med att applicera motiverande intervjuer (MI) i sitt preventiva arbete. Det mest framträdande är mötet och samtalets betydelse, dock finns fortfarande förbättringsområden som på sikt kan leda till att folkhälsoproblemen övervikt och fetma minskar.

Undervisningen ska bidra till att utveckla elevens förmåga att föra och följa matematiska resonemang (Skolverket, 2019). Syftet med studien är att fördjupa förståelsen av hur lärare beskriver att de arbetar för att främja utvecklingen av elevernas muntliga resonemangsförmåga i årskurs 4-6. Genom semistrukturerad kvalitativ intervju ämnar studien att synliggöra vad nio lärare beskriver att de gör i klassrummet för att utveckla resonemangsförmågan, hur de planerar för förmågan samt de förutsättningar och utmaningar som kan finnas. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk som visar hur resonemang utvecklas via samarbete kommer data karaktäriseras. Studiens resultat visar att samtliga lärare ger utrymme för resonemangsförmågan, där de menar att förmågan bäst utvecklas muntligt. Lärarna tillämpar olika arbetssätt för att eleverna ska utveckla resonemangsförmågan via samarbete. En del lärare planerar för resonerande uppgifter som dagligen implementeras, medan andra lärare mestadels har läroboksstyrd undervisning. Lärarna beskriver att utmaningar såsom tid och klassrumsklimat kan hämma förmågans implementering.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar är vanligt förekommande världen över. Motiverande samtal är en evidensbaserad metod som visats vara effektiv vid livsstilsförändringar. Patienter med ohälsosamma levnadsvanor har behov av sjuksköterskans motivation och kompetens för att kunna göra livsstilsförändringar. Vid utebliven livsstilsförändring kan ohälsosamma levnadsvanor leda till följdsjukdom, varför det är viktigt att sätta in tidiga åtgärder. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av motiverande samtal vid hälsofrämjande livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats ligger till grund för detta arbete. Nio kvalitativa studier analyserades med Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Fem huvudteman identifierades: upplevelser av sjuksköterskan vid motiverande samtal, trygghet, autonomi, förståelse och insikter samt motivation till förändring. Patienter upplevde att sjuksköterskans bemötande hade inverkan på det motiverande samtalet. Att autonomi respekteras och att samtalet skedde i en trygg och tillåtande miljö upplevde patienterna som viktigt. Många patienter upplevde ökad kunskap samt ökad motivation som i flera fall ledde till en faktisk livsstilsförändring. Slutsats: Det framkom att motiverande samtal upplevdes som positivt och givande av patienterna och att motiverande samtal kan upplevas öka motivationen till livsstilsförändringar.

Övervikt och fetma är ett av vår tids största folkhälsoproblem med en världsomfattande spridning. År 2018 beräknas 50 % av den svenska befolkningen lida av dessa metabola åkommor, men trots denna höga siffra finns fortfarande mycket stigmatisering och okunskap inom området. Problemet skapar stort lidande för den enskilda individen, samhället och den hållbara utvecklingen. Primärvården hanterar patienter med övervikt och fetma dagligen och det är därmed av största vikt att rätt kompetens och strategier finns - i mötet med dessa patienter. Därmed är målet med denna studie att belysa hur sjuksköterskan arbetar preventivt med livsstilsförändringar inom primärvården, med patienter som lider av övervikt och fetma. Genom studiens resultat kunde tre huvudkategorier påvisas, med inverkan på patienternas viktnedgång, nämligen vårdrelation, pedagogik och patientundervisning samt utmaningar kopplade till livsstilsrådgivning. Etablering av en vårdrelation var viktigt för viktnedgången och även de pedagogiska strategierna i form av motiverande samtal främjade hälsoförbättringar. Vidare framkom flera utmaningar sjuksköterskan i primärvården möter vid denna typ av arbete, detta avsåg allt från tidsbrist till bristande kunskaper inom ämnet. Studiens resultat baserades på artiklar som främst belyste sjuksköterskans perspektiv av olika interventioner för viktnedgång i första hand, i andra hand patienternas bild av interventionerna, och dessutom interventionernas signifikans. Syftet med användandet av de kvantitativa studierna var för sammanställning av siffror utifrån effekter av olika interventioner medan, medan de kvalitativa istället skildrade hur primärvårdens personal och patienter upplevde interventionerna. Detta växande folkhälsoproblem fångade därmed författarnas intresse och skapade en motivation till att ta reda på mer. Författarna hoppades på att genom denna studie främja hälsa och minska lidande, samtidigt som de ville undersöka hur den hållbara utvecklingen skulle kunna främjas - genom primärvårdens hälsofrämjande preventiva arbete.

Introduktion: Övervikt och fetma hos barn är ett växande folkhälsoproblem vilket leder tillökad risk för följdsjukdomar. Vårdpersonal upplever att det är ett viktigt arbete men det finnsolika svårigheter i samtalet med föräldrar.Syfte: Att beskriva hur föräldrar till barn med övervikt och fetma upplever vårdensrådgivning och bemötande.Metod: Arbetet är en allmän litteraturstudie med 20 kvalitativa artiklar vars resultat harsammanställts.Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier bildades. Föräldrarna önskade tätareuppföljningar. Engagemang hos vårdpersonal ledde till motivation. Tydlighet hosvårdpersonal behövdes och handlingsplaner var ett uppskattat hjälpmedel. Resurser varbristande i form av vårdpersonalens tid, kunskap och tillgänglighet. Föräldrar ville attvårdpersonal skulle använda ordval och uttryck som inte var kränkande. Oro och upprördhetkunde uppstå hos föräldrar när vårdpersonalen undvek ämnet och inte tog dem på allvar. Enhelhetsbild av hela familjen kunde leda till ökad delaktighet. Vårdrelationen ökade tilliten.Slutsats: Vårdpersonalen skulle undvika skuldbeläggning. En helhetssyn önskades avfamiljen vilket innebar att göra hela familjen delaktig. Vårdpersonal behövde ta föräldrars oropå allvar då ämnet övervikt var känsligt. Ökade resurser kunde leda till bättreöverviktsbehandling. Kränkande uttryck skulle undvikas. Ökad tillit och förtroenderesulterade i en god vårdrelation.

Bakgrund: Att tidigt identifiera och försöka hjälpa barn med övervikt är betydelsefullt för att minska risken för fysisk och psykisk ohälsa under uppväxten och längre fram i livet. I skolan uppmärksammas övervikt ofta vid hälsokontroller som görs av skolsköterskan. Forskning visar att skolsköterskor upplever att övervikt är ett svårt ämne att arbeta med.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt i grundskolan. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tolv skolsköterskor utgjorde datainsamlingen. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Studiens resultat presenterades i två huvudkategorier; Det känsliga samtalet och Omgivningens betydelse. Skolsköterskornas erfarenheter visade att en stor del av arbetet var att samtala med elever och föräldrar och att det var ett svårt och känsligt ämne. Att ha fingertoppskänsla, ta hänsyn till elevens inställning och motivation samt använda verktyg som motiverande samtal och hälsosamtal var viktigt för ett bra samtal. Omgivningen påverkade arbetet, föräldrars medverkan och engagemang hade en betydande roll.  Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor behöver arbeta med försiktighet och fingertoppskänsla i samtal med elever och föräldrar för att kunna skapa relationer som leder till samarbete och motivation till förändring. / Background: Identifying overweight children early is important to reduce the risk of physical and psychological problems. Overweight is often noticed during health checks implemented by the school nurse. The school nurse experiences that overweight is a difficult topic to work with. Purpose: To describe school nurses´ experiences of working with overweight in primary school. Method: The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews with twelve school nurses constituted the data collection. The data was analyzed by using qualitative content analysis (Graneheim & Lundman, 2004). Results: The sensitive conversation and The importance of the environment were the main categories in the result. A part of the work was to have dialogue with students and parents. It was a difficult and sensitive subject. The subject had to be addressed with sensitivity and taking into account the student's attitude and motivation. The school nurses were using motivational interviewing to talk with the student. The environment influenced the work and the parents' commitment was important. Conclusion: The results show that school nurses need to have sensitivity and be cautious with students and parents to be able to create a good relationship that leads to cooperation and motivation for change.