<p>Abstract</p><p>Stereotypes are mental representations of for example people groups or places. It has been argued that stereotypes are used to classify for example individuals in to normal and deviant categories. One group in Sweden who are being associated with strong stereotypes and prejudice are individuals of a Muslim background. This study aims at understanding Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims. The overall resarchquestion which the study seeks to answer is; what are Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims? The research design of the study is of a qualitative nature. The method employed is phenomenological analysis. The data collection techniques employed in the study are interviews and projective techniques. The study’s findings indicate that the Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslim are of a confirmatory nature. A typical stereotype of individuals of a Muslim background is, according to the respondents, that Muslims are dangerous and hold a female-hostile point of view. Furthermore, all of the respondents exhibit an ethnocentric way of thinking regarding Muslims.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Stereotyper är mentala föreställningar om exempelvis människor, grupper eller ställen. Stereotyper klassificerar individer till kategorier, vilka som tillhör den normala eller avvikande kategorin. En grupp i Sverige som betraktas utifrån fördomar och stereotyper är människor med en muslimsk bakgrund. Undersökningens syfte är att undersöka medelålders svenskars män och kvinnors bilder av muslimer och studiens forskningsfråga är; Vilken bild av muslimer har svensk medelålders män och kvinnor om muslimer? Studiens design är av kvalitativ art och den valda metoden är en fenomenologisk analys. Datainsamling har skett genom intervjuer och projektiv teknik.</p><p>Studiens resultat visar att svensk medelålders män och kvinnors bilder av muslimer är återbekräftande och stereotyper av muslimer är att de är farliga och har en negativ kvinnosyn. Vidare visar studiens resultat att respondenter har ett etnocentriskt tänkande.</p>

Abstract Stereotypes are mental representations of for example people groups or places. It has been argued that stereotypes are used to classify for example individuals in to normal and deviant categories. One group in Sweden who are being associated with strong stereotypes and prejudice are individuals of a Muslim background. This study aims at understanding Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims. The overall resarchquestion which the study seeks to answer is; what are Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims? The research design of the study is of a qualitative nature. The method employed is phenomenological analysis. The data collection techniques employed in the study are interviews and projective techniques. The study’s findings indicate that the Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslim are of a confirmatory nature. A typical stereotype of individuals of a Muslim background is, according to the respondents, that Muslims are dangerous and hold a female-hostile point of view. Furthermore, all of the respondents exhibit an ethnocentric way of thinking regarding Muslims. / Sammanfattning Stereotyper är mentala föreställningar om exempelvis människor, grupper eller ställen. Stereotyper klassificerar individer till kategorier, vilka som tillhör den normala eller avvikande kategorin. En grupp i Sverige som betraktas utifrån fördomar och stereotyper är människor med en muslimsk bakgrund. Undersökningens syfte är att undersöka medelålders svenskars män och kvinnors bilder av muslimer och studiens forskningsfråga är; Vilken bild av muslimer har svensk medelålders män och kvinnor om muslimer? Studiens design är av kvalitativ art och den valda metoden är en fenomenologisk analys. Datainsamling har skett genom intervjuer och projektiv teknik. Studiens resultat visar att svensk medelålders män och kvinnors bilder av muslimer är återbekräftande och stereotyper av muslimer är att de är farliga och har en negativ kvinnosyn. Vidare visar studiens resultat att respondenter har ett etnocentriskt tänkande.

The purpose of this study is to investigate how teachers work with Autism pupils in two different schoolforms: a traditional elementary school and a language school. The study was based on three questions: 1. How do teachers in elementary school prepare, plan and implement reading and writing instruction to Autism pupils? 2. How do teachers in the language unit prepare, plan and implement their reading and writing instruction to Autism pupils? 3. How do teachers arrange for the Autism pupils to be included in the teaching? I have observed the physical classroom enviroment, the language learning opportunities and the interaction in the classroom looks. I have also done interviews with teachers in both schoolforms. To answer the research questions, six qualitative interwiews with various educators, were made. The results show that the language school, where focus is specifically on language development has a significantly greater awareness of how to ineract. What differentates the various types of schools is especially how the interaction is formed. The teachers in elementary school have more focus on the subject and what is to be learned. The teachers in the language school have a communicative focus. All six educators believe that inclusion of children with Autism is a good thing for everyone, as long as it is done properly and in the right order, so that the child with Autism gets the opportunity to be part of a social group. To achieve this, the work must be structured and clarified.

No description available.

In this paper I have studied the two new religious phenomena, Temple of the Jedi Order and Whovianism, based on the cognitive concept of man dominated by schemas that characterize the outcome of adequate response to new situations. This principle is about how man faces new situations through old knowledge and experience of similar events. For this study, I analyzed selected stories in which individuals describe their religious interest and involvement in the Star Wars movies, and the related religious community Temple of the Jedi Order, as well as the television series Doctor Who, with the associated religious community Whovianism. This study was inspired by phenomenographic method by which researchers focus on the perceived and how it is conveyed in the respective story. The results of this study show that new religious phenomena, such as the Temple of the Jedi Order and Whovianism, can be explained using the theory of cognitive schemas.  The study shows that the individuals, whose stories have been examined, use ancient knowledge and experiences on the different aspects conveyed by Star Wars and Doctor Who and through this a new religious community is born.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur lärares genusföreställningar ser ut, samt hur deras jämställdhetsarbete yttrar sig utifrån dessa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex lärare, alltifrån förskollärare till ämneslärare, deltog. Genom en kvalitativ innehållsanalys kunde fyra teman identifieras: 1) Definition av genus, 2) Genusnormer, 3) Orsaker till genusnormer och 4) Metoder för att förändra genusnormer. Resultatet visade att genus och jämställdhet associerades med varandra, då båda begreppen syftar på att behandla alla som jämlika individer. Trots detta indikerade resultatet att det fortfarande råder olika förväntningar på och finns olika normer för killar och tjejer, samt att de bemöts olika. För att förändra detta krävs bland annat att som lärare tänka normkritiskt och få elever och kollegor att också göra det. Kognitiva scheman togs upp i diskussionsavsnittet som en eventuell förklaring till varför traditionella genusnormer lever kvar. En slutsats som drogs var att en medvetenhet om genus och jämställdhet är nödvändig för förändring.

<p>Syftet med undersökningen är att studera personalens sociala scheman angående en underhållshandbok som finns på intranet på Volvo östra. Problemet är att underhållshandboken inte används i någon stor utsträckning. Syftet är att med hjälp av en kartläggning av personalens roll- och händelsescheman angående användningen av handboken, kunna hitta bakomliggande problem till varför inte handboken används. Underhållshandboken finns dels på intranet och dels i pärmar. I enkätundersökningen deltog 23 försökspersoner som arbetar vid underhållssektionens alla avdelningar.</p><p>Resultatet visar att de som någon gång använt underhållshandboken använder handboken främst vid situationer när de blir tillsagda att använda den. Av de som inte använt underhållshandboken någon antyder att detta kan vara problemet till det låga användandet. Andra möjliga problem kan var att det upplevs som omständigt att ta sig till de rätta sidorna och att använda intranet upplevs som ‘fult’. Ett förslag på fortsatt arbete är att införa en utbildning angående underhållshandboken och intranet och förankra intranet som arbetsredskap</p>

Syftet med undersökningen är att studera personalens sociala scheman angående en underhållshandbok som finns på intranet på Volvo östra. Problemet är att underhållshandboken inte används i någon stor utsträckning. Syftet är att med hjälp av en kartläggning av personalens roll- och händelsescheman angående användningen av handboken, kunna hitta bakomliggande problem till varför inte handboken används. Underhållshandboken finns dels på intranet och dels i pärmar. I enkätundersökningen deltog 23 försökspersoner som arbetar vid underhållssektionens alla avdelningar. Resultatet visar att de som någon gång använt underhållshandboken använder handboken främst vid situationer när de blir tillsagda att använda den. Av de som inte använt underhållshandboken någon antyder att detta kan vara problemet till det låga användandet. Andra möjliga problem kan var att det upplevs som omständigt att ta sig till de rätta sidorna och att använda intranet upplevs som ‘fult’. Ett förslag på fortsatt arbete är att införa en utbildning angående underhållshandboken och intranet och förankra intranet som arbetsredskap

The number line as a representation at subtraction- A qualitative content analysis of textbooks in mathematic. Number sense has a prominent role in mathematics. It is an ability seen as the basis for the student´s continued development in mathematics. In my work as a teacher it´s a topic that is often discussed in the context of students’ mathematical difficulties. That´s why I found it important to study further. According to two different reports about how the teaching of mathematics in Swedish schools is conducted a large part is devoted to individual work in the book. Taking that into account it´s important to review what it is students face when they work in their textbooks in mathematics. This study is a review of two different base learning materials in mathematics for grades 1-3. The purpose of the review is to describe how mathematics learning materials use the number line in the context of explaining subtraction and to reflect the possibilities for the students to develop number sense. The method used in the study is a qualitative content analysis. The theory behind the study is constructivism together with McIntosh, Reys and Reys (1992) framework about number sense and Thompson´s (1999) way to explain different strategies for mental arithmetic in subtraction. The result of the study shows that the textbooks mostly use the number line within the number range 0-20. The number line is linear and up to twenty it often starts with 0. If it´s used over twenty it only shows the number area the terms of the task are within. The number line mostly shows counting instead of calculating. When the numbers to count with get bigger, algorithms are introduced. One of the reasons for that may be the difficulty to show the size of the amounts with the number line.

Många klienter som har kommit i kontakt med socialsekreterare har genomgått ett traumasom kan se olika ut. När socialsekreteraren ska ta en del av sin klients redogörelser riskerarsocialsekreteraren att även ta en del av klientens trauma, något som kallas för sekundärtraumatisering. Man kan alltså säga att socialsekreteraren blir traumatiserad av sin klientstrauman. Målet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur socialsekreterare uppleveroch hanterar sekundär traumatisering inom socialtjänsten. Inom hanteringen av sekundärtraumatisering kommer även copingstrategier att beröras. Studien har tagits fram med hjälpav tidigare forskning inom sekundär traumatisering samt begreppet copingstrategier. Studiensförfattare har även använt sig av de teoretiska utgångspunkterna och begreppsförklaringarnasekundär traumatisering (trauma stewardship), empati &amp; empatitrötthet, emotional labour,kognitiva scheman och copingstrategier för att analysera resultatet. Datainsamlingen har skettmed hjälp av fem kvalitativa intervjuer där sedan en tematisering har gjorts. Resultaten fråntematiseringen har sedan presenterats i en tabell med hjälp av Framework (se bilaga 3).Uppsatsens resultat indikerar att socialsekreterare upplever stress, ångest, repetitivatankemönster och skillnad i visad empati gentemot klienter i koppling till sitt arbete, möjligensom en konsekvens av att höra klienters traumaberättelser. Upplevelserna kan också förståsvara reaktioner på att arbeta med det egna känslolivet som verktyg. Socialsekreterareanvänder olika copingstrategier för att förebygga försämrat mående som ser olika ut blandmän och kvinnor. Resultaten tyder även på att det finns brist på kunskap och medvetenhetkring begreppet sekundär traumatisering då det är ett begrepp som sällan diskuteras.