Psykisk ohälsa ökar bland barn- och ungdomar i samhället. Vid hälsosamtalen i skolan möter skolsköterskorna samtliga elever, och riskfaktorer för psykisk ohälsa kan identifieras. Genom att tidigt upptäcka elever med psykisk ohälsa kan åtgärder sättas inoch allvarlig psykisk ohälsa förebyggas. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtalet som stöd i arbetet med att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa. Metoden för studien var en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet, vilket presenterades i tre huvudteman: Hälsosamtalet - ett bra stöd för att upptäcka psykisk ohälsa, vikten av att samverka med andra och skolmiljöns betydelse samt värdefullt att skapa omtänksamma relationer. Utmaningarna med hälsosamtalen var tidsbrist och avsaknad av kunskap i psykisk ohälsa. Via hälsosamtalet skapades förtroende och eleverna pratade mer om känslor. Det var viktigt för skolsköterskorna att lyssna på vad eleverna hade att förmedla och visa sitt intresse. För att kunna möta framtidens behov av den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga, bör kompetensutveckling och mer tidsresurser tillföras. / Mental health problems are increasing among children and young people in society. At the health dialogue, the school nurses meet all students and risk factors for mental health problems can be identified. The aim of this study was to describe school nurses' experiences of the health dialogue as support in the work of identifying, promoting, and preventing mental health problems. The method of the study was a systematic literature review where eight scientific articles constituted the result, which was presented in three main themes: The health dialogue - a good support for detecting mental health problems, the importance of collaborating with others and the importance of the school environment and valuable to create caring relationships. The challenges with the health dialogue were lack of time and lack of knowledge about mental health. Through the health dialogue, trust was created, and the students talked more about feelings. It was important to listen to what the students had to convey and show interest. To meet future needs for the increased mental health problems among children and young people, education and more time resources should be added.

No description available.

Abstract Background: The World Health Organization has expressed a great concern about the increasing prevalence of childhood obesity. Region Västra Götaland (VGR) has developed a web based program to support school nurses in their work to promote health among children with obesity. Previous research on childhood obesity emphasizes the importance of support from nurses and how their work is organized. Aim: The aim of the study is, firstly, to explore school nurses experiences with health promotion work among obese children. Secondly, to investigate whether school nurses use the salutogenic theory of health. Method: A qualitative study design was adopted. Data in form of semi structured interviews was collected from seven school nurses in the VGR. A directed content analysis was used for the analysis of the data. Results: The results are presented in three categories from the Tannahill health promotion model; health education, prevention and health protection. A new category emerged from the interviews and to be significant for the nurses´ work; organization. The last category was the salutogenic theory. The possibility to work in a health promotion manner became hard because of inadequate resources. However, we found that health education, prevention and health protection were areas of daily attention. The school nurses´ work was based on the salutogenic theory. Conclusion: School nurses were aware of the importance of health promotion. Overall, there was a feeling of diffuse guidelines for working in a health promotion manner (with childhood obesity), although a web-based tool was available. We recommend the use of a new model for daily practice capturing the key elements of health promotion.

The overall aim of this thesis was to explore and describe schoolchildren's selfreported-health based on the Health Dialogue concept as well as to identify healthindicators and their possible associations in the perspective of 6 to 16 year-olds,and to provide an analysis of school nurses´ experiences of using the HealthDialogue concept, in the County of Västernorrland. The thesis was based on fourstudies (I-IV). Study I was qualitative using a descriptive design, based onindividual interviews with school nurses who had working experience of using theHealth Dialogue concept. Studies II-IV were quantitative with cross sectional andlongitudinal design based on statistical data from the Health Dialogue concept, apopulation survey among schoolchildren. The data were analyzed usingqualitative content analysis (I) and regression analyses (II-IV).Study I showed that the school nurses had developed their own commonapproach, a health promotion model derived from experiences of working with theHealth Dialogue concept. Study II showed that the most important health variablesinfluencing pre-schoolchildren´s positive self-reported-health were experience ofcomfort in preschool, good sleep, absence of headaches, being physicalactive/playing daily, and not being a victim for bullying. Both boys and girlsneeded to experience comfort, being physical active, and not being bullied. Forgirls, positive self-reported-health seemed to be more dependent on comfort, beingphysical active/playing, and not being bullied, whereas boy’s health was moredependent on eating school lunch daily and not experiencing headaches.Study III revealed that in 10-year-old children´s positive self-reported-health,comfort in school, normal iso- body mass index and absence of headaches wereshown to be significantly important health indicators. Normal iso- body massindex (girls) and absence of headaches (boys) were shown to have a potentiallycausal effect on 10-year-old children's positive self-reported-health. Study IVrevealed several significantly important health indicators in schoolchildren´shealth during three school transitions in the Swedish Education system (betweenthe ages of 6-10, 10-13 and 13-16); not experiencing being sad/depressed,afraid/worried, experiencing the school environment positively (schoolyard andivrestrooms), not being bullied, having good sleep, daily physical activity/play andability to concentrate. Gender and age differences were also identified. The HealthDialogue concept, contributes increased knowledge and a new cross sectional andlongitudinal perspective to individual, school, community and organization’sperception of schoolchildren´s self-reported-health. Furthermore, these resultsdemonstrate the importance and validity of children´s experiences in the context ofhealth and should contribute to future health promotion activities and schoolbasedinterventions.Key words: Health promotion, health dialogue, longitudinal design, school nurses,schoolchildren, self-reported-health. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka och beskrivaskolbarns självrapporterade hälsa baserat på Hälsosamtals konceptet, attidentifiera hälsoindikatorer och deras möjliga samband för skolbarn självskattadehälsa i ett 6 till 16- års perspektiv, och att analysera skolsköterskornas erfarenheterav att använda Hälsosamtals konceptet i Västernorrlands län. Avhandlingenbygger på fyra studier (I-IV). Studie I var kvalitativ med en deskriptiv design,baserad på individuella intervjuer med skolsköterskor med arbetserfarenhet frånHälsosamtals konceptet. Studie II-IV var kvantitativ med tvärsnitt ochlongitudinell design baserat på statistisk data på länsnivå från Hälsosamtalskonceptet bland skolbarn i ålder 6-16 år. Data analyserades med kvalitativinnehållsanalys (I) och regressions analys (II-IV). Studie 1 visade attskolsköterskorna i länet hade utvecklat en egen gemensam strategi och modell förhälsofrämjande arbete. Studie II visade att de viktigaste hälso- indikatorer för barni förskoleklass avseende positivt självrapporterade hälsa var trivsel, god sömn,frånvaro av svår huvudvärk, vara fysiskt aktiv/leka varje dag, samt att inte varautsatt för mobbning. Både pojkar och flickor behövde trivas, vara fysisktaktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning. Flickorna visade sig vara merberoende av trivsel, vara fysiskt aktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning föratt rapportera sin hälsa positivt medan pojkarnas positivt självrapporterande hälsavisade sig bero på daglig skollunch och att inte ha huvudvärk. Studie III visade attför 10-åriga barns positivt självrapporterade hälsa var, trivsel i skolan, normalt iso-BMI och frånvaro av huvudvärk viktiga hälsoindikatorer. Normal iso-BMI visadeett potentiellt kausalt samband för 10-åriga flickors, och frånvaro av huvudvärkvisade ett potentiellt kausalt samband för 10-åriga pojkars positivtsjälvrapporterad hälsa. Studie IV visade flera signifikant viktiga hälsoindikatorer iskolbarns (6-16 år) positivt självrapporterade hälsa, under tre skolövergångar i detsvenska utbildningssystemet (6-10, 10-13, 13-16 år). Att inte känna sigledsen/deprimerad, rädd/orolig, uppleva skolmiljön positivt (skolgården ochtoaletter), inte vara mobbad, sova gott, vara dagligt fysiskt aktiv/leka och att kunnakoncentrera sig visade sig vara viktiga hälsoindikatorer. Dessa hälsoindikatorerviskilde sig avseende på ålder och kön. Denna avhandling bidrar med ökad kunskapom skolbarns självrapporterade hälsa grundat på Hälsosamtals konceptet.Hälsosamtals konceptet tillför nya perspektiv avseende barns hälsa på individ,skola, samhälls/organisations nivå i ett tvärsnitts och longitudinellt perspektiv.Hälsofrämjande arbete i skolan och samhället bör ta barns upplevelser,erfarenheter och synpunkter i beaktande och som giltiga. Resultatet i dennaavhandling hoppas kunna bidra till framtida hälsofrämjande arbete och insatser iskolan.

Bakgrund: Antalet nyanlända barn och ungdomar har stadigt ökat i Sverige under åren 2000 till 2015 och har därefter minskat. Även om antalet nyanlända har minskat har de inte haft och har inte tillgång till hälso- och sjukvård i samma utsträckning som svenskfödda barn och ungdomar. Elevhälsan är en samhällsfunktion där skolsköterskans hälsofrämjande arbete är en viktig del i att främja nyanlända elevers hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med nyanlända elever i skolan. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, där fem skolsköterskor intervjuades. Datamaterialet analyserades enligt innebördsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra innebördsteman; förståelse för nyanlända elevers livsvillkor, känslan av meningsfullhet i enskilda möten, känslor av otillräcklighet skapar frustration samt viljan att göra mer för elever. Slutsats: Skolsköterskorna upplever sitt arbete meningsfullt och de har en förståelse för elevers livssituation och livsvillkor. Brist på resurser skapar frustration hos skolsköterskorna men det finns även en glädje och stolthet för det arbetet de utför. / Background: The number of newly arrived children and young people has steadily in-creased in Sweden from 2000 until 2015 and has subsequently declined. Although the num-ber of new arrivals has decreased, they have not had and do not have access to health care to the same extent as Swedish-born children and adolescents. Student health is a social function in which the school nurse's health promotion work is an important part of promoting newly arrived students' health. Aim: To describe the school nurses' experience of working with health promotion with newly arrived students. Method: The study was conducted using a qualitative method with a phenomenological approach, in which five school nurses were interviewed. The data was analyzed by means of descriptive meaning analysis. Results: The results of the analysis are four themes; understanding the newly arrived student's life conditions, the sense of meaningfulness in individual meetings, feelings of inadequacy create frustration, and the desire to do more for the students. Conclusion: The school nurses experience their work as being meaningful and they have an understanding of the students' life situations and living conditions. Lack of resources creates frustration among the school nurses, but there is also joy and pride in the work they do.

Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsoarbetet fungerat vid kommunala gymnasieskolor under covid-19 pandemin. Metoden var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innefattade totalt fyra personer, varav två var skolsköterskor och två var skolkuratorer. Samtliga var anställda vid kommunala gymnasieskolor i en mellansvensk kommun. Data från intervjuerna analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultatet av analysen ledde till de fyra huvudkategorierna Flexibelt arbete, Kontakt och tillgänglighet, Elevhälsans insats och Hur arbetet fungerade. Huvudresultatet visade att elevhälsoarbetet krävde mer planering och i lägre grad innefattade elevkontakt. Att tillgodose elevers behov var en större utmaning än normalt och somliga insatser inte kunde genomföras. Det fanns både positiva och negativa aspekter i arbetet under perioden, men det fungerade bättre än förväntat. Resultatet visade även att det var svårare att upptäcka elever som mådde dåligt, att elevhälsans tillgänglighet kunde uppfattas olika av olika elever samt att distansundervisningen uppfattades ha en betydande negativ påverkan på majoriteten eleverna. Studiens slutsats var att det finns brister i elevhälsoarbetet under distans-undervisning även om det fungerade bättre än förväntat. Hindren som uppstått kan ha lett till att elever inte kontaktat elevhälsan och att hjälpen varit mindre effektiv än normalt. Eftersom skolan är en viktig arena för folkhälso- och hållbarhetsarbete behöver ämnet studeras vidare för att utveckla ett bättre fungerade digitalt elevhälsoarbete. / The purpose of this study was to investigate school nurses’ and school counselors’ experiences of the impact of distance education on student health service during the covid-19 pandemic. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample included a total of four people, two of whom were school nurses and two were school curators. All were employed at municipal upper secondary schools in a central Swedish municipality. The data from the interviews was analyzed through conventional content analysis. The results showed that that the student health work required more planning and to a lesser extent included student contact, meeting students’ needs was a bigger challenge than usual, and some efforts could not be implemented. The informants experience was, however, that it worked out better than expected. In conclusion, the result showed that there are shortcomings in how student health services function during distance education even if it worked out better than expected. As school is an important arena for public health and sustainability work, further research on the subject is required to develop the functionality of digital student health work.

Bakgrund: Restriktionerna som infördes under Covid-19 pandemin påverkade ungdomar på olika sätt. Aktiviteter begränsades och skolor stängde till viss del ner. Enligt Bris har barn och ungdomar uppvisat försämrat psykiskt mående i samband med Covid-19 pandemin. Enligt skollagen ska det finnas tillgång till elevhälsa som har till uppdrag att främja hälsa och förebygga ohälsa. Alla elever ska erbjudas hälsobesök hos skolsköterskan och utöver det ska skolsköterskan finnas tillgänglig för lättare sjukvårdsinsatser.   Motiv: Psykisk ohälsa bland ungdomar upplevs öka. Skolsköterskor träffar eleverna vid hälsosamtal och antas därför kunna bidra med viktig kunskap.   Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers mående under Covid-19 pandemin.      Metod: Studien genomfördes med åtta individuella semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor som arbetat på högstadium under pandemin. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Skolsköterskorna har varierande erfarenhet av högstadieelevernas mående under pandemin. Under analysen framkom tre huvudkategorier med totalt sju subkategorier. Första huvudkategorin: uppmärksammande av hälsotecken, med subkategorierna förstå vad som påverkar elevers psykiska hälsa och definiera psykisk ohälsa. Andra huvudkategorin: upprätthållande av stödfunktioner med subkategorierna följa upp elevers psykiska hälsa och stödfunktioner som kan stärka elevers psykiska hälsa. Tredje huvudkategorin: faktorer som påverkat måendet med subkategorierna förutsättningar för studier, tillgång till aktiviteter och känsla av sammanhang.   Konklusion: Skolsköterskorna upplever att den psykiska ohälsan ökar men är inte säkra på orsaken till det. Många vuxna kan finnas tillgängliga för eleverna men det saknas tydliga riktlinjer för på vilket sätt arbetet med psykisk hälsa ska skötas. De elever som tycks ha drabbats hårdast av pandemin och dess restriktioner är de som redan innan var utsatta. Slutsatsen är att samhället behöver vara bättre förberedda när det gäller att hantera psykisk ohälsa och riktlinjer behöver utformas för hur eleverna ska kunna ges rätt stöd. / Background: Restrictions introduced during the Covid-19 pandemic affected the adolescents in various ways. Activities were restricted and schools partly closed. According to Bris, children and adolescents have shown impaired mental health during the Covid-19 pandemic. According to the education act, students must have access to student health service whose obligation is to promote health and prevent illness. All students must be offered health visits and the school nurse must be available for easier medical care.     Motive: Mental illness among adolescents is perceived to increase. School nurses meet the students during health visits and may therefore be able to contribute with important knowledge.     Aim: The aim of this study was to highlight school nurses’ experiences of junior high school student frame of mind during the Covid-19 pandemic.    Methods: Individual semi-structured interviews with eight school nurses who worked in junior high during the pandemic were conducted. Qualitative content analysis was used.   Result: School nurses experience of students’ mental health during the pandemic varied. During the analysis three main categories and seven subcategories emerged. First main category: attention to health signs with subcategories understand what affects students’ mental health and define mental illness. Second main category: maintain support functions with subcategories follow up students’ mental health and support functions that can strengthen students’ mental health. Third main category: factors that affected the frame of mind with subcategories conditions for studies, access to activities and a sense of coherence.    Conclusion: School nurses experience that mental illness is increasing but are not sure of the cause. Many adults may be available to students’ but there are no clear guidelines for how to work with mental health. The most vulnerable students seem to have been most affected during the pandemic and by the restrictions. The conclusion is that the society needs to be better prepared when it comes to handle mental illness and guidelines needs to be designed so the students can be given the right support.

No description available.

Bakgrund: Övervikt och obesitas ökar bland barn och ungdomar och orsakar allvarliga sjukdomstillstånd. Det påverkar även elevens förmåga att prestera akademiskt. Skolsköterskan med sin specialistkunskap inom folkhälsovård har ett viktigt uppdrag att arbeta hälsofrämjande med elever med övervikt och obesitas. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete för elever med övervikt och obesitas. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt ansats valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och 15 vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarnas resultat analyserades med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman; Skolsköterskans utmaningar och strategier samt Elevens omvärld med tillhörande underteman. Det första huvudtemat innehöll sex underteman: Ett känsligt ämne, Det svåra samtalet, Att fånga ögonblicket, Motiverande samtal, Klassrumsundervisning och Utmaningar i yrkesrollen och arbetsmiljön. Det andra huvudtemat innehöll fyra underteman: Att se hela bilden, Engagerade föräldrar - nyckel till framgång, Skolans roll och Samhällsmiljö och normer. Slutsats: Samtal om övervikt och obesitas kan ge starka känslomässiga reaktioner från elever och föräldrar vilket kräver ödmjukhet och ett familjecentrerat förhållningssätt för att nå fram och för att skapa tillit. Föräldrars engagemang och stöd är en förutsättning för att en förändring i elevens levnadsvanor ska kunna ske. / Background: Overweight and obesity are increasing among children and young people and cause serious medical conditions. It also affects the student's ability to perform academically. The school nurse with specialist knowledge in public health care has an important task of working to promote health with students who are overweight and obese.Aim:The aim was to describe the school nurse's experiences of the health promotion work for students with overweight and obesity. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was chosen as the method. The literature search was carried out in three databases and 15 original scientific articles were included in the results. The articles were analyzed using thematic analysis. Results:The results showed two main themes: The challenges and strategies of the school nurse and The student's environment and sub-themes. The first main theme contains six sub-themes: A sensitive subject, The Difficult Conversation, To capture the moment, Motivational talks, Classroom teaching and Challenges in the professional role and work environment. The second main theme contains four sub-themes: Seeing the whole picture, Engaged parents - key to success, The role of the school and Community environment and norms. Conclusion: Conversations about overweight and obesity can produce strong emotional reactions from students and parents, which requires a family-centered approach to reach out and to build trust. Parents' commitment and support is a prerequisite for a change in the student's lifestyle to take place.