Background: The exponential growth of the aging population makes research on reversing frailty increasingly important. Objective: To explore the concept of reversing frailty in older adults and identify existing interventions that achieve frailty reversal as an outcome. Methods: We used a five-stage scoping review methodology outlined by Arksey and O’Malley and enhanced by Joanna Briggs, Levac, and colleagues. We critically appraised all eligible studies and synthesized data using descriptive and narrative analyzes. We searched CINAHL, EMBASE, PubMed, and Web of Science. Results: The concept of reversing frailty seems complex, and no standard intervention exists.That notwithstanding, a few types of single- or multi-component intervention characteristics showed effectiveness in reversing frailty. Conclusion: Frailty can be reversed. However, concept analysis is needed to clarify and define reverse frailty. To ensure maximum effectiveness, the identified interventions, ranging from mostly physical activity to a combination of physical activity and nutrition, could be tailored to each individual’s needs.

Background: Since the 1980s, there has been a growing interest in research to focus on positive mental health instead of narrowing attention toward risk factors and to foster resilience instead of treating trauma. There is substantial empirical evidence that despite being exposed to the same risk; individuals react differently to the same stimuli. The ability of some people to successfully cope and adapt despite adversity is what constitutes resilience. In the context of forced migration, resilience research examines the elements that ameliorate wellbeing and positive adjustment rather than focusing on the pathological consequences of trauma. However, little is known about how the construct of resilience is conceptualized within the field of forced migration research. This research aims to critically appraise and map the existing literature on resilience in the forced migration population, and to analyze how the concept of resilience is defined, operationalized, and applied in refugee research. Methods: Arksey and O’Malley scoping review framework was followed to search 5 online databases. Numerical and thematic analysis were both conducted to examine the breadth of the literature and to chart the relevant data. Results: A total of 20 studies were selected for the scoping review. The findings included a description of the literature regarding geographic distribution, recruited methods, and targeted populations. In addition, the results investigated definitions of resilience, measures used to operationalize resilience, the relationship between resilience and mental health illnesses, internal and external protective factors contributing to fostering resilience processes, and resilience across cultures and languages. Conclusion: There is an increase in interest to understand the concept of resilience through synthesizing both qualitative and quantitative data. However, longitude and evaluation studies remain the exception. Further research is needed to validate resilience instruments across cultures and languages. The interactions between mental health illnesses and resilience should be better understood in the context of forced migration as well. / Thesis / Master of Health Sciences (MSc)

Inledning. Den demografiska utvecklingen leder till ett ökat vårdbehov för de äldre. Hemsjukvården idag är en växande del av hälso- och sjukvården i Sverige. Teknisk utveckling leder till att fler sjukvårdsinsatser kan göras i hemmen, av både sjukvårdspersonal, närstående eller patienten själv. Ett avancerat tekniskt hjälpmedel är läkemedelsrobot. Evidensen för effekterna av läkemedelsrobot är mycket liten. Syftet med studien är att sammanställa befintlig forskning om erfarenheter av läkemedelsrobotar i hemsjukvård ur patienters, närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Metod En scoping review där16 artiklar inkluderades i studien. Resultat Utifrån syftet identifierades följande teman; Att ha behov av och komma ingång med en läkemedelsrobot, Att använda en robot i vardagen, Att känna sig självständig, Att bli påmind om att ta läkemedel, En ökad adherence, Att lita på en robot och En robot tar över vårdpersonalens arbete. Slutsats Läkemedelsrobotar är ett sätt att förenkla vården och avlasta arbetsbördan för personalen men också öka självständigheten och säkerhet för patienter.

Background: A recent surge in interest for psychedelic-assisted therapy has manifested itself in exponential increases of subject-related academic publications as well as broad media attention. However, a lot is still to be wished for regarding the question of how the therapy actually works. Objective: To map the current empirical literature regarding “mechanisms of change” and corresponding relevant measures of these mechanisms. Method: The present essay is a scoping review. The process involves systematically acquiring relevant literature by conducting a literature search on two different platforms, Pubmed and PsychInfo, in order to extract and map the data seen as relevant to the research question. Results: Putative “mechanisms of change” and associated measures are successfully mapped and presented in a chart as well as in a basic qualitative content-analysis. The content analysis presents three separate categories used to conceptualize different mechanisms of change: Acute subjective experience, psychological flexibility and neural flexibility. Conclusion: Psychedelic-assisted therapy involves a number of complex mechanisms of change which can be studied both from a psychological as well as neurobiological perspective. These mechanisms can be thought to be dependent on processes in the acute subjective experience and consist in the form of increased psychological flexibility. Relevant measures include psychometric instruments that can be well complemented by FMRI-data. In order to gain a better understanding of these processes regarding the way they relate to one another, what moderates their outcome on depressive symptoms and how clinical application is optimized, further research is warranted. / SammanfattningBakgrund: Ett förhöjt intresse för psykedelisk assisterad terapi har på senare tid visat sig i exponentiella ökningar av ämnesrelaterade akademiska publikationer såväl som bred medieuppmärksamhet. Det finns emellertid mycket att önska när det kommer till frågan om hur terapin faktiskt fungerar. Syfte: Att kartlägga den aktuella empiriska litteraturen angående förmodade ”förändringsmekanismer” och motsvarande relevanta mått på dessa mekanismer. Metod: Föreliggande uppsats är en omfattningsgranskning (scoping review). Processen inbergrep systematisk inhämtning av relevant litteratur genom att genomföra litteratursökningar på två olika plattformar, Pubmed och PsychInfo, för att sedan extrahera och kartlägga den data som ansågs relevant för forskningsfrågan. Resultat: Förmodade "förändringsmekanismer" och tillhörande mått kartläggs framgångsrikt och presenteras i såväl tabell som i en grundläggande kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen presenterar tre separata kategorier som används för att konceptualisera olika förmodade förändringsmekanismer: Akut subjektiv upplevelse, psykologisk flexibilitet och neural flexibilitet. Slutsats: Psykedelisk assisterad terapi involverar ett antal komplexa förmodade förändringsmekanismer som kan studeras både ur ett psykologiskt såväl som neurobiologiskt perspektiv. Relevanta mått inkluderar psykometriska instrument som väl kan kompletteras med FMRI-data. För att få en bättre förståelse för dessa processer när det gäller hur de förhåller sig till varandra, vad som dämpar deras resultat vid depressiva symtom och hur klinisk tillämpning optimeras, är ytterligare forskning motiverad.

Introduktion: Det finns allt fler studier inom området “Aktivitetsbalans” inom Arbetsterapin. Studier lyfter associationer till aktivitetsbalans inom olika livsområden men än finns få studier som sammanställer Forskningsläget kring dessa associationer. Samlad kunskap behövs kring arbetsterapeutens förebyggande, återställande och bibehållande insatser gentemot sina klienter. Syfte: Syftet var att beskriva forskningsläget kring vad som är associerat till aktivitetsbalans i kvantitativa studier. Metod: Designen för examensarbete var scoping review. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och Medline. Tjugo artiklar inkluderades och analyserades med numerisk och tematisk analys. Resultat: Examensarbetet resulterade i teman och underteman som beskriver associationer till aktivitetsbalans. Följande fem teman skapades: Hälsa och välbefinnande, Sociodemografi, Aktivitet, Interpersonella faktorer och Omgivningsfaktorer. Dessa utmynnade i elva underteman som associerar till aktivitetsbalans: Hälsa, livskvalitet och livstillfredsställelse, personfaktorer, variabla personfaktorer, sysselsättning, tillfredsställelse med aktivitetsutförande, problematiskt internetanvändande, familj och sociala relationer, barn med särskilda behov, samhällsinformation och isolering. Slutsats: En persons hälsa, relationer och dagliga aktiviteter har genom arbetet visat sig ha ett samband med aktivitetsbalans. Även personliga egenskaper och delar av den omgivningen där personen befinner sig i förefaller vara associerat till aktivitetsbalansen. Aktivitetsbalans har i examensarbetet visat sig ha associationer till flera olika delar av en människas tillvaro. / Introduction: More research is getting produced regarding ”occupational balance” (OB) in the field of occupational therapy. Studies lifts associations to occupational balance in different areas of life but there’s still few studies that conclude these associations. Congregated knowledge is needed in the occupational therapist daily preventive, restorative and maintaining work. Aim: To describe the current research about associations to OB in quantitative studies. Method: The study design was a scoping review. Data was collected from Cinahl and Medline. Twenty articles were included and analysed through numerical and thematical analysis. Results: The thesis resulted in five themes and eleven sub-themes describing associations to OB. Following five themes were created: Health and wellbeing, sociodemographic, activity, interpersonal factors, environmental factors. These themes resulted in eleven sub-themes with associations to OB: Health, life quality and life satisfaction, personal factors, variating personfactors, employment, family and social relationships, children with special needs, problematic internet use, social information, isolation, and satisfaction with occupational performance. Conclusions: A persons health, relations and daily activities have shown a relationship to occupational balance. Personal characteristics and surrounding environment of which the person belongs seems to relate to occupational balance. Occupational balance has shown associations to many parts of the human life.

Children who grow up with one or both parents who substance misuse are at an elevated risk of being harmed. This study aimed to compile current knowledge on directed interventions intended to improve the outcomes of children who live in environments where adults misuse substances, and to analyze children’s influence and participation in interventions. The method used was a systematically undertaken scoping review. Despite a comprehensive searching strategy only ten relevant studies were found. There was a low geographical spread indicating the lack of intervention studies, including within Scandinavian settings. The result showed that nine out of ten interventions were group support. Interventions were manualised and primarily focused on changing children’s behaviour or increasing children’s general knowledge about misuse. Hart’s participation ladder was used to assess children’s degree of participation and influence in both intervention and research setting. Results indicated that children had low to mediocre degrees of participation. An implication for the future is that support groups showed positive effects on children’s attitudes towards misuse by increased knowledge about parental substance misuse. There is still a need for more intervention studies before it is possible to identify the best types of support for children affected by parental substance misuse. / Barn som växer upp med en eller båda föräldrar med missbruk har en ökad risk för att fara illa. Denna studie syftade till att sammanställa tillgänglig kunskap om interventioner riktade mot barn med målet att stödja barn som växer upp i miljöer där vuxna har ett missbruk samt att analysera barns delaktighet och påverkan i interventioner. Metoden som användes var en systematiskt genomförd scoping review. Trots omfattande litteratursökningar bedömdes endast tio effektutvärderingar som relevanta för inklusion. Studierna hade låg geografisk spridning vilket visade på avsaknaden av effektutvärderingar, bland annat inom skandinavisk forskning. Resultatet visade att nio av tio interventioner var gruppstöd. Interventionerna var manualbaserade och fokuserade på att förändra barns beteende eller öka barns generella kunskap om missbruk. Harts delaktighetstrappa användes för att undersöka barns delaktighet och påverkan i interventioner och forskning. Resultatet indikerade att barn hade låg- till medelgrad av delaktighet. Ett fynd för framtiden är att stödgrupper visade på positiva effekter på barns attityd till missbruk genom ökad kunskap om vuxnas missbruk. Det finns fortsatt ett stort behov av att genomföra fler effektutvärderingar innan det är möjligt att konstatera vilken eller vilka interventioner för barn som fungerar bäst.

Bakgrund: Ett barn kan behöva vård på NVA av olika anledningar. För att familjen ska känna trygghet inför transitionen till hemmet krävs god planering och samverkan i hela vårdkedjan, från NVA till BHV. Det skapar förutsättning för att främja hälsa hos familjen. Föräldrar är med stöd av specialistsjuksköterskan viktiga för barnets utveckling och välbefinnande. Tidigare forskning visar att föräldrar som är delaktiga i sitt barns omvårdnad blir trygga att själva vårda barnet vilket stärker anknytningen och kan leda till en kortare vårdtid på NVA. Specialistsjuksköterskan är den som har kunskap om transitionens innebördoch kan anpassa stöd efter familjens behov för att bibehålla hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av transition från neonatal vårdavdelning till hemmet. Metod: En scoping review som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framkom; Utskrivningens betydelse för framtiden, En förändrad livsvärld och Föräldrars behov. Det första temat består av tre subteman; Att känna glädje och oro inför hemgång som belyser föräldrars ambivalenta känslor kopplade till transition till hemmet och vikten av kompetent vårdpersonal för att föräldrar ska känna trygghet. Att inte känna sig inkluderad som pappa visar på pappors känslor av att inte bli inkluderade i sitt barns vård som gör att de upplever en svårighet att stötta sin partner och barn. Att förbättra transitionen till hemmet belyser föräldrars olika perspektiv av förberedelse inför transition. Det andra temat innehåller tre subteman; Att vara i sin hemmiljö beskriver föräldrars erfarenheter av att komma hem med sitt barn. Att få nya perspektiv på livet belyser föräldrars upplevelse av att bli föräldrar först när barnet kommer hem men också upplevelser av att kunna leva vidare efter transitionen. Att vilja skydda barnet innehåller upplevelser och erfarenheter av att skapa en vardag med barnet. I det tredje temat framkom två subteman; Att få stöd i sin föräldraroll beskriver olika former av stöd som föräldrar upplever i transitionen och Strategier för att hantera situationen tar upp metoder som föräldrar fann stöd genom. Slutsats: Det kan innebära en stor utmaning för föräldrar att få ett barn som behöver vård på NVA. Transitionen till hemmet behöver förberedelse. Föräldrar upplevde trygghet och kände mindre ambivalens när de fick stöd och vägledning från vårdpersonal. Föräldrar som gjorts delaktiga i sitt barns omvård på NVA kunde uppleva transitionen mer glädjefylld än de som inte fått den erfarenheten. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll i att underlätta transitionen för föräldrar för att de ska känna sig trygga och säkra i att själva vårda barnet hemma. Ytterligare kompetens och stöd från specialistsjuksköterskan behövs för att transitionen ska upplevas trygg och säker för föräldrar. / Background: There can be various reasons for a child needing care in neonatal care unit. Forthe family to feel secure before the transition to home, good planning and cooperation is required throughout the continuity of patientcare, from neonatal care unit to children healthcare services. It creates conditions for promoting health in the family. Parents, with the support of the nurse specialist, are important for the child’s development and well-being. Previous research shows that parents who are involved in their child’s care become confident in caring for the child themselves, which strengthens the connection and can lead to a shorter period of care at the neonatal care unit. The nurse specialist is the one who has knowledge of the meaning of the transition and can adapt support to the family’s needs to maintain health. Aim: The aim was to describe parents’ experiences of the transition from neonatal care unit to home. Method: A scoping review that was analysed with qualitative content analysis. Results: Three main themes emerged in the result; The importance of the transition, A changed life world and Parents’needs. The first theme consists of three subthemes; Feeling joy and anxiety before going homewhich highlights parent’s ambivalent feelings connected to the transition home and the importance of competent healthcare professionals for parents to feel security. Not feeling included as a father shows fathers’ feelings of not being included in their child’s care, which makes them experience difficulty in supporting their partners and child. Improving the transition to the home highlights parents’ different perspectives of preparation for transition.The second theme contains three subthemes; Being in their home environment describes parents’ experiences of coming home with their child. Gaining new perspectives in lifehighlights parents’ experiences of becoming parents when the child comes home, but also experiences of being able to continue living after the transition. Wanting to protect the childincludes experiences and perspectives of creating a daily life with the child. In the third theme, two subthemes emerged; Getting support in the parental role describes different types of support that parents experience during the transition and Strategies to handle the situationexplain methods that parents found support through. Conclusion: It might imply a great challenge when parents get a child in need of care at neonatal care unit. The transition to home needs preparation. Parents experienced security and felt less ambivalence when they get through nursing staff got support and guidance. Parents who been involved in their child’s care in the neonatal care unit experienced the transition more joyous than parents who was not involved. The nurse specialist has an important role in facilitating the transition. To make the parents secure and safe taking care of their child at home. Further competence of parents’experiences requires in both neonatal care units and in child health services.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem såväl globalt som nationellt. Uppemot vart tionde barn i Sverige växer upp med att uppleva våld i nära relation. Att belysa barns upplevelser av våld bidrar i denna studie till en djupare kunskap för våldets karaktär samt våldets påverkan på anknytningen mellan barn och dess vårdnadshavare. Syfte: Syftet med den här studien är att syntetisera och analysera hur tidigare forskning beskriver barns upplevelser av våld i nära relation. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt där 16 primärstudier samlades in och analyserades med en tematisk analysmetod. Resultatet belyser hur barn på skilda sätt upplever våld i hemmet, samt hur de bär på enkänsla av rädsla och oro inför våldet. Resultatet visar även på att barnen inte är passiva åskådare till våldet, utan alla barn agerar på något sätt i samband med att våldet uppstår. / Background: Intimate partner violence is a major societal problem both globally and nationally. Up to one in ten children in Sweden grows up experiencing intimate partner violence. Illuminating children's experiences of violence in this study contributes to a deeper knowledge of the character of violence and the impact of violence on the attachment between children and their guardians. Purpose: The purpose of this study is to synthesize and analyze how previous research describes children´s experiences of intimate partner violence. Method: This study is a literature review where 16 primary studies were collected and analyzed using a thematic analysis method. Result: The results highlight how children experience violence in their own home in different ways, as well as how they carry a feeling of fear and anxiety in front of the violence. The results also show that children are not passive spectators to the violence, but all children act in some way in connection with the violence occuring.

Förevarande studie hade som syfte att genom en scoping-review sammanställa en översikt av forskningsläget kring föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning ur ett föräldraperspektiv. Resultatet analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys och analysen utgjordes av teoretiska kopplingar till teorierna stigma samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever utmaningar i sitt föräldraskap så som upplevelser av att bemöta fördomar, maktlöshet samt utanförskap. Studiens resultat visade också att föräldrarna hade ett behov av stöd i sitt föräldraskap men att de haft negativa upplevelser av det. Studiens slutsats konstaterar att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning idag inte har rätt förutsättningar för att bedriva sitt föräldraskap med framgång. Det sociala arbetets praktik är i behov av bättre bemötande och mer kunskap om intellektuell funktionsnedsättning generellt och föräldraskap med intellektuell funktionsnedsättning i synnerhet. Föräldrarnas upplevelser måste synliggöras och stödinsatserna måste effektiviseras för att skapa bättre förutsättningar för föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning att lyckas i sitt föräldraskap. / The aim of the present study was to, through a scoping-review, compile an overview of the research landscape concerning parents with intellectual disabilities from a parental perspective. The results were analyzed using qualitative content analysis, incorporating theoretical connections to the concepts of stigma and social support. The findings revealed that parents with intellectual disabilities face challenges in their parenthood, such as encountering prejudices, powerlessness and social exclusion. The study`s results also indicated that these parents have a need for support in their parenting, but that they had negative experiences with it. The study concludes that parents with intellectual disabilities currently lack the necessary conditions to successfully engage in parenting. Social work practice needs improved responsiveness and greater understanding of intellectual disability in general and parenting with intellectual disability in particular. The experience of parents must be brought to light and support interventions need to be streamlined to create better conditions for parents with intellectual disabilities to succeed in their parenting.

Background: Social exclusion of people with vision impairments is an ongoing issue. Since social inclusion emphasizes social and emotional aspects as distinct from academic ones and the aspects concerning opportunities, the focus is turned on the domain of social interactions and friendships. Adolescence is the time point when youth feels mostly the need to ‘fit in’ in social circles and groups and the social life and friendships are important aspects of young people’s well-being and development. Aim: The aim of this study is to review the existing literature on the social interactions and friendships of adolescents with visual impairments from their own perspective and investigate the interventions designed to improve their social interactions and friendships. Method: A literature search on the databases of ERIC, CINAHL and PsycINFO and a hand search on the reference lists of the relevant articles was conducted. The search was limited to recent peer reviewed studies published in English, reporting perspectives of adolescents (13-18 years old) with visual impairments on their social interactions and friendships and intervention studies aimed to support them in the aforementioned domain. Results: In the 18 included studies, adolescents with vision impairments engaged more in passive activities that were not highly interactive. They reported being satisfied with their networks and friends, however contradictions existed in the perceived quality of friendships and the feeling of loneliness. The context of school was presented often as problematic compared to other contexts, and friendships in schools were rare. According to adolescents’ voices, friendships helped to cope with the impairment, friends had a meaningful role in their life and they made school life more enjoyable. In comparison to their sighted peers, adolescents with vision impairments had smaller networks and less friends with whom they had different type of relationships. Lastly even though several barriers and facilitators were identified, which belong to domains of Body functions and structures and Physical, Attitudinal and Social environment, there was a lack of interventions aiming to support the social interactions and friendships of adolescents with vision impairments. Conclusions: Considering the importance of social interactions and friendships in adolescents’ life for them to learn, develop and enjoy, more interventions with social focus need to be designed in respect to the challenges that exist. A plethora of barriers and facilitators impacting the social interactions and friendships of adolescents with vision impairments were identified that need to be taken into consideration for future research and interventions since the existing literature provided so far is limited. Adolescents need to be engaged in this process so that their interests, preferences and their views are prioritized.