In the United States, nobody can survive without depending on the income of oneself or of those that support them. Thus, economic opportunity and its skewed availability is pertinent to everyone. With income inequality in the United States measured in the early 2010s reaching some of the highest estimates among nations around the globe, people seek to investigate the forces behind this phenomenon and reverse it. This paper focuses on some of the many cycles and structures that exist to reinforce the challenges of achieving economic equality. Specifically, I extrapolate data to measure the correlations between the Great Recession and measures of income disparity. I then measure the effects across suburban, urban, and rural areas to highlight their differences. The paper further explains the relationship among the three, their relevance to the economy, and general directions in which organizations can circumvent the negative trends observed from the data.

In 1970, cross-town busing was court mandated to enforce school desegregation in Richmond, Virginia. Unitary status was declared in Richmond when cross-town busing ended in 1986. Richmond Public Schools (RPS) no longer operated as a dual school system for blacks and whites after 1986. Class and racial segregation continued to exist in the City of Richmond. RPS remained predominately black and poor. Socio-economic conditions of the city continued to impact the school district. Controversies, mismanagement and low academic achievement stigmatized RPS until state and federal performance measures forced the district to improve. By 2006, RPS was still segregated; however, as a result of better leadership, academic success was demonstrated on Standards of Learning (SOL) assessments.

Den svenska grundskolan ska erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever. Under 2000-talet har stora skillnader vuxit fram mellan grundskolorna i Sverige. Enligt forskningen har grundskolornas elevsammansättningar har blivit allt mer homogena efter elevernas bakgrunder. Forskarna pekar på att boendesegregationen och skolvalet har orsakat skolsegregationen. Att en elevs bakgrund har allt för stor effekt vilket skolresultat en elev når. De menar att den svenska likvärdiga utbildningen i grundskolan har blivit urholkad. Skolsegregation har en tendens att visa sig starkare på skolor än i bostadsområden. Det är även skolan som lägger grunden för elevens framtidsmöjligheter. I denna studie analyseras elevernas betyg, grannskapsområde och skolornas sammansättningar för att se hur likvärdiga Uppsalas grundskolor är år 2016. Studiens resultat pekar på att elevernas skolresultat kan påverkas av deras bakgrund. Att likvärdigheten i Uppsalas grundskolor inte har lyckats, trots kommunens extra resurser till skolorna som anses vara utsatta. För elevernas del har det en avgörande roll vilken utbildningsnivå individerna i deras omgivning har för om de kommer lyckas prestera bra i grundskolan eller inte.

Hyresrätt är en populär boendeform i Sverige. Trots det är diskrepansen mellan utbud och efterfrågan stor. Ett utökat investeringsstöd till utvecklingen av nya hyresfastigheter pekar på att insatser görs för att möta det bristande utbudet, men få svenska studier har undersökt om nybyggnation av hyresfastigheter har någon påverkan på området de utvecklas i. Denna uppsats undersöker om en tillkomst av hyresfastigheter på Kungsholmen i Stockholms innerstad påverkat närliggande bostadsrättspriser genom de attribut som hyresrätter för med sig, vilket i första hand antas vara låginkomsttagare. Via en difference-in-differences-regression, där data över genomsnittliga kvadratmeterpriser, medelinkomst och andel utrikes födda används, framkommer ett statistiskt signifikant resultat som säger att prisutvecklingen bland bostadsrätterna i SAMS-området Östra Stadshagen hade varit 8,2% högre om inte tre nya hyresfastigheter hade tillkommit i området år 2011. Resultaten bör dock tolkas med viss försiktighet, och författarna uppmanar till fler studier på området för att med säkerhet kunna fastslå om en tillkomst av hyresfastigheter har några priseffekter på närliggande bostadsområden.

Meiosis is a specialized form of cell division where homologous chromosomes are segregated in meiosis I before sister chromatids are segregated in meiosis II. To establish this pattern, a number of changes to the mitotic chromosome segregation machinery are put in place. Firstly, sister kinetochores orient towards the same pole in meiosis I (mono-orientation). Secondly, homologue recombination creates chiasmata, which link homologues together. And thirdly, cohesin, the molecule that holds sister chromatids together, is cleaved in a step-wise manner. This is achieved because the Shugoshin (Sgo1) protein recruits protein phosphatase 2A (PP2A) to centromeres to counteract cohesin phosphorylation, which is required for its cleavage. The work presented here has investigated two critical aspects of cohesin protection: firstly, how cohesin protection is deactivated in meiosis II and, secondly, how a meiosis-specific protein called Spo13 helps to set up cohesin protection in meiosis I. Previously, our lab had shown that Sgo1 is removed from chromosomes when sister chromatids come under tension during mitosis. I therefore sought to investigate whether sister kinetochore mono-orientation allows Sgo1 to stay on centromeres during meiosis I and carry out its protective function. To this end, I modified meiosis I chromosomes to lack both chiasmata and mono-oriented kinetochores. Under these conditions, where sister chromatids are forced to be under tension in metaphase I, Sgo1 is undetectable on chromosomes. As a consequence, centromeric cohesin is largely lost in anaphase I leading to the premature separation of sister chromatids in a fraction of cells. Since mono-orientation of sister kinetochores is exclusive to meiosis I, these findings suggest that Sgo1 localisation is influenced by sister kinetochore tension in both mitosis and meiosis. Therefore, our findings suggest a mechanism that could contribute to the deprotection of cohesin in meiosis II. However, loss of cohesin protection upon bi-orientation is not complete, suggesting that other factors are involved in the efficient protection and deprotection of cohesin. One such factor is the meiosis-specific protein Spo13, which had previously been shown to be required for cohesin protection as well as kinetochore monoorientation. Although it had been suggested that Spo13 regulates Sgo1 recruitment to centromeres, I could not find any evidence to support a loss of Sgo1, or PP2A, in spo13Δ cells. Additionally, even when Sgo1 is stabilised and clearly visible in anaphase I of spo13Δ mutants, pericentromeric cohesion is still defective. Therefore, I investigated the effect that polo kinase Cdc5, an interactor of Spo13, has on Sgo1. While cellular Sgo1 levels are increased in response to Cdc5 loss, this effect seems to be independent of Spo13. However, Spo13 is required for proper levels of Cdc5 at centromeres and the centromeric recruitment of Cdc5 by Spo13 is likely to be functionally important because tethering of Cdc5 to kinetochores rescued the mono-orientation phenotype of spo13Δ cells. In contrast, I found no evidence that the Spo13-Cdc5 interaction is required for cohesin protection. Meiotic overexpression of SPO13 enhances cohesin protection in meiosis I, apparently independent of its robust interaction with Cdc5, and causes increased Sgo1 enrichment at centromeres. This suggested that Spo13 might recruit Sgo1 to cohesin itself to facilitate its protection. Although I could not detect a loss of Sgo1-cohesin interaction in spo13Δ cells, tethering of Sgo1 to cohesin restores pericentromeric Rec8 to spo13Δ mutants in anaphase I. Surprisingly, sister chromatids still segregate in this case, suggesting that pericentromeric cohesion is defective, despite maintenance of Rec8. Furthermore, inhibition of either one of the cohesin kinases, DDK and Hrr25, restores sister chromatid cohesion to spo13Δ cells. Therefore, the findings in this study suggest that Spo13 is at the centre of a complex regulatory network that coordinates cohesin protection and sister chromatid cohesion in meiosis I.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lokala politiker och tjänstemän arbetar med mark och bostadsfrågor för att bekämpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska även diskutera relationen mellan segregation på bostadsmarknaden och segregation på arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur beskriver lokala politiker och tjänstemän bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjänstemän upprätthåller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier använder lokala politiker och tjänstemän för att motverka bostadssegregering i Göteborg?På vilket sätt anser lokala politiker och tjänstemän att segregation på bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation på arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi använt en tematisk intervjuform med en förbestämd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion. Våra respondenter beskrev bostadssegregationen i Göteborg som tydlig i nästan alla stadsdelar. Fattiga och rika bor i olika delar av staden, vilket skapar stora klasskillnader mellan stadsdelarna. Bostadsbrist, svensk bostadspolitik och stora inkomstklyftor beskrevs som upprätthållande faktorer för bostadssegregation. De metoder som används för att motverka bostadssegregation är styrning av upplåtelseformer, social blandningspolitik och social konsekvensanalys. Relationen mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden är attinkomsten styr var man har råd att bo. Bostadssegregation leder delvis till klassegregation när grupper med olika inkomstnivåer segregeras geografiskt. Våra respondenter ansåg att för att skapa en stad med ett blandat boende måste den svenska bostadspolitiken begränsa vinstmaximeringen på bostadsmarknaden samt tillåta subventionering av hyresrätter i vissafall. Tidigare forskning inom området säger att människor tenderar att gruppera sig medlikasinnade och att påtvingad blandning av olika skäl inte leder till ett socialt samspel. Forskningen visar flera faktorer för bostadssegregation, varav vissa kan bekämpas genom att skapa bättre förutsättningar för ett socialt samspel inom grundskolan. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Vad är det som gör en bostadsområde attraktivt? Vad är det som gör ett bostadsområde icke attraktivt? I denna studie har jag intervjuat sju personer som bor i Norrköping om vad de tycker och tänker om olika områden istaden för att sedan se vad det är som gör att vissa områden anses som lockande att bo i och vissa områden inte gör det.</p>

<p>Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.</p><p>Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.</p><p>Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar.</p><p>Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.</p><p>Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella.</p>

<p>This thesis will discuss teachers handling of the background, experience and earlier acquired knowledge of students. Our aim is to study the teachers’ use of the cultural knowledge that of which the students already possess and the consideration the teachers have for the students own parental tongue. From this we want to see if there are any obstacles or pits with the work of gathering up experiences. The study is based on interviews with seven different teachers at a multi cultural elementary school in one the suburbs of Stockholm. We have in our thesis four central question formulations which this study rests upon and will be answered by our informants. The interviews will also help us to answer the question of the attitudes that the teachers take up towards the students and the impact of the near society.</p><p>The results of the interviews have been analyzed and they have given us an understanding that there is a multitude of factors that affect and obstruct the teachers’ work in taking charge of the students own experiences. Another result that we have come across from without the interviews made and our own analysis of them is that the teachers own attitudes and experiences are of great importance towards this work. A great awareness of self is therefore required as a teacher.</p>

<p>The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, Läroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education. The perspective will be the pupils exposition what they are forced to do by the authorities. Focus is on the process when the pupil is judged by authorities to examine if the pupil is entitled to special education.</p>