The aim of this study was to compare and present differences between two methods of self-reporting data in the use-case of litter picking, how they affect the potential of engagement in the activity of picking- and reporting litter and if they can be beneficial for behaviour change. The first being a virtual button in the user interface of a mobile phone application and the other being a physical Bluetooth button called Flic connected to the application. By recruiting ten students, the participants used the application along with both methods to report litter picks over two weeks. Using semi-structured interviews with the participants and collecting data on their picking behaviour, with the help of a thematic analysis, resulted in a few themes that were recurring experiences expressed by the users: Benefits and weaknesses, Preference, Engagement, Future usage and Social aspect. Subjective- and objective measures of engagement are also presented based on the responses from the interviews and data regarding specific picking behaviour. The results indicate a preference for Flic and it was also perceived as the method that could provide the highest engagement. The biggest reported differences between them were the aspect of tangibility and simplicity of Flic and the accessibility with using UI-reporting. Even if Flic was the preferred method, weaknesses regarding losing it or obtaining one indicates it would not work as a stand-alone solution in the case of litter picking. A combination would therefore be the optimal solution. / Målet med studien var att jämföra och presentera skillnader av självrapportering av data mellan två metoder i en skräpplocknings applikation, dess potential för att skapa engagemang och rapportera, samt om de kan vara lämpliga för beteendeförändring inom skräpplockning. Den första metoden är genom en virtuell knapp i applikationens användargränssnitt och den andra är genom en fysisk Bluetooth-knapp som heter Flic som är kopplad till applikationen. Tio studenter rekryterades för att använda applikationen och rapportera skräpplockning med hjälp av metoderna under två veckor. Användning av semistrukturerade intervjuer och insamling av deltagarnas data, med hjälp av en tematisk analys, resulterade i ett antal teman som var återkommande mellan användarna för båda metoderna: Fördelar och nackdelar, Preferens, Engagemang, Framtida användning samt Social aspekt. Subjektiva- och objektiva mått av engagemang presenteras också baserat på svaren från intervjuerna och den insamlade datan. Resultatet indikerar en preferens för rapportering med Flic och den uppfattades även som den metod som skulle kunna leda till högst engagemang till att plocka och rapportera skräpplock. Även om Flic var den föredragna metoden så antyder nackdelarna att exempelvis få tag i en samt rädsla att tappa bort den, att metoden troligtvis inte skulle fungera som en självständig lösning. En kombination skulle därav vara den bästa lösningen i fallet av självrapportering av skräpplockning.

La tesis estudia como las firmas cumplen con la regulación de impuestos de contaminación en China y como las agencias ambientales de China imponen la regulación ambiental eficaz a firmas. Nuestro estudio proporciona pruebas claras que las firmas considerablemente underreport su contaminación y acciones de imposición por agencias ambientales son principalmente eficaces en la verificación de la contaminación relatada de las firmas e inducción de firmas a relatar su contaminación más exactamente. Además, mostramos que las agencias ambientales tienen la edad de las firmas en cuenta y la propiedad cuando ellos imponen los estándares de contaminación de las plantas y emprenden inspecciones. También mostramos que las plantas quiénes son localizados en el PBI más alto per cápita áreas y cuyas emisiones con mayor probabilidad inducirán daños de contaminación afrontan la regulación ambiental eficaz más estricta, que es estándares de contaminación más estrictos e inspecciones más frecuentes. / The thesis studies how firms comply with pollution taxation regulation in China and how China's environmental agencies impose effective environmental regulation on firms. Our study provides clear evidence that firms significantly underreport their pollution and enforcement actions by environmental agencies are mainly effective in verifying firms' reported pollution and inducing firms to report their pollution more accurately. Moreover, we show that environmental agencies take into account firms' age and ownership when they impose plants' pollution standards and undertake inspections. We also show that plants who are located in higher GDP per capita areas and whose emissions are more likely to induce pollution damages are facing stricter effective environmental regulation, which is stricter pollution standards and more frequent inspections.

Adverse drug reactions (ADRs) are common and should be reported to the CSM, particularly for newly marketed drugs. There is under-reporting of ADRs by doctors. Involving the patient in self-reporting, particularly when initiated by pharmacists is feasible and could help to improve reporting rates. This study investigated a comprehensive checklist questionnaire listed symptoms in all body systems to facilitate patient self-reporting using both established and new 'black triangle' centrally-acting drugs. Symptoms reported were compared to their documentation in medical notes and for new drugs to reports from other sources. A novel classification system for ADRs was developed to take account of the minimal data available and used to evaluate the potential accuracy of symptom attribution by patients. An external comparison of a sample of symptom classifications by an ADR expert was also obtained. The questionnaire was sent to 464 patients prescribed carbamazepine, sodium valproate, trazodone, doxepin and co-proxamol from three participating medical practices in a pilot study. Subsequently, it was sent to all patients (n=2307) prescribed tramadol, fentanyl patch, venlafaxine, nefazodone, citalopram, moclobemide, gabapentin, lamotrigine and topiramate from 79 participating medical practices in Grampian during January-March 1997. The overall response rates were 44.6% (n=207) for the pilot study and 36.3% (n=837) for the main study. The most frequently reported symptoms were: drowsiness for carbamazepine, unusual tiredness for sodium valproate, constipation for co-proxamol, dry mouth for trazodone, doxepin, tramadol, venlafaxine, nefazodone, moclobemide and citalopram, weight gain for gabapentin, loss of memory for lamotrigine, weight loss for topiramate and constipation for fentanyl patch. Overall only 22.4% (522/2330) of symptoms reported by patients were recorded by GPs in the 310 medical notes accessed. In general, common symptoms were reported more frequently by patients than in CSM reports and PEM data. Patients tended to report minor and known ADRs which bothered them, while CSM and PEM reports received were of more severe ADRs. Respondents were more likely to report symptoms (6040/8630,70%) potentially caused by the study drugs than those not to be caused by the study drugs. Moderate agreement (Kappa = 0.4-0.5) was found between expert and researcher classifications of symptom causality. It is suggested that interpretation by pharmacists of patient self-reporting using the checklist questionnaire could result in much higher ADR reporting rates, in particular for new drugs.

Bakgrund: Patientnämnden är en förtroendenämnd dit patienter och anhöriga kan vända sig för att lämna synpunkter och klagomål på den vård de mottagit. Patientnämnden arbetar bland annat med att sammanställa de inkomna ärendena och återkopplar tillbaka till hälso- och sjukvården för att främja patientsäkerheten. Hur patienter och anhöriga använder sig av Patientnämnden för att rapportera vårdskador är ett relativt outforskat område i dagens läge. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ärenden som inkommit till Patientnämnden i ett landsting i Mellansverige under 2015 för att identifiera, analysera och beskriva andelen somatiska vårdskador som anmäls av patienter och anhöriga. Metod: Studien är en empirisk studie där data från redan befintliga ärenden granskats och studien har en kvantitativ, beskrivande design. Huvudresultat: 86 av 395 studerade ärenden handlade om somatisk vårdskada, av dessa var 59 allvarliga somatiska vårdskador. Det var fler kvinnor än män som anmält somatiska vårdskador, både vad gäller allvarliga och lätta somatiska vårdskador. Den vanligaste orsaken till vårdskada var kirurgirelaterade komplikationer. Slutsats: Endast en liten del av de inkomna ärendena handlade om somatiska vårdskador, och då oftast om allvarliga vårdskador. Det behövs mer information och vägledning från vårdpersonal till patient för att fånga upp och synliggöra både lätta och allvarliga vårdskador. Det behövs även mer forskning om varför kvinnor anmäler vårdskada i större utsträckning än män. / Background: The patients' advisory committee is an independent committee to which patients and relatives can file complaints and comments about their recieved care. The patients' advisory committee works with patient safety through reconnecting the patients' cases to their caregiver. Research regarding the patient useage of the Patients' advisory committee for reporting care injuries is currently quite uncharted. Study aim: The aim of the study was to investigate cases recieved at the Patients' advisory committee in a county in Sweden during 2015 to identify and describe the somatic care injuries reported by patients and relatives. Method:  This study examines existing cases from the Patients' advisory committee and uses a quantitative, descriptive design. Main results: 86 out of 395 cases regarded somatic care injuries, of which 59 were severe care injuries. Women reported both severe and non severe care injuries more often than men. The most often occuring resason for a care injury was surgery-related complications. Conclusion: Only a small fraction of the total amount of cases regarded somatic care injuries. Severe care injuries appeared more often than non severe care injuries. More guidance and information to the patients and relatives is required from the caregivers to enlighten the occurance of care injuries. More research is needed regarding why women report care injuries more often than men.

Understanding and capturing game play experiences of players have been of great interest for some time, both in academia and industry. Methods used for eliciting game play experiences have involved the use of observations, biometric data and post-game techniques such as surveys and interviews. This is true for games that are played in fixed settings, such as computer or video games. Pervasive games however, provide a greater challenge for evaluation, as they are games that typically engage players in outdoor environments, which might mean constant movement and a great deal of the players' motor skills engaged for several hours or days. In this project I explored a new method for eliciting different aspects of the game play experience of pervasive game players, specifically focusing on motional states and different qualities of immersion. I have centered this work on self-reporting as a means for reporting these aspects of the game play experiences. However, this required an approach to selfreporting as non-obtrusive, not taking too much of the players’ attention from the game activities as well as provide ease of use. To understand the challenges in introducing a new method into a gaming experience, I focused my research on understanding experience, which is a subjective concept. Even though there are methods aiming at capturing the physiological changes during game play, they don’t capture players’ interpretations of the gaming situation. By combining this with objective measurements, I was able to gain a comprehensive understanding of the context of use. The resulting designs were two tools, iteratively developed and pre-tested in a tabletop role-playing session before a test run in the pervasive game Interference. From my findings I was able to conclude that using self-reporting tools for players to use while playing was successful, especially as the data derived from the tools supported post-game interviews. There were however challenges regarding the design and functionality, in particular in outdoor environments, that suggests improvements, as well as considerations on the use of selfreporting as an additional method for data collection.

No description available.

The purpose of this study is to determine the effect tax complexity has on taxpayers' understanding of the tax law. The individual income tax system in the United States is based on self assessment by the taxpayer. A self assessing system requires a high level of voluntary compliance by the participants. Taxpayers who file returns on time and file correctly are considered to be in compliance with the tax law. A taxpayer who cannot understand the rules for tax reporting logically does not have the ability to comply with the law. A tax system predicated on the presumption that the average taxpayer can understand and comply with the tax rules must not become so complex that the taxpayer is forced into either seeking external help or not fully complying. The question arises, does complexity affect the ability of taxpayers to understand, and thus comply with, the tax system?

De genusrelaterade skillnaderna inom fenomenet smärta är en aspekt som måste betraktas i omvårdnadsarbetet. Många faktorer påverkar smärtupplevelsen och sjuksköterskan måste ta hänsyn till dessa för att kunna göra en korrekt bedömning. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i män och kvinnors smärttröskel och smärttolerans, samt om skattningen av den upplevda smärtan skiljer sig mellan könen. En inriktning mot akut fysisk smärta har gjorts i detta arbete. Arbetet har utförts som en litteraturstudie som använt sig av databassökning för att inskaffa det vetenskapliga materialet. Studien har följt SBU:s steg för att finna de tio artiklar som har används för att besvara syftet. Artiklarna har kvalitetsbedömts efter en modifiering av Carlsson & Eimans (2003) ursprungliga kvalitetsbedömningsmall. Resultatet av studien visar på skillnader i både smärttröskel och smärttolerans, samt hur de olika könen skattar sin smärta. Enligt underlaget har män högre smärttröskel och smärttolerans än kvinnor, de rapporterar även mindre smärta och skattar sin upplevda smärta lägre. Det fanns även signifikanta siffror som visar att män rapporterar mindre smärta till en kvinna än till en man. Efter att ha djupare analyserat dessa fynd kan det ses att de olika studiernas resultat i vissa avseende talar emot varandra. / The gender related differences within the phenomenon pain is an aspect that must be considered in the nursing care. Many factors influence the experience of pain and the nurse has to regard these to be able to make a correct assessment. The aims of this study was to examine if there is any difference in pain threshold and pain tolerance between men and women, and if there is any gender difference in reporting experienced pain. A choice has been made to direct this study against acute, physical pain. The method that has been used for the study is a literature review, and to obtain the scientific material searching through databases has been made. The study has followed SBU’s steps for finding the ten articles that have been used to respond to the aims that were set. The quality of the articles was estimated with an evaluation form created by Carlsson & Eiman (2003) that was modified by the authors. The results of this study show differences in both pain threshold and pain tolerance, and in how pain is rated by the different genders. According to the material men have higher pain threshold and pain tolerance than women, and they also report less pain and rate the pain they experienced lower. There were also significant numbers showing that men report less pain to someone of the female sex then to the opposite. After having done a deeper analysis of these findings it can be seen that the results of the different studies used, in some aspects speak against each other.

‘Corporate social responsibility’ (CSR) and ‘socially responsible investment’ (SRI) have become predominant frameworks connecting business to society that have spread across the globe. They comprise a shared set of ideas and practices, such as those promoted in global reporting standards and by international organisations such as the UN Global Compact. Nonetheless, both are constructed and reproduced by companies in relation to context-specific social institutions, including norms and conventions shaping company engagement in social issues. Using a neo-institutionalist theoretical framework, the thesis examines constructions of social responsibility in discourse and within institutional contexts, across regions that are not often compared in the research terrain: two West European welfare states (Sweden and the UK) and two emerging African economies (South Africa and Mauritius). The purpose of the thesis is to add to the literature on CSR and SRI with a sociologically informed perspective that is comparative and connects institutional theory with social constructionism and a Foucauldian perspective on power. The thesis analyses how perceptions of CSR and SRI are constructed in relation to the social institutions that encase companies’ engagement with social issues, such as national level welfare configurations and the institution of financial investments. The main argument in this thesis is that CSR and SRI need to be seen as contextually constructed, in discourse and practice, in ways that draw the boundaries and set the conditions for company engagement with social issues. The thesis comprises three articles. Article 1 is a content analysis of company self-reporting on CSR and the article examines how the content given to CSR relates to broader welfare configurations and as such differs in four national settings across the divide between emerging African economies and Western welfare states. Article 2 is a discourse analysis that examines interpretative repertoires occurring in company self-reporting across the same set of four countries. The interpretative repertoires are analysed as discursive practices where power intersects with the production of knowledge on CSR. Article 3 focuses on SRI and examines responsible investing as a form of institutional work that institutional investors engage in. Based on an interview study with institutional investors in Sweden, the article analyses institutional work as a process that has the effect of both institutional creation and maintenance and it connects these institutional processes to the construction of meaning on SRI. In its entirety the thesis contributes a sociological perspective on how prevailing understandings of corporate social responsibility come into being and are reproduced. / Uppfattningar om företags samhällsansvar har begreppsliggjorts i huvudsak genom idéer om ’corporate social responsibility’ (CSR) och ’ansvarsfulla investeringar’. Under de senaste decennierna har dessa begrepp utvecklats till att bli vanligt förkommande och har spridits över världen. Som globala koncept medför de en gemensam uppsättning av idéer och metoder, såsom de som förs fram i internationella standarder för företags CSR rapportering, och utav internationella organisationer såsom FN:s Global Compact. Ändå skiljer de sig åt mellan olika kontexter och är konstruerade och återges av företag i förhållande till sociala sammanhang. Begreppen ges mening i relation till sociala institutioner i form av normer och konventioner som redan omger företag och sociala frågor. Baserat på nyinstitutionell teori undersöker avhandlingen konstruktioner av samhällsansvar och ansvarstagande, i diskurs och i institutionella sammanhang, över regioner som inte ofta jämförs i forskningen kring skillnader i företags samhällsansvar: två Västeuropeiska välfärdsstater (Sverige och Storbritannien) och två tillväxtekonomier i södra Afrika (Sydafrika och Mauritius). Syftet med avhandlingen är att bidra till litteraturen kring CSR och ansvarsfulla investeringar med ett sociologiskt perspektiv som är jämförande och för samman institutionell teori med social konstruktionism och Foucaults perspektiv på makt. Avhandlingen analyserar hur föreställningar om CSR och ansvarsfulla investeringar konstrueras i förhållande till de sociala institutioner som omger företags engagemang i samhällsfrågor, och belyser speciellt vikten av samhällets välfärdssystem och konventioner kring finansiella investeringar som betydelsefulla för dessa begrepp. Huvudargumentet i denna avhandling är att CSR och ansvarsfulla investeringar måste ses som kontextuellt skapade, i diskurs och praxis, på ett sätt som drar gränserna och skapar förutsättningarna för företags engagemang i samhällsfrågor. Avhandlingen omfattar tre artiklar. Artikel 1 är en innehållsanalys av företags självrapportering om CSR och artikeln undersöker hur innehållet som ges till CSR i självrapporteringen relaterar till hur samhället i övrigt hanterar välfärd och sociala frågor. Artikeln visar på hur CSR på så sätt skiljer sig åt mellan fyra olika länder där två är tillväxtekonomier i södra Afrika och två är Västeuropeiska välfärdsstater. Artikel 2 är en diskursanalys som undersöker språkliga repertoarer (interpretative repertoires) som förekommer i företags självrapportering om CSR, i samma uppsättning av fyra länder. Repertoarerna analyseras som tillämpandet av diskurs och de synliggör hur makt är av betydelse i skapandet av diskurser kring CSR. Artikel 3 fokuserar på ansvarfulla investeringar och undersöker detta som en form av aktivt skapande och återskapande av samhällsinstitutioner. Baserat på en intervjustudie med institutionella investerare i Sverige analyseras ansvarfullt investerande som en process som på samma gång innebär både skapande av en ny social institution, ansvarsfulla investeringar, och återskapande av en existerande institution, finansiella investeringar. Skapandet av nya idéer inom ramarna för en existerande institution påverkar innebörden i ansvarsfulla investeringar. I sin helhet bidrar avhandlingen med ett sociologiskt perspektiv på hur uppfattningar om företags samhällsansvar skapas och återskapas. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Manuscript. Paper 2: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

En röststörning kan sägas föreligga då rösten inte fungerar eller låter som den brukar så att det påverkar kommunikationen. Prevalensen för röststörningar uppskattas till omkring 6 % av den vuxna befolkningen. När rösten inte fungerar som den ska leder det till emotionella, sociala och funktionella svårigheter för individen och har negativ inverkan på livskvaliteten. Voice- Related Quality of Life (V-RQOL) är ett självskattningsformulär som mäter vilken inverkan en röststörning kan ha på individens livskvalitet. Detta instrument är internationellt välanvänt, men har inte funnits översatt till svenska. Syftet med föreliggande uppsats var att översätta och validera V-RQOL för en svensk population. Översättningen skedde genom så kallad back translation och den svenska versionen fick namnet Röstrelaterad livskvalitet (RRL). RRL och Rösthandikappindex (RHI) distribuerades i pappersformat till en röstpatientgrupp (n = 88) och en röstfrisk grupp (n = 110). Reliabiliteten av domänerna och samtliga tio påståenden på RRL var hög för patientgruppen med Cronbach’s alfa- värden från 0.82 till 0.90. Det fanns en tydlig relation mellan den självskattade röstkvaliteten och poängen på RRL och formuläret kunde även differentiera mellan röstpatienter och röstfriska. Dessa resultat indikerar att formulärets begreppsvaliditet är god. Pearson’s korrelationsanalys visade att det fanns en signifikant negativ korrelation mellan RRL:s och RHI:s domäner och totalpoäng. Detta starka samband mellan ”the gold standard”, RHI, och RRL innebär en god kriterierelaterad validitet för formuläret. Sammanfattningsvis visar resultaten att RRL har hög reliabilitet och god validitet, dessutom är formuläret kort vilket innebär en liten arbetsinsats. Formuläret anses därför vara ett pålitligt och värdefullt tillägg i den kliniska bedömningen av röststörningar. / A voice disorder can be said to exist when the voice does not work or sound as it normally should in a manner so that it interferes with communication. The prevalence of voice disorders is estimated to be about 6 % of the adult population. When the voice does not work as it should it may lead to emotional, social and functional difficulties for the individual and with negative effects on the quality of life. Voice- Related Quality of Life (V-RQOL) is a self-reporting questionnaire which measures the effect of a voice disorder on the quality of life of an individual. The instrument is frequently used internationally, but no Swedish translation has existed. In the present study, the purpose was to translate and validate V-RQOL for a Swedish population. The method for translating the questionnaire was back translation. The translated questionnaire was given the Swedish name Röstrelaterad livskvalitet (RRL). RRL and the Swedish version of The Voice Handicap Index, Rösthandikappindex (RHI), was distributed to a group of voice patients (n = 88) and a group of non-voice patients (n = 110). The reliability of the domains and the combined items of RRL was high according to Cronbach’s alpha with alpha values ranging from 0.82 to 0.90. There was a strong relation between the self–estimated voice quality and the scores on RRL, and the RRL- questionnaire was shown to differentiate between voice patients and non-voice patients. These results indicate that the construct validity of the questionnaire is good. Pearson’s correlation analysis demonstrated a significant negative correlation between the domains and total scores of RRL and RHI. This strong relation between “the gold standard”, RHI, and RRL proved that the criterion validity of the questionnaire is good. In summary the results show that RRL has a high reliability and good validity, in addition to this, the questionnaire is short and requires minimal work. The questionnaire is therefore considered to be a reliable and valuable addition to the clinical assessment of voice disorders.