Syftet med denna uppsats är för det första att ta reda på förekomsten i Norden, särskilt på Island, av romanska lånord i de översatta riddarsagorna och för det andra att belysa vad som betydelsemässigt har hänt med dessa ord, under de många åren de har varit kända på Island. Uppsatsen bygger på en lista över romanska lånord i Fischers Die Lehnwörter des Altwestnordischen (1909). Lånordens förekomst undersöks med hjälp av både historiska och samtida ordböcker, samt en enkät. Den semantiska förändringen som dessa ord eventuellt har genomgått undersöks med hjälp av ordböcker och Gustav Sterns teori om betydelseförändring.Isländska anses ofta vara ett rent germanskt språk som har varit fritt från främmande påverkan. Ändå har språket haft kontakter med olika främmande språk, och dessa har lämnat sina spår. Undersökningens resultat visar för det första att ungefär hälften av de romanska lånord som Fischer identifierade i riddarsagorna har behållits. Påfallande är att isländska har behållit fler av dessa lånord än de andra nordiska språken, särskilt norska. Detta kan förklaras med att dessa riddarsagor har varit, och är, mycket populära på Island, medan de till stor del glömdes bort i Skandinavien. Markant är även att färöiskan visar större likheter med isländskan än de andra nordiska språken.För det andra tydliggör resultatet att dessa lånord har en säker ställning i språket. De används mest av äldre och välutbildade personer, men skillnaderna är begränsade, och orden är väl spridda över de undersökta samhällsgrupperna.För det tredje visar undersökningen att dessa lånord i hög utsträckning kan ha förändrats i betydelse, vilket kan förklaras av att orden används i nya kontexter.

This thesis was aimed to evaluate if sentiment related to stocks expressed on the subforum “Wallstreetbets” also reflects the traded volume in the stock market. For this purpose, a collection of comment data from posts filtered under the “Hot” section was issued between the 6th of April 2021 and the 20th of April 2021 on daily basis at 22.00 (GMT+2). The comments were preprocessed to filter out noise, and thereafter comments that contained mentions of stocks were analyzed using VADER, an algorithm for grading sentiment. In total sentiment regarding 13 different stocks were fitted into a mixed effect model with random slopes and intercepts. The results showed a positive correlation between sentiment expressed and the traded volume. This indicates that by studying the forum we can better understand how people invested in stocks make investment decisions, which potentially could lead to a competitive advantage over time.

Varje omvälvande händelse i Rysslands historia har fört med sig en språklig brytpunkt som inletts med en momentan tillkomst av tidstypiska ord och yttryck. Denna uppsats undersöker om den ”militära specialoperationen” som inleddes den 24 februari 2022 är början på en sådan omvälvande händelse även i ett språkligt hänseende. Syftet med denna studie är undersöka ryska ord och yttryck under kriget i Ukraina genom att ta avstamp i begreppet nyspråk (rys. novojaz; eng. Newspeak) i George Orwells roman ”1984” och i den ryska språkforskningen. Studien undersöker detta genom att identifiera och analysera några frekventa ryska ord och uttryck som kommit att bli karakteristiska för diskursen i rysk media i Ryssland, i rysk media i exil, i ukrainsk media i Ukraina samt i det som kanske kan benämnas som oppositionell ukrainsk media. Undersökningen har använt sig av kvalitativa och kvantitativa lingvistiska metoder, som utgår från ordets och begreppets definition vid detaljanalysen av urvalet. Ett försök att bedöma förekomsterna har gjorts från ett urval av relevanta tidningsartiklar och Telegramkanaler från de ovannämnda mediala grupperingarna. Insamling av material har fortlöpt sen den 24 februari 2022 och varit föremål för omprövning då bland annat en övervägande del av de oberoende ryska medierna gått i exil och den tvåspråkiga ukrainsk-ryska publiceringen i Ukraina minskat. Vidare har avlyssnade ryska soldaters telefonsamtal hem till familjen analyserats för förekomster av karakteristiska ord och uttryck. Studien ger indikationer på att nya ord och uttryck som används i en medial top-down-kaskad inte nödvändigtvis påverkar det produktiva ordvalet hos befolkningen i stort, detta trots en ibland massiv förekomst i allehanda kommunikativa kanaler. / <p>Opponent: Josephine Wennerström</p>

Föreliggande studie undersöker tre mellanstadielärares språkbruk både i kommunikativa metoder och planering av lektionsinnehåll. Studien utgår från två frågeställningar som behandlar hur lärarna använder och resonerar om sitt språkbruk i förhållande till kommunikativa metoder. Data samlades in genom observationer och intervjuer. I studien används legitimation code theorys semantiska vågor som teoretisk utgångspunkt och analysmetod. Lärarnas språkbruk analyseras därmed utifrån semantisk densitet och semantisk gravitation. Studiens resultat skildrar de tre deltagande lärarnas syn på vilka kommunikativa aspekter som främjar elevers lärande såsom kooperativa metoder eller relationell kommunikation. Vidare framgår även att eleverna har stor inverkan på lektionsplaneringen och de kommunikativa metoderna som lärarna tillämpar. Studien åskådliggör hur lärare motiverar elever till lärande genom att använda kommunikativa metoder som är anpassade efter deras elevgrupper. Slutligen belyser studien ytterligare utvecklingsmöjligheter och hur den kommunikativa kompetensen i skolan kan studeras ur andra perspektiv.

Föreliggande studie undersöker sex elevers självskattade förståelse av tre mellanstadielärares språkbruk i tre olika ämnen. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar lärarnas språkbruk, elevernas självskattade förståelse samt elevernas tankar om förståelse och inlärning. Datainsamlingsmetoder är ljudinspelningar, deltagande observationer samt enkäter. Legitimation code theorys semantiska vågor är studiens teoretiska utgångspunkt och analysmetod. Semantisk densitet och semantisk gravitation används därför för att analysera lärarnas språkbruk i kombination med elevernas självskattade förståelse. Studiens resultat åskådliggör att eleverna i stor utsträckning har svårt att förstå ämnesspecifika begrepp som förklaras med hög informationstäthet. Eleverna angav även att muntliga och skriftligaförklaringar bidrog till att skapa större förståelse av ett ämnesinnehåll. Eleverna ansåg även att uppgifter som utfördes i kooperativa och praktiska arbetssätt påverkade deras förståelse positivt. Avslutningsvis presenteras vidare utvecklingsmöjligheter med studien.

Spoken dialogue systems are application interfaces that enable humans to interact with computers using spoken natural language. A major challenge for these systems is dealing with the ubiquity of variability—in user behavior, in the performance of the various speech and language processing sub-components, and in the dynamics of the task domain. However, as the predominant methodology for dialogue system development is to handcraft the sub-components, these systems typically lack robustness in user interactions. Data-driven methods, on the other hand, have been shown to offer robustness to variability in various domains of computer science and are increasingly being used in dialogue systems research.     This thesis makes four novel contributions to the data-driven methods for spoken dialogue system development. First, a method for interpreting the meaning contained in spoken utterances is presented. Second, an approach for determining when in a user’s speech it is appropriate for the system to give a response is presented. Third, an approach for error detection and analysis in dialogue system interactions is reported. Finally, an implicitly supervised learning approach for knowledge acquisition through the interactive setting of spoken dialogue is presented.      The general approach taken in this thesis is to model dialogue system tasks as a classification problem and investigate features (e.g., lexical, syntactic, semantic, prosodic, and contextual) to train various classifiers on interaction data. The central hypothesis of this thesis is that the models for the aforementioned dialogue system tasks trained using the features proposed here perform better than their corresponding baseline models. The empirical validity of this claim has been assessed through both quantitative and qualitative evaluations, using both objective and subjective measures. / Den här avhandlingen utforskar datadrivna metoder för utveckling av talande dialogsystem. Motivet bakom sådana metoder är att dialogsystem måste kunna hantera en stor variation, i såväl användarnas beteende, som i prestandan hos olika tal- och språkteknologiska delkomponenter. Traditionella tillvägagångssätt, som baseras på handskrivna komponenter i dialogsystem, har ofta svårt att uppvisa robusthet i hanteringen av sådan variation. Datadrivna metoder har visat sig vara robusta mot variation i olika problem inom datavetenskap och artificiell intelligens, och har på senare tid blivit populära även inom forskning kring talande dialogsystem. Den här avhandlingen presenterar fyra nya bidrag till datadrivna metoder för utveckling av talande dialogsystem. Det första bidraget är en datadriven metod för semantisk tolkning av talspråk. Den föreslagna metoden har två viktiga egenskaper: robust hantering av ”ogrammatisk” indata (på grund av talets spontana natur samt fel i taligenkänning), samt bevarande av strukturella relationer mellan koncept i den semantiska representationen. Tidigare metoder för semantisk tolkning av talspråk har typiskt sett endast hanterat den ena av dessa två utmaningar. Det andra bidraget i avhandlingen är en datadriven metod för turtagning i dialogsystem. Den föreslagna modellen utnyttjar prosodi, syntax, semantik samt dialogkontext för att avgöra när i användarens tal som det är lämpligt för systemet att ge respons. Det tredje bidraget är en data-driven metod för detektering av fel och missförstånd i dialogsystem. Där tidigare arbeten har fokuserat på detektering av fel on-line och endast testats i enskilda domäner, presenterats här modeller för analys av fel såväl off-line som on-line, och som tränats samt utvärderats på tre skilda dialogsystemkorpusar. Slutligen presenteras en metod för hur dialogsystem ska kunna tillägna sig ny kunskap genom interaktion med användaren. Metoden är utvärderad i ett scenario där systemet ska bygga upp en kunskapsbas i en geografisk domän genom så kallad "crowdsourcing". Systemet börjar med minimal kunskap och använder den talade dialogen för att både samla ny information och verifiera den kunskap som inhämtats. Den generella ansatsen i den här avhandlingen är att modellera olika uppgifter för dialogsystem som  klassificeringsproblem, och undersöka särdrag i diskursens kontext som kan användas för att träna klassificerare. Under arbetets gång har olika slags lexikala, syntaktiska, prosodiska samt kontextuella särdrag undersökts. En allmän diskussion om dessa särdrags bidrag till modellering av ovannämnda uppgifter utgör ett av avhandlingens huvudsakliga bidrag. En annan central del i avhandlingen är att träna modeller som kan användas direkt i dialogsystem, varför endast automatiskt extraherbara särdrag (som inte kräver manuell uppmärkning) används för att träna modellerna. Vidare utvärderas modellernas prestanda på såväl taligenkänningsresultat som transkriptioner för att undersöka hur robusta de föreslagna metoderna är. Den centrala hypotesen i denna avhandling är att modeller som tränas med de föreslagna kontextuella särdragen presterar bättre än en referensmodell. Giltigheten hos denna hypotes har bedömts med såväl kvalitativa som kvantitativa utvärderingar, som nyttjar både objektiva och subjektiva mått. / <p>QC 20160225</p>

The public opinion on the favourability towards the police varies greatly in the different populations in the United States. This is a corpus linguistic study that investigates a possible change in semantic prosody of the word cop. The study also investigates the distribution of the keyword in the different subcorpora to see if it has driven an overall change in the semantic prosody. The source is the Corpus of Historical American English, dating from 1800 to 2009. The Corpus of Historical American English is divided into four subcategories that have a median of 51% fictional material throughout the corpus. The four subcategories in the corpus are fiction, news, popular magazines, and non-fictional books. The data are divided into two categories, the first one being the positive/neutral category and the second category being the negative category. Neutral/positive is when cop is used with neutral or positive connotations and the negative is when cop is used with negative connotations. The period studied is that of 1859 to 2009 and this time span is divided into four periods to be more manageable. The distribution of the word in the subcorpora shows that the cop is used mostly in fictional material. The results show that the use of cop in contextual positive or neutral situations increase during the time span. To further this matter additional studies on cop in other corpora from America and other parts of the speaking world would benefit the knowledge on the noun’s semantic prosody and to further knowledge in the public opinion on the police. / Befolkningens attityd i de Förenta staterna varierar kraftigt mellan olika grupperingarna inom landet. Detta är en korpuslingvistisk studie som undersöker en möjlig semantisk prosodisk förändring hos ordet cop. Studien utgår ifrån Corpus of Historical American English som dateras mellan 1800 – 2009. Den semantiska prosodin undersöks genom att dela in träffarna i två kategorier, användning i neutral/positiv semantisk prosodi och användning i negativ semantisk prosodi. Studien undersöker även distributionen av ordet i korpusens underkorpus för att se om distributionen kan ha en koppling till semantisk prosodi. Underkorpusen är skönlitteratur, nyheter, populärmagasin och icke skönlitterära böcker. Tidsperioden som undersöks är 1859 – 2009 och denna period delas in i fyra mindre, mer hanterbara perioder. Resultatet visar att cop använts i en majoritet av skönlitterära texter i korpusen. Undersökningen visar att det finns en majoritet av negativ semantisk prosodisk användning under period 1 och 2. Period 3 skiftar lite mellan kategorierna men från 1940 hamnar cop i neutrala/positiv majoritet och Period 4 har en stark positiv semantisk prosodisk trend. Studien visar att cop har genomgått en förändring i ordets semantiska prosodi från negativ till neutral/positiv. För att utöka kunskapen kring detta ämne skulle fler undersökningar i fler korpus från de Förenta staterna och resten av den engelsktalande världen behöva göras. Detta skulle öka kunskapen kring ordets semantiska prosodi och kunna ge viss insikt i den offentliga attityden gentemot polisväsendet.

<p>I denna uppsats presenteras teknik för att automatiskt besvara frågor skrivna i naturligt språk, givet att man har tillgång till en samling tidigare ställda frågor och deras respektive svar.</p><p>Jag bygger ett prototypsystem som utgår från en databas med epost-konversationer från HP Help Desk. Systemet kombinerar Latent Semantisk Analys med en täthetsbaserad klustringsalgoritm och en enkel klassificeringsalgoritm för att identifiera frekventa svar och besvara nya frågor.</p><p>De automatgenererade svaren utvärderas automatiskt och resultaten jämförs med de som tidigare presenterats för samma datamängd. Inverkan av olika parametrar studeras också i detalj.</p><p>Studien visar att detta tillvägagångssätt ger goda resultat, utan att man behöver utföra någon som helst lingvistisk förbearbetning.</p>

I denna uppsats presenteras teknik för att automatiskt besvara frågor skrivna i naturligt språk, givet att man har tillgång till en samling tidigare ställda frågor och deras respektive svar. Jag bygger ett prototypsystem som utgår från en databas med epost-konversationer från HP Help Desk. Systemet kombinerar Latent Semantisk Analys med en täthetsbaserad klustringsalgoritm och en enkel klassificeringsalgoritm för att identifiera frekventa svar och besvara nya frågor. De automatgenererade svaren utvärderas automatiskt och resultaten jämförs med de som tidigare presenterats för samma datamängd. Inverkan av olika parametrar studeras också i detalj. Studien visar att detta tillvägagångssätt ger goda resultat, utan att man behöver utföra någon som helst lingvistisk förbearbetning.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som kan föranleda semantisk pluralkongruens mellan singulara subjekt och plurala predikativa adjektiv. Uppsatsen består av två delundersökningar. I den första delundersökningen har jag sökt i en korpussamling för att se vilka olika varianter av denna typ av semantisk pluralkongruens som förekommer och om texters formalitetsnivå spelar någon roll för detta. Resultatet visar att fenomenet förekommer även på förhållandevis formella stilnivåer, om än i annorlunda form än på de lägre. I den andra delundersökningen har jag med hjälp av en enkät bett enskilda personer att bedöma hur språkligt korrekt de har uppfattat meningar innehållande vissa typer av semantisk pluralkongruens. Resultatet tyder på att en stor mängd faktorer påverkar bedömningen av semantisk pluralkongruens, bland annat adjektivets innebörd, etablerade benämningar, underförståddhet, samt egenskaper hos attribut och andra plurala led. Dessa sammanfattas i åtta hypoteser, som potentiellt även kan fungera som principer för vidare forskning.