The use of various forms of contraception in Ghana gained prominence after the government resorted to investing more in family planning programs when maternal mortality was declared an emergency in the country. In Ghana, the intention to use and actual usage of contraceptives is influenced by many factors, which may lead to non-usage or discontinuation. This quantitative study was conducted to determine risk and protective factors impacting on the intention and usage of contraceptives. Survey data from the Ghana 2014 Demographic and Health Survey (DHS) (n = 9396) was used. A sub-sample of 7661 women in their reproductive age were included in this study, who reported being sexually active within the last year. Logistic regression analyses were conducted to test the association between a broad range of risk and protective factors including religion, early sexual intercourse, frequency of sex, number of lifetime sexual partners with intention to use contraception. We controlled for income, educational attainment, and age. Overall (n = 3661; 47.8%) reported no intention of contraception use. Logistic regression analysis revealed that no formal education (OR = 1.49; 95% CI, 1.29–1.72; p < 0.001), and primary school as highest educational level (OR = 1.19; 95% CI, 1.04–1.25; p < 0.001), Islamic religion (OR = 0.73; 95% CI, 0.59–0.90; p < 0.001), not currently employed (OR = 1.50; 95% CI, 1.34–1.69; p < 0.001), husband opposing contraception use (OR = 2.19; 95% CI, 1.42–3.46; p < 0.001), and currently pregnant (OR = 1.30; 95% CI, 1.09–1.54; p < 0.001) were also positively associated with no intention of use. Engaging religious leaders for advocacy in the community was identified as an approach to address barriers and increase awareness on contraceptive use. Targeted family planning programs should intensify public education on safe sex behaviors.

Bakgrund: Prostatacancer är en av det vanligare cancerformer som drabbar män. Behandlingar som innefattar kirurgisk, cytostatisk, strål- och hormonbehandling orsakar lidande för männen. Sjuksköterskan har som skyldighet att vägleda, motivera och informera männen kring sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 artiklar med kvalitativ ansats. Syfte: att beskriva mäns erfarenheter av att leva med diagnostiserad prostatacancer. Resultat: Ur analysen identifierades två teman; förändrad vardag och på väg tillbaka med sex subtema. Konklusion: Männens upplevelser har varit desamma oavsett deras bakgrund. Erfarenheter har påvisat att stöttning från vårdpersonal var betydelsefull vid kontroll över sin hälsa. / Background: Prostate cancer is one of the more common cancers that affects men. Treatments that include surgical, cytostatic, radiation and hormone therapy cause suffering for men. The nurse has a duty to guide, motivate and inform men about their illness. Method: A litterature study based on 12 articles with qualitative approach. Aim: To examine mens’ experiences of living with diagnosed prostate cancer. Findings: From the analysis two themes were identified; changed everyday life and on the way back with six subthemes. Conclusion: Men's experiences have been the same regardless of their background. Experience has shown that support from healthcare professionals was important in controlling their health.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom kan även sexualiteten påverkas, genom direkt påverkan av sjukdomen eller som biverkan av till exempel mediciner. Sexualitet är en stor del av hälsan men ett svårt område att beröra. Metod: En kvalitativ metod användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna var sjuksköterskor med variation av yrkesverksamma år från sex månader till 28 år. De berättade om sina upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sedan utfördes en manifestkvalitativ innehållsanalys där huvudkategorier och underkategorier skapades. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser att samtala om sexualitet med patienter. Resultat: Resultatet visar att sexualitet är ett komplext ämne att närma sig men anses viktigt att lyfta med patienterna. Dock finns oklarheter hos sjuksköterskorna om vems ansvar det är att lyfta ämnet. Att samtala enskilt och ha ett öppet klimat är komponenter som främjar samtalet. Kultur, religion, språkförbistringar och kognitiv nedsättning upplevs hindrande medan det finns delade meningar om hur kön och ålder påverkar. Konklusion: Sexualitet är ett tabubelagt område men ett viktigt ämne för sjuksköterskor att lyfta med patienterna, oberoende av sjukdom. Det krävs mer utbildning i ämnet för att öka sjuksköterskors kunskap och självförtroende. / Background: When a person suffers from disease, sexuality can be affected through direct influence of the disease or as a side effect of, for example, medicines. Sexuality is a big part of health but a difficult topic to discuss. Method: A qualitative method was used, and data were collected through semi-structured interviews. The informants were nurses with a variation of working years from six months to 28 years. They discussed their experiences of talking about sexuality with patients. The interviews were recorded, transcribed and then a manifest qualitative content analysis was performed where main categories and subcategories created. Aim: To shed light on nurses´experiences of discussing sexuality with patients. Findings: Sexuality is seen as a complex subject to discuss, still it is considered an important matter to raise with patients. However, it is unclear to nurses whose responsibility it is to raise the subject. Individually conversations and having an open climate are components that promote the conversation. Culture, religion, language barriers and cognitive impairment is perceived as hindering, while there are divided opinions about the impact of gender and age. Conclusion: Sexuality is a taboo area but an important topic for nurses to elevate with patients, regardless of illness. More training in the subject is required to increase nurses' knowledge and self-confidence.

Bakgrund: Enligt WHO är sexuell hälsa grundläggande för individens hälsa och välbefinnande. Det är av vikt att sjuksköterskan upprätthåller en personcentrerad vård i samband med omvårdnaden som berör kvinnor med stomi. Syfte: Att belysa den upplevda sexuella hälsan hos kvinnor som lever med stomi. Metod: I litteraturstudien användes en induktiv ansats. Åtta artiklar var kvalitativa och en var kvantitativ, dessa analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades under analysen. Den första huvudkategorin gav en underkategori och den tredje huvudkategorin gav en underkategori. Kvinnor som levde med stomi upplevde en försämrad sexuell hälsa. Detta orsakades av en förändrad kroppsbild, relation till stomin och självkänsla. Kvinnor som levde i relationer upplevde en bättre sexuell hälsa än kvinnor som var singlar, eftersom stöd av partnern sågs som en nyckelkomponent för acceptans av den förändrade kroppen. Konklusion: Kvinnor upplevde att den sexuella hälsan förändrades efter att de genomgått en stomioperation, vilket påverkade deras självkänsla. Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse för kvinnors sexuella hälsa vid stomi. / Background: According to WHO sexual health is a fundamental element to individual health and well-being. It is important that the nurse maintains a personcentered care in conjunction with the care of women living with a stoma. Purpose:To illustrate the perceived sexual health of women living with a stoma. Method: An inductive approach was used in this literature study, where eight articles with qualitative and one with quantitative method were used and analyzed through content analysis. Results: Three main categories were identified during the analysis. The first main category gave one subcategory and the third main category gave one subcategory. Women living with a stoma experienced an impaired sexual health. This due to a changed body image, the relationship to the stoma and self-esteem. Women in relationships experienced a better sexual health than women who were singles, due to support from a partner being seen as a key component for acceptance of the changed body. Conclusion: Women experienced that their sexual health changed due to the stoma surgery, which influenced their self-esteem. This literature study could contribute to a deeper understanding in the sexual health of women living with a stoma.

Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av totalt välbefinnande i relation till ens sexualitet. Ett holistiskt vårdperspektiv innefattar alla patientens omvårdnadsbehov och ställer därför krav på sjuksköterskans attityder kring sexualitet. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till samtal kring sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning efter deskriptiv modell. Resultatet visade att sjuksköterskestudenternas attityder kunde delas upp i ett flertal barriärer och förutsättningar inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Den största barriären var att sjuksköterskestudenterna inte trodde att patienterna förväntade sig att sjuksköterskan skall fråga om sexuella bekymmer. Förutsättningarna var att de ansåg att de hade förståelse för hur sjukdomar och behandlingar påverkar patienters sexualitet och att det var sjuksköterskans ansvar att öppna upp för samtal om sexuell hälsa. En majoritet av sjuksköterskestudenterna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa. Slutsatsen var att sjuksköterskeutbildningen bör värna om alla delar i det holistiska omvårdnadsperspektivet, så att framtidens sjuksköterskor känner sig redo att möta patienten och alla dennes omvårdnadsbehov. / Sexual health is defined as a state of complete well-being in relation to one’s sexuality. A holistic perspective on healthcare includes all of the patient’s healthcare needs thus making big demands on nurses’ attitude regarding sexuality. The aim of this study was to examine nursing students’ attitudes to addressing patients’ sexuality. The method used was a quantitative survey based on a descriptive model. The results showed that students’ attitudes could be divided into several positive tendencies and barriers to addressing patients’ sexuality. The highest-ranking barrier was that the nursing students did not believe that patients expected the nurse to ask about sexual concerns. The positive tendencies were that they felt they had an understanding about how diseases and treatments affect patients’ sexuality and that it was the nurse’s responsibility to open up for addressing sexual health. A majority of the nursing students agreed that the education had not prepared them for addressing sexual health. The conclusion made was; more education is needed in order to cater for all parts in the holistic nursing so that future students feel ready to meet patients and all their needs.

Bakgrund: Sexualitet är ett begrepp diskuterat och analyserat under många århundraden. De senaste två decennierna har samtalet gällande sexuell hälsa utvecklats snabbt och fått en mer betydande roll inom vården. Trots det visar forskning att samtal om sexuell hälsa inte bedrivs i tillräcklig utsträckning. Sexuell hälsa är en del av den övergripande hälsan och kan därför inte skiljas från andra delar och det är av stor vikt att hälso- och sjukvården tillhandahåller god och lättillgänglig information. Sjuksköterskor möter i sitt yrke många patienter med problem direkt eller indirekt relaterade till dess sexuella hälsa och är därför i en unik position att samtala om ämnet. Det finns en önskan från patienter att ha dessa samtal, men trots detta upplevs samtalet om sexuell hälsa fortfarande svårt att initieras av sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av samtal om sexuell hälsa med patienter. Metod: Föreliggande litteraturöversikt baseras på 12 empiriska studier med kvalitativ ansats. Databassökning genomfördes i CINAHL och PsycINFO och samtliga använda studier kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitativa studier. De använda studiernas resultat analyserades enligt Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Två huvudkategorier framkom i resultat vilka var Inställningar, åsikter och känslor samt Organisatoriskt och strukturellt. Vidare utvanns ytterligare fem underkategorier. Slutsats: I stor utsträckning såg sjuksköterskor det som sitt ansvar samtala om sexuell hälsa men upplevde en rad olika hinder kring samtalet. Det framkom att sjuksköterskor upplevde samtalet som utmanande till följd av bland annat upplevd kunskapsbrist, föreställningar om patienten, tidsbrist och inre känslor av obehag. / Background: Sexuality is a concept that has been discussed and analyzed over many centuries. The conversation surrounding sexual health has developed in the last two decades and has got a more meaningful role within healthcare. Despite that, research shows that conversations about sexual health are still not performed with sufficient reach. Sexual health is an important part of the overall health and therefore cannot be considered separately. It is important that healthcare professionals can provide both correct and easily accessible information. Within the profession, nurses encounter many patients with problems both directly or indirectly related to sexual health. Nurses are therefore in a unique position to talk about the subject. Despite a desire from patients to have conversations about sexual health, nurses still find it difficult to initiate. Aim: The aim of the literature review was to compile nurses' experiences of conversation about sexual health with patients. Method: The literature review was based on 12 empirical studies with a qualitative approach. Literature searches were made in CINAHL and PsycINFO and quality reviews were carried out using SBU's template for qualitative studies. The content was analyzed according to Friberg's (2017) analysis model. Result: Two main categories emerged from the results which were Attitudes, opinions and feelings as well as Organizational and structural. In addition, five subcategories were extracted. Conclusion: To a large extent, nurses saw it as their responsibility to talk about sexual health. However, they experienced different obstacles around the conversation. It emerged that nurses experienced the conversation as challenging as a result of a perceived lack of knowledge, perceptions of the patient, lack of time and inner feelings of discomfort.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Youth in the foster care system receive less sexual and reproductive health education, experience higher levels of negative sexual health outcomes, and engage in more risky sexual behaviors than peers not in the foster care system. Counteracting these concerns requires understanding the processes that contribute to these outcomes. A conceptual model interfacing traditional identity development theories and social constructionist theories of social sexualization was developed that posited sociosexual input factors of sexual education and socialization, sexual abuse history, and adverse childhood experiences affect youths’ sexual identity development, which then impacts youths’ level of sexual health. Hierarchical linear regression determined the level of impact of sexual socialization on sexual health within a sample of youth formerly in the foster care system (n = 219). Whether sexual identity development level mediated the relationship between sexuality-related discussions and sexual health was tested as well as how relationship quality moderates the effects of sexuality-related topic discussions on sexual identity development. Further analysis explored differences between the experiences of youth who identified as sexual minorities and their peers who identified as heterosexual. Results indicated that gender identity, sexual orientation, adverse childhood experiences, sexual abuse history, and sexuality-related discussions with foster parents and with peers all impact sexual health. All four dimensions of sexual identity development significantly contributed to sexual health outcomes. Mediation occurred with two of the four sexual identity development dimensions, whereas no moderation effects were indicated. Youth who identified as sexual minorities and youth who identified as heterosexual had significantly different scores on three of four sexual identity development dimensions and youth who identified as sexual minorities had worse sexual health outcomes. Results indicate the importance of the sexual identity development process on sexual health and that youths’ sexual orientation identity must be considered when designing interventions to improve sexual health outcomes.

No description available.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis är 72,4 miljoner drabbade av ofrivillig barnlöshet, infertilitet, i världen. Infertilitet beror till en tredjedel på kvinnlig faktor, en tredjedel på manlig faktor och resterande på både kvinnan och mannen. I 10-20 procent hittas ingen orsak till infertiliteten, så kallad oförklarlig barnlöshet. Utredning av ofrivillig barnlöshet lägger grunden för val av behandlingsmetod som till exempel kan vara ovulationsstimulering, insemination och in vitro fertilisering. Assisterad befruktning styrs av aktuell lagstiftning i det berörda landet. Livskvalitet innebär individens uppfattning och sin livssituation utifrån kulturella normer och värderingar där individen befinner sig i relation till egna mål, förväntningar, normer och intressen. Sexualitet är en underdimension till livskvalitet och sexuell hälsa innebär ett tillstånd av fysisk, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten. Legitimerade barnmorskor arbetar inom området sexuell och reproduktiv hälsa vilket innebär många olika verksamhetsområden. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa den sexuella hälsan hos kvinnor och män som är ofrivilligt barnlösa. Sexton kvantitativa primärartiklar identifierades genom sökningar i databaser. Resultatet visade att den sexuella hälsan påverkades negativt hos ofrivilligt barnlösa kvinnor och män. Både sexuell dysfunktion hos kvinnor och erektil dysfunktion hos män hade en högre prevalens i jämförelse med hos fertila kvinnor och män. Även samlagsfrekvensen påverkades negativt. En sämre sexuell hälsa visade sig också medförda en sämre sexuell hälsa hos partnern. Förekomst av depression och ångest ökade sannolikheten för att en sämre sexuell hälsa skulle föreligga. Det är viktigt att barnmorskor har kunskap om hur ofrivillig barnlöshet påverkar den sexuella hälsan för att kunna ge en optimal vård. Utbildning om ofrivillig barnlöshet för allmänheten kan sannolikt minska befintliga fördomar. Förekomsten av stress över infertilitet kan lindras genom stöd och empati.

No description available.