I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv. Metoden har varit en karaktärsanalys. För att kunna undersöka mitt syfte har jag några frågor som hjälper mig i mitt sökande. Dessa är: • Vilket samband finns mellan bruket av historia, det kulturarv som förmedlas i populärkultur och den form av historiemedvetande som mobiliseras via tv-serien True Blood? Dessa frågor operationaliseras genom att se: • Huruvida en koppling mellan kulturarvet som förmedlas och karaktärernas identiteter i tv- serien True Blood hör ihop med deras rollbeteende. Mina resultat visar att den historia som brukas i tv-serien värderas utifrån karaktärernas rollbeteende. I serien används historien för att i samtiden skapa genus som passar in i den heterosexuella matrisen där serien får stå som perfomativitet i detta genusgörande. Sexualiteten och begäret som visas är moraliserande genom historiebruket och heteronormativt och stämmer in på Rubins teori om viss sexualitet som godkänd. Ett historiemedvetande kring hur vi blir bättre och bättre (Framsteg) samt att en viss typ av mänsklig essens alltid finns hos människor som naturlig visas upp.

Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje år av cervixcancer i Sverige. Då incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förståelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie där 20 artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det påverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hälsa, deras syn på framtiden samt hur de upplevde sjukvården. Att ha behandlats för cervixcancer var något som drabbade hela människan, såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt och inte bara genitalierna där sjukdomen hade sitt ursprung. Det framkom att kvinnorna ville samtala om tabubelagda ämnena men inte alltid vågade ta upp dem själva. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskorna ställer frågor angående de här ämnena. Omvårdnad bör grundas på evidens och därför är det viktigt att forskningen fortskrider för att optimera vården för kvinnor med cervixcancer.

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.

Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga vilka delkonstruktioner av kön och sexualitet som elever i årskurs 7-9 har mött i läromedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att undersöka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av kön och sexualitet har förändrats historiskt, med start 1958 för att avslutas år 2013. De frågeställningar undersökningen haft för avsikt att besvara är: • Hur har beskrivningarna av kön och sexualitet konstruerats i ämnet sex och samlevnad? • Hur har beskrivningar av konstruktioner om kön och sexualitet förändrats mellan 1958 och 2013 i läroböckerna? Med hjälp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologiböcker för grundskolans högstadium studerats. För att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori använts. Detta för att kartlägga socialt konstruerade föreställningar om kön, men även för att belysa heteronormativa ordningar som upprätthålls i samhället. Resultatet av studien har visat att läroböckerna i biologi reproducerar föreställningar om hierarkier och dikotomier mellan könen, samt hur kvinnans sexualitet har kontrollerats och begränsats inom dessa strukturer. Vidare betraktas icke-heterosexualitet som någonting avvikande i samtliga läroböcker, även om författare idag har som ambition att använda ett mer inkluderande språkbruk. Detta inom ramen för de heteronormativa ordningar som upprätthåller heterosexualitet som överordnad annan sexualitet.

Bakgrund: Sexualiteten är en central del av att vara människa och följer människan genom hela livet. En fungerande sexualitet är är en viktigdel i livskvaliteten. Att drabbas av bröstcacner innebär ofta stor förändring och livet kan upplevas vara i kaos. Eftersom bröst kopplas samman med kvinnlighet, skönhet, och sexualitet påverkar bröstcancer inte sällan kvinnornas sexuella hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturbaserad studie, där elva kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Den förändrade kroppen, En sexualitet i förändring samt Påverkan på den heterosexuella relationen. Diskussion: Förändringar i sexualiteten hos kvinnor som drabbats av bröstcancervar för dem oväntadeoch påverkade deras livskvalitet. De hade önskat få mer information och stödom hur sexualiteten skulle kunna komma att påverkas. Studien visar tydligt att sjuksköterskor inte kan tillgodosekvinnornas önskemål efter som de känner sig osäkra i att samtala om sexualitet. Det är dock sjuksköterskans ansvar att ge kvinnorna det stöd de behöver för att lindra deras lidande. Konklusion: Sjuksköterskor behöver få en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser av deras sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Detta för att kunna tillgodose det personanpassade stöd kvinnorna behöver. / Background: Sexuality is a central part of being human and follows through life. A functional sexuality is an important part of quality of life. Breast cancer represents often a big change and life can be experienced to be in chaos. Breast cancer affects women's sexual health since breasts connect with femininity, beauty and sexuality. Purpose: The purpose of this literature-based study was to describe how women experience their sexuality after suffering from breast cancer. Method: A literature-based study, in which eleven qualitative articles were analyzed. Results: The analysis resulted in three main themes: The changing body, A sexuality of change and the impact on the heterosexual relationship. Discussion: Changes in sexuality in women suffering from breast cancer was unexpected for them and affected their quality of life. They had hoped to get more information and support about how their sexuality could be affected. The study clearly demonstrates that nurses can´t meet women's desires because they feel insecure in talking about sexuality. However, it is the nurse's responsibility to give women the support they need to relieve their suffering. Conclusion: It is concluded that nurses need to gain a greater understanding of women's experiences of their sexuality after suffering from breast cancer. This is to cater to the personalized support women need.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik – det vill säga asexualitet – problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter representeras av Michel Foucault och hans resonemang kring diskurs, sexualitet och queer, samt av Judith Butler och hennes resonemang kring den heterosexuella matrisen, kön och genus. Resultatet visar i huvudsak att talet om asexualitet endast kan förekomma i samband med talet om sexualitet. Detta motsatsförhållande leder till återbekräftandet av heterosexualitet som den korrekta sexualiteten, vilket både tycks begränsa och möjliggöra för asexualitet: Begränsa på så sätt att det asexuella inte kan talas om, om det inte sätts i relation till något (heterosexualitet i detta fall) – samt möjliggöra på så sätt att man inom just denna motsatsrelation finner utrymme att uttrycka och vidareutveckla en queer-inspirerad, asexuell ordlista och identitet.

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus. Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls.

Kunskapen om kvinnors upplevelser avsexualitet efter hysterektomi ärbristfällig bland sjukvårdspersonal.Eftersom att sexualitet är ett komplextfenomen krävs vidare forskning för attbelysa kvinnors upplevelser och därmedforma vårdpersonalens bemötande ochvårdens tillvägagångssätt. Syftet medstudien var att utforska kvinnorsupplevelser av sexualitet efterhysterektomi. Studien utfördes som ensystematisk litteraturstudie därresultatet baseras på elva vetenskapligaartiklar. Resultatet redovisades genomtre teman: förändring av det sexuellagensvaret efter hysterektomi,sterilitetens inverkan på sexualitet efterhysterektomi samt känslor av kvinnlighet och självbild efter hysterektomi. Detframkom att sexualiteten är ettsubjektivt fenomen som av kvinnorupplevs vara en del av den kvinnligaidentiteten. Många kvinnor somgenomgått hysterektomi upplevde enbevarad eller förbättrad sexuell funktionpostoperativt. Några få kvinnorupplevde en kraftigt försämrad sexuellfunktion postoperativt, vilket verkadebero på fler faktorer än ingreppet.Många kvinnor ansåg att denreproduktiva förmågan var starktbunden till sexualiteten. I mötet medkvinnor som genomgått hysterektomibör sjuksköterskan ha ett holistisktsynsätt. Mer kunskaper om fenomenetsexualitet bör involveras i utbildningenav sjuksköterskor för att förbättraförmågan till kommunikation omintimitet. Vidare forskning av kvalitativkaraktär kring kvinnlig sexualitet behövsför att forma omvårdnaden efterkvinnors behov. / Knowledge about women’s experiencesof sexuality after hysterectomy isdeficient among healthcareprofessionals. Since sexuality is acomplex phenomenon further researchis required to illustrate women’sexperiences and consequently alter thebehaviour of the healthcareprofessionals and the approach ofnursing. The aim of the study was toexplore women’s experiences ofsexuality after hysterectomy. The studywas conducted as a systematic literaturereview in which the results were basedon eleven research articles. The resultsshowed that sexuality is a subjectivephenomenon that by women isexperienced to be a part of the femaleidentity. Women who have undergonehysterectomy were likely to experience amaintained or improved sexual function postoperatively. A few womenexperienced a severely impaired sexualfunction postoperatively, which seemedto depend on several factors other thansurgery. Many women considered thereproductive ability to have a strongcorrelation with sexuality. In themeeting with women who haveundergone hysterectomy, the nurseshould have a holistic approach. Moreknowledge about the phenomenonsexuality should be involved in theeducation of nurses to improve theability of communication about intimacy.Further research of qualitative characterabout the female sexuality is needed inorder to alter the nursing to women’sneeds.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen. Metod: Litteraturstudier. Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt? Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet. Utifrån kvinnornas berättelser och informationen om heder diskuterar jag huruvida skulden ligger i kulturen eller religionen. Vad det är som utlöser kontrollen och våldet inom hederskulturen.  Resultatet visar att kvinnorna har en inre drivkraft att inte acceptera orättvisa, de vill själva välja vilken man de ska gifta sig med och om de ska utbilda sig vidare eller bli hemmafru.  Tre av de fyra kvinnorna i studien uppfattas som sociala, lättlärda och med en stark vilja. En av dem är tillbakadragen, hon har det svårt i skolan och hennes drivkraft till förändring kommer först efter hennes systers död. Resultatet visar att inom hederskulturen är religion och kultur svåra att skilja åt. Vilket av kultur eller religion som ligger i skuld är svårt att utse när de som utövar hedersrelaterat våld även säger sig vara troende.