Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten. Artiklarna var relevanta gentemot syftet och godkändes utifrån ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Den kvalitativa analysen resulterade i två huvudteman: Emotionell påverkan, fysisk påverkan och fem sub-teman. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat framkom det att merparten av de vårdsökande personerna och deras partner upplevde att hjärt- och kärlsjukdomen orsakade försämringar i den sexuella aktiviteten. Sjukdomen innebar begränsningar både i den fysiska förmågan och emotionellt vilket bidrog till försämrat välbefinnande för båda i parrelationen. Det fanns de som  upplevde en fortsatt eller förbättring i den sexuella aktiviteten efter sjukdomens debut. Slutsats: Hos de vårdsökande personerna som levde med en hjärt-och kärlsjukdom samt deras partner förekom stora skillnader i hur sjukdomen påverkat deras sexuella aktivitet. Oro, ångest och rädsla var framträdande faktorer som bidrog till att den sexuella aktiviteten och välbefinnandet förändrats i negativ riktning. I förhållanden där kommunikationen däremot utgjordes av en större öppenhet paren emellan resulterade detta i en fortsatt eller i vissa fall förbättrad sexuell aktivitet. Möjligheten till en tillfredställande sexuell aktivitet fanns trots att det förelåg sjukdom. / Background: Cardiovascular disease was common and had become a major health problem. Often the diagnosis lead to a reduced wellbeing for both the person with diagnose and their partner. For many, sexuality was an important part of wellbeing. There was a risk that the wellbeing could be affected since the prevalence of sexual problems was twice as high in this group in relation to the general population. Aim: The aim was to describe how the cardiovascular disease impacted on the sexuality among people and their partner. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted. Nine articles were found through Medline and Cinahl and one article was found through secondary search. The articles were relevant in relation to the aim and were approved by a quality control protocol. The qualitative analysis resulted in two main themes: Emotional impact, Physical impact and five sub themes. Results: According to the literature review, the results showed that the majority of the persons and their partners felt that cardiovascular disease caused deterioration in the sexual activity. The disease meant limitation in both the physical ability and emotional, which contributed to a reduced wellbeing for both individuals in the relationship. Only a few of the couples experienced a continuation or improvement in the sexual activity after the debute. Conclusion: There were major differences in the way the disease affected the sexual activity in both the persons who lived with cardiovascular disease and their partners. Worry anxiety and fear were prominent factors contributing to the negative change in the sexual activity and wellbeing. When communication however included a greater openness in the relationship between the couples, it resulted in a continued or in some cases an improved sexual activity. Despite the existence of the disease there was a possibility of a satisfying sexual activity.

Introduktion: Under 1990-talet upptäcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevärt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvälvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial påverkan och omvårdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgått en profylaktisk mastektomi. Metod: Litteraturstudie baserad på 17 vetenskapliga artiklar vars resultat bearbetades och analyserades. Resultat: Kvinnorna upplevde emotionella och psykologiska påfrestningar både före och efter ingreppet. Många fick en altererad självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Diskussion: En redan föreliggande psykologisk stress och sårbarhet hos kvinnorna försvårade bearbetningen av upplevelsen kring den profylaktiska mastektomin. Kvinnorna behövde ytterligare stöd, uppföljning och information. Reflektion: En medvetenhet om kvinnors emotionella upplevelser och behov kan bidra till att de i större utsträckning får det stöd och den omvårdnad de behöver.

I denna uppsats undersöks huruvida en sexualisering av det svenska samhället har skett de senaste tjugo åren. Med avstamp i tidningen Vecko Revyns frågespalter om sex och samlevnad från åren 1987 och 2010 genomförs en fallstudie. I frågespalterna undersöks frågorna och svaren grundligt, efter ett tematiskt upplägg tas mönster och tendenser fram som kan hjälpa till att besvara den aktuella frågeställningen samt verifiera eller falsifiera den hypotes som också presenteras. Den primära undersökningskällan är således Vecko Revyns frågespalter om sex och samlevnad, utvalda nummer från slutet på årgångarna 1987 och 2010. Tidigare forskning i ämnena media och sexualitet samt samhället och sexualitet återkommer kontinuerligt där bland andra Anja Hirdmans avhandling Tilltalande bilder ingår.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras är att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller ändtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast på huden. Öppningen täcks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Elva vetenskapliga artiklar erhölls efter systematisk sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Studiernas resultat bearbetades och kategoriserades. Resultat: En fysiskt förändrad kropp ledde till psykiska reaktioner och känslor. Det var främst de psykiska upplevelserna som ledde till hinder i vardagen men det uppkom också rent fysiska hinder relaterade till att ha en stomi på buken. Slutsats: Fynden i litteraturstudien tyder på att en förändrad kropp, relaterat till en stomioperation, leder till fysiska och psykiska upplevelser. Upplevelserna beskrivs ofta som hinder i vardagen, många blir socialt isolerade eller lever i rädsla för att stomin ska lossna i en olämplig situation. Sexualiteten blir påverkad och betydelsen av det varierar beroende på person.

”Så länge jag är glad, liksom” är en kvalitativ studie av människors sätt att se på sin egen – och i viss mån även andras – sexualitet. Genom intervjuer med människor med olika sexuell läggning, lyfter den fram de egna erfarenheterna av att vara hetero-, homo- eller bisexuell i Sverige idag. Intervjuerna analyseras och tolkas med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och belyser på så sätt ett antal centrala kategorier. Dessa fokuserar på frågor kring sexualitetens orsaker och vad som anses naturligt samt sexualitet som en del av identiteten.

Hysterektomi är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen kvinnor genomgår och det är vanligt att kvinnans sexualitet påverkas. Sexualiteten är svårdefinierad och inrymmer mer än bara sexuella handlingar, det är en del av att vara mänsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror på många olika faktorer så som ålder, samhällsklass och/eller kulturella aspekter. Vårt syfte är att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi. En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar där resultaten behandlade hur en hysterektomi påverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika världsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen ålder och de hade genomgått ingreppet på grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har använts är Joyce Travelbee’s teori om mellanmänskliga relationer. Psykosexuella faktorer som påverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell åtrå samt smärta. Hur ingreppet påverkade sexualiteten hos kvinnan skiljer sig mellan individerna och det går inte att säga vilken faktor som drabbas mest. Dessutom så finns det psykologiska och sociala faktorer som har betydelse för kvinnans sexualitet. Hur hysterektomin påverkar kvinnors sexualitet är varierande och individuellt. Vad som inte tas hänsyn till i resultatet är hur kvinnans naturliga åldrande påverkar sexualiteten. Information och utbildning är en viktig del av sjuksköterskans omvårdnad när det kommer till kvinnans sexualitet. Partnern till kvinnan kan ha en avgörande stödjande roll och även de är i stort behov av kunskap. Det finns fortfarande stora brister inom omvårdnaden kring sexualitet och det är vanligt att sjuksköterskor använder tidsbrist som ett argument till varför sexualitet inte kommer på tal. / Hysterectomy is one of the most common surgical procedures women undergo and it is common that the woman’s sexuality is affected. Sexuality is difficult to define and includes more than just the sexual act; it is a part of being human. How women express their sexuality depends on many different factors such as age, social and/or cultural aspects. Our aim is to describe women’s sexuality after hysterectomy A literature review based on 14 scientific articles whose results showing how a hysterectomy affects women's sexuality. The articles were published in different continents and all the women in the studies were adult women who had undergone hysterectomy due to benign causes. The theoretical framework used is Joyce Travelbee´s theory of interpersonal relations. Psychosexual factors that were affected were for instance lubrication, orgasm, sexual desire and pain. How the procedure affected the women’s sexuality differed is individual and it is difficult to say which factor who is most affected by the procedure. Furthermore, social and psychological factors contribute to women's experience of her sexuality. How hysterectomy affects women's sexuality is varying and individual. Women’s natural ageing which affects women’s sexuality is something that is not taken in consideration. Information and education which is included in the task of nursing is according to the women in the study important for them. In addition, women’s partners have an important role in supporting the woman but they are in need of information and knowledge. There are major shortcomings within nursing regarding sexuality and it is common that nurses blame lack of time as a factor why sexuality is not spoken about.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag. Det är dock inte enbart problemen för skolan och lärarkåren att skapa en gemensam ståndpunkt utan en stor del av det osynliga motståndet ligger i elevernas egen process av att förhålla sig till normer och normalitet som rör kön, genus, sexualitet och etnicitet.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kärlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan säga om samhället idag. Vår läsart har varit diskursanalys och utgångspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förväntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade språkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kärlek. Med hjälp av tidigare forskning, vår läsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framträdande även i dagens samhälle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhället, samtidigt som det är möjligt att nya diskurser och därmed nya normer utvecklas. Vidare har resultatet också kommit att visa på hur synen på sexualitet förändrats och att det idag råder en mer öppen syn på sexualitet i samhället.

Tidigare studier har visat att sjuksköterskor inte diskuterar sexualitet med sina patienter, trots att behovet finns. Syftet med denna studie var att beskriva attityder hos sjuksköterskor på hjärtintensivavdelningar gällande samtal om sexualitet med hjärtpatienter och undersöka skillnader mellan ett universitetssjukhus och ett länsdelssjukhus samt undersöka samband i attityder för respektive avdelning. Data samlades in med den svenska versionen av instrumentet Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sextiofem enkäter delades ut, varav 34 besvarades. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna från båda sjukhusen var positivt inställda till samtal om sexualitet med patienterna. Sambanden visade att sjuksköterskorna förstår att sexualitet är viktigt för patientens hälsa men tar sig inte tid att diskutera sexualitet med patienterna. Sjuksköterskorna som förstod att sjukdomar och behandlingar kan påverka patientens sexualitet tyckte samtidigt att sexualitet inte var för privat för att diskuteras. Endast en signifikant skillnad fanns vilket visade att sjuksköterskorna på det ena sjukhuset till högre grad ansåg att sexualitet bör diskuteras med patienterna utan patienternas egna initiativ. De slutsatser som går att dra är att det finns mer behov av forskning inom området, främst för att se vad som påverkar att attityderna ser ut som de gör. / Previous studies have shown that nurses do not discuss sexuality with their patients, even though there is a need of it. The aim of this study was to describe the coronary care unit nurses attitudes regarding discussing sexuality with cardiac patients and to investigate if there are any differences between a university hospital and a district hospital and analyze correlations in attitudes for each department. Data were collected with the Swedish version of Sexuality Attitudes and Belifes Survey (SABS). Sixty-five questionnaires were distributed, of which 34 were answered. The result showed that the nurses from both hospitals were mainly positive against discussing sexuality with their patients. Correlations showed that the nurses understand that sexuality is important for patient health but takes no time to discuss sexuality with patients. The nurses, who understood that disease and treatments can affect patients´ sexuality, did not think that sexuality was too private to be discussed. Only one significant difference was discovered which showed that the nurses in one hospital to a greater extent think that sexuality should be discussed with patients without the patients´ initiative. The conclusion from the study is that there is a need of more research in the area, mainly to see what influences the attitudes to look like they do.

The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple’s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship’s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship. The basis of the experience of the phenomenon was found in the creation and maintenance of a companionship, a mutual exchange of meaning between two individuals that generated a sensation of being touched and extended outside of the physical spatial limitations. The phenomenon occurred when the risk for being hurt was replaced by trust and self-exposure. The intimacy of the relationship was able to prevent or remove the feeling of exclusion. The companionship of the relationship consisted of living in an existential context, of realizing one’s potential and of planning for the future. The phenomenon’s outer horizon consisted of the feeling of exclusion in not being able to relate to another person. The study is significant in a caring context where communication can include the body as an existential instrument and sexuality as an aspect of quality of life and well-being. Further research in the field can focus on how women cope with a lack of a sense of companionship in a relationship.