Vi ansåg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet då vi båda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen såg vi som det rätta stället att göra vår uppsats på. Syftet vi har med vår uppsats är att titta närmare på två ungdomsmottagningars mål och riktlinjer för att främja sexuell och reproduktiv hälsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mål och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori. För oss var det viktigt att få se en helhet. Vi har genomfört nio intervjuer med personal på två av väst Sveriges ungdomsmottagningar. Med vår empiri har vi skapat oss en uppfattning kring hur dessa båda ungdomsmottagningar jobbar med sexuell hälsa. Vi har genom vår studie kommit fram till att ungdomsmottagningarna har svårigheter i att främja alla ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa, då ungdomsmottagningen i vår undersökning visat sig vara heteronormativ och främst riktar sig till heterosexuella tjejer. Ett besök på ungdomsmottagningen kan förbättras genom reflektion över personalens beteende. Utbildning och handledning för ungdomsmottagningens personal är viktig för att öka kvaliteten på dialog om sexuella frågor. Detta i sin tur kan göra de möjligt för personalen att ta upp frågor och arbeta förebyggande för att främja sexuell och reproduktiv hälsa. / As we share an interest in questions about sex and sexuality, and as we both see a future in working as sexologist´s, we chose youth health centres to be our primal area of work for this essay. The intention with this essay is to look more closely at two youth health centres, and their goals and guidlines for improving sexual health for the youth of today. Is there a difference between their goals and guidelines, and their actual area of work? Furthermore, we intend to compare and contrast the two youth health centres, and from an analytical perspective use the theories of queer and sex. For us, a rounded perspective was a priority. We have done nine interwievs with staff from two youth health centres on the west coast of Sweden. Through this empirical material, we have gained a perspective of how these centres are run concerning sexual health. Through our study we have reached the conclusion that youth health centres have difficulties in promoting sexual health of all young people, regardless of sex, as the two youth health centres our study covered is heteronormative and focuses on heteosexual girls. A visit at the youth health centre can be improved through reflection of the way the staff carry out their actions. Education and guidance for staff members are crucial to enhance the quality of the discourse and dialogue concerning the question of sexuality. In return, this can improve the possibility for staff members to raise questions and work preventionaly in the matter of sexual health and reproductive health.

Då sexualiteten är en integrerad del av varje människas liv hör det till sjuksköterskans ansvarsområde att tala om ämnet med patienten för att kunna bedriva en holistisk vård. Flertalet sjukdomar och behandlingar kan ha en inverkan på patientens sexualitet. Många patienter känner ett behov av att kommunicera kring detta ämne, trots det är sexualitet ett område som ofta undviks av sjuksköterskan. Det är därför av vikt att undersöka varför det är så och vilka faktorer som främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet. Därför var syftet att belysa vad som hämmar och främjar sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades för att finna hämmande och främjande faktorer. Dessa faktorer låg sedan till grund för resultatet. I resultatet framgick att sjuksköterskans utbildning, ålder, kön, yrkeserfarenhet och känslor inför sexualitet var faktorer som både kunde hämma och främja sjuksköterskans kommunikation kring sexualitet med patienten. Arbetsplatsen har också en betydelse för huruvida sjuksköterskan samtalar med patienten om ämnet. Även kulturella skillnader mellan sjuksköterska och patient påverkade samtal om sexualitet. Sexualitetens inverkan på hälsan bör belysas redan i grundutbildningen och sedan genom fortbildning på arbetsplatsen. Tydliga riktlinjer på arbetsplatsen och mer djupgående forskning krävs för att sjuksköterskan i framtiden ska kunna tala mer öppet om sexualitet. / As sexuality is an integrated part of every person’s life and it is the nurse’s responsibility to talk about the subject with the patient in order to conduct a holistic health care. Many diseases and treatments may impact the patient’s sexuality. Most patients feel the need to communicate regarding this subject, but still sexuality is an area that the nurse often avoids. It is therefore important to examine why this is so and what factors promote the nurse's communication regarding sexuality. Therefore, the aim was to highlight what inhibits and promotes the nurse's communication regarding sexuality with the patient. The work was carried out as a literature study where 12 scientific articles were analyzed in order to identify inhibiting and promoting factors. These factors formed the basis for the result. The results showed that the nurse's education, age, gender, work experience and feelings about sexuality were factors that could both inhibit and promote the nurse's communication regarding sexuality with the patient. The workplace also has bearing on whether or not the nurse talks to the patient about the subject. Cultural differences between nurse and patient also affected the conversation about sexuality. Sexuality's impact on health should be elucidated in the nurse education and then through training in the workplace. Clear guidelines and more in-depth research is needed to promote nurses in the future to speak more openly about sexuality.

Denna studie erbjuder en litterär analys av gestaltandet av sexualitet i den amerikanske författaren Rymond Carvers novell "So much water so close to home". Analysen lyfter bland annat fram den obligatoriska heterosexualiteten som den teoretiseras av Adrienne Rich och hur manlig kontroll av kvinnans sexualitet inom den heterosexuella institutionen tar sig uttryck i texten.Utöver det undersöks i analysen vilka principer som kan anses ligga bakom konstrueringen av sexualitet i novellen samt hur dessa tar sig uttryck. Den aspekten av analysen tar avstamp i Judith Butlers teori om diskursivt skapade kön och genus samt den heterosexuella matrisen som utgångspunkt för all sexuell åtrå.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet. Inga erfarenheter av att terapeuten tagit alltför mycket initiativ inom detta område framkom. De informanter som bryter mot heteronormen upplevde att detta inneburit särskilda svårigheter i deras terapier, även i det fall då informanten gått hos en terapeut med uttalad hbt-kompetens. Resultaten kopplas till tidigare forskning, och deras konsekvenser för behandlingsmetod, samt metodfrågor och implikationer för framtida forskning diskuteras.

Den teoretiska utgångspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvårdnadsteorier med fokus på kommunikation. Travelbee menar att det är sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hälsa med patienten. I litteraturen framkom att det är sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlägga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom området. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att söka fram artiklar. De framkomna artiklarna hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa artiklar analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och resulterade i fyra teman: organisatoriska hinder, professionens hinder, kommunikativa hinder och personliga hinder. Resultatet visade att de organisatoriska hindren främst innefattade hinder som kunde kopplas till yttre faktorer medan personliga hinder var känslomässigt relaterade. Hinder inom professionen kunde kopplas till sjuksköterskors okunskap och nonchalans inom yrkesområdet och kommunikativa hinder belyste svårigheten med att samtala med patienter om sexualitet. Slutsatsen av resultatet blev att den mänskliga faktorn i form av känslor, värderingar och kunskap hos den enskilda sjuksköterskan var den största bidragande faktorn till att kommunikation om sexualitet uteblir. / The theoretical basis for this literature review was Joyce Travelbees nursing theories with focus on communication. Travelbee believes that it’s a nursing responsibility to promote communication about health with the patient. In the literature it appears that it’s the nurses responsibility to communicate about sexuality with patients, but that this task is not always performed. The purpose was to identify barriers for nurses to communicate with patients about sexuality. The essay was written as a literature review which provides an overview of current knowledge in the field. The databases Cinahl and PubMed were used to search for articles. The chosen articles had both qualitative and quantitative approach. The articles were analyzed with the help of Friberg's method and resulted in four themes: organizational barriers, professional barriers, communication barriers and personal barriers. The result showed that the organizational barrier primarily includes barriers that may be linked to external factors while personal barriers are emotionally related. It also shows that the professional barriers describe nurses' ignorance and neglect within the profession and communicative barriers highlights the difficulty of talking to patients about sexuality. The conclusion of the result shows that the human factor in the form of feelings, values and knowledge of the individual nurse was the biggest contributor to the absent of communication about sexuality.

<p>Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades.</p><p>De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.</p>

<p>The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple’s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship’s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship. The basis of the experience of the phenomenon was found in the creation and maintenance of a companionship, a mutual exchange of meaning between two individuals that generated a sensation of being touched and extended outside of the physical spatial limitations. The phenomenon occurred when the risk for being hurt was replaced by trust and self-exposure. The intimacy of the relationship was able to prevent or remove the feeling of exclusion. The companionship of the relationship consisted of living in an existential context, of realizing one’s potential and of planning for the future. The phenomenon’s outer horizon consisted of the feeling of exclusion in not being able to relate to another person. The study is significant in a caring context where communication can include the body as an existential instrument and sexuality as an aspect of quality of life and well-being. Further research in the field can focus on how women cope with a lack of a sense of companionship in a relationship.</p>

The purpose of this study is to understand how the school manages to question norms, and in doing so might prevent its students from being subjected to discrimination and other degrading treatment. This has been done with a focus on how gender related norms are represented, reproduced and questioned in children’s fictional literature. Two methods have been used; a survey and an literary analysis. The survey was conducted on primary school teachers with the intent to collect information related to their thoughts when choosing books to use in their classrooms, and also to source commonly used fiction. The top five titles used by these teachers have been analysed with a queer theoretical and intersectional perspective, based on six criteria. The conclusion of the analysis is that gender related norms are reproduced and confirmed through the stories told in the five books, with the exception of the norm related to how a typical girl should act. Girls in contemporary children’s fiction are brave and active, which are personal traits generally perceived as typical for boys. According to the analysis the most commonly reproduced norm is the norm of heterosexuality.

Asexualitet är en sexuell identitet som först nyligen börjat få uppmärksamhet inom forskning och i samhällsdebatten. Det finns ytterst lite forskning på hur asexuella personer bemöts i samhället och mer specifikt i vården. Denna uppsats syftar därför till att skapa ökad förståelse för hur personal på ungdomsmottagningar i Sverige pratar om sexualitet och asexualitet. Studien är en diskursanalys av intervjuer med personal på ungdomsmottagningar i Mellansverige (N=7). Utifrån detta framkommer fyra teman: Den viktiga sexualiteten, Det goda bemötandet, Asexualitet och Det normativa samhället. Under dessa teman presenteras ett antal tolkningsrepertoarer som beskriver hur deltagarna talar om respektive tema. Det främsta fyndet i denna studie är att deltagarna konstruerar sexualitet på ett sätt som inte ger utrymme för asexualitet eller för asexuella personers upplevelser och att detta i sin tur krockar med hur de konstruerar ett gott bemötande.

Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt. Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ”den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren” är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler. En kropp med stora muskler (främst på benen) är vidare, enligt dem, vad som kännetecknar en fotbollskropp. Den muskulösa fotbollskroppen är således svårförenlig med den ideala/feminint könade kroppen. I fotbollstjejernas förhandlingsprojekt med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus gör de en viss sorts maskulinitet, vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” fotbollsspelare trots att de är kvinnor, samtidigt som de gör en viss sorts femininitet vilket är en strategi för att betraktas som ”riktiga” kvinnor trots att de spelar fotboll. De förkroppsligar på grund av sitt görande av olika genus en motsägelsefullhet.