Bakgrund Sexualitet är en del av de mänskliga rättigheterna och fundamentalt för människan. Sjuksköterskan bär ansvaret att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med patienterna. Trots vetskap om att patienternas sexualitet och sexuella hälsa påverkas av sjukdom och behandling uteblir samtalet ofta. Syfte Synliggöra faktorer som hindrar och underlättar för samtal mellan sjuksköterskan och patienten rörande sexualitet och sexuell hälsa. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Resultat Fyra huvudteman kunde identifieras. En vanlig inställning hos sjuksköterskorna var att ämnet var för privat, känsligt eller tabu. Tidsbrist och brist på privata lokaler för samtalet var andra återkommande faktorer. Många sjuksköterskor ansåg att patienterna var för sjuka för att bry sig om sexualitet eller att patienter inte förväntade sig att sjuksköterskan skulle ta upp ämnet. Kultur och språk utgjorde hinder, liksom otillräcklig utbildning och träning i att adressera sexualitet. En god relation mellan sjuksköterska och patient, tillåtande vårdkultur på avdelningen samt hjälpmedel i form av kliniska riktlinjer, modeller och skattningsskalor efterfrågades då det ansågs kunna underlätta samtalet. Slutsats Det fanns många faktorer som hindrade eller underlättade samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa. Artiklarna behandlade framför allt hinder varav många hade med sjuksköterskors attityder och fördomar att göra. Även personliga faktorer hos sjuksköterskan som utbildning och klinisk träning var framträdande faktorer. Vårdpersonal har en möjlighet till förbättrad, holistisk vård med fördjupad kunskap i vad som hindrar och underlättar det viktiga samtalet rörande sexualitet och sexuell hälsa.

Bakgrund: Sex- och samlevnadsundervisning i Sverige når ut till alla ungdomar och önskvärt är att den skulle påverka ungas sexuella hälsa positivt. Att ha goda kunskaper i sex- och samlevnadsfrågor stärker ungdomars självkänsla och främjar den sexuella hälsan. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Studien bygger på individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 16-19 år, som analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Under analysen framkom tre innebördsteman som beskriver ungdomarnas upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning: Att uppleva en bekväm eller obekväm undervisning, upplevelsen av att få behov och förväntningar tillfredsställda, att uppleva ämnet utifrån sin egen mognadsnivå. Slutsats: Ungdomarnas upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan varierade beroende på vem som höll i undervisningen och dess förhållningssätt till ämnet. Undervisarens egna känslor inför ämnet speglade av sig på eleverna och kunde leda till känsla av pinsamhet och osäkerhet eller öka intresset och känna sig bekväm inför ämnet. Ungdomarna saknade diskussionerna om känslor, en mer detaljerad information/diskussion om olika sexuella aktiviteter och mer ingående om det motsatta könet. De sökte sig hellre till yrkeskategorier med tystnadsplikt än att diskutera privata frågor och problem med klasskompisar. / Background: Sexuality education in school reaches out to all adolescents. Good knowledge about sex and relationship issues will strengthen their self-esteem and promote sexual health.   Aim: The aim was to describe adolescents experiences of sexuality education in school.   Method: The study was conducted with a qualitative approach. It is based on interviews with adolescents between 16-19 years old and the material was analyzed by using a qualitative meaning analysis.   Results: The analysis revealed three categories: To experience a comfortable or uncomfortable teaching, the experience of getting needs and expectations satisfied, to experience the topic based on their own level of maturity.   Conclusion:  Adolescents experiences of sexuality education varied depending on the person who was teaching and its approach to the subject. The educator's own feelings about the topic could lead to a sense of embarrassment, insecurity, or inspire greater interest and enjoyment of the subject. The expectations and needs were not satisfied, adolescents missed discussions about feelings, more detailed information about different sexual activities and more detailed information about the opposite sex. Adolescents would prefer to ask questions and show concerns about the subject towards professionals with secrecy, rather than talk openly in front of their classmates.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora förändringar i livet, med känslomässiga upplevelser och med frågor om hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Det är vanligt att sexualiteten påverkas. För många är sexualiteten en del av upplevelsen av hälsa. Därför finns det stort informationsbehov om hur hjärtinfarkt påverkar det fortsatta livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt. I studien har 11 vetenskapliga artiklar från Danmark, Israel, Saudiarabien, Sverige, Turkiet och USA analyserats. Analysen resulterade i fyra teman vilka var Den sexuella aktiviteten, Själsliga och kroppsliga upplevelser, Betydelsen av relationer och Information från hälso- och sjukvårdspersonal. Den sexuella aktiviteten blev förändrad bland majoriteten av kvinnorna. Förändringar var relaterade till det sexuella mönstret, frekvensen och lusten. Orsak till förändringen var i många fall rädsla. Bristande information om sexualiteten och sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt var ett återkommande tema, vilket kunde vara en bidragande orsak till oro och rädsla när informationen var otillräcklig och svår att förstå. Kvinnor var bland annat oroliga för att sexuella aktiviteter skulle utlösa en ny hjärtinfarkt. Nära relationer var viktiga, då det gav mening och känsla av hälsa. Sexualiteten är för många människor ett känsligt, intimt och privat ämne. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna möta kvinnor i samtal om sexualitet efter hjärtinfarkt och ge adekvat information så att kvinnor upplever att de får en personcentrerad vård.

Bakgrund: Den sexuella hälsan är en stor del av patientens livskvalitet och en viktig aspekt i det holistiska synsättet. Många sjukdomar och behandlingar kan ge upphov till sexuell dysfunktion. Studier visar att det finns ett samtalsbehov hos patienter gällande den sexuella hälsan. Trots behovet pekar studier på att ämnet inte lyfts av sjuksköterskan i den mån det behövs.Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med patienter om sexuell hälsa, samt vilka förutsättningar och barriärer som påverkade samtalet.Metod: En systematisk litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i Cinahl och Pubmed.Resultat: Resultatet består av fyra områden: kompetens, attityder, demografiska förhållanden och organisatoriska förhållanden. Sjuksköterskan var medveten om vilken effekt sjukdomen/behandlingen hade på patientens sexuella hälsa, men kände inte att hon hade rätt kompetens för att rådgöra patienten. Många sjuksköterskor ansåg att mer utbildning behövdes för att lyfta ämnet. Sexuell hälsa var tabubelagt och obekvämt att tala om. Organisatoriska brister gjorde att den sexuella hälsan inte fick det utrymme som var önskvärt.Diskussion: Det behövs mer utbildning, tydligare ansvarsfördelning på arbetsplatsen och ökad användning av samtalsmodeller. Sjuksköterskan behöver bryta de tabun som finns kring samtal om sexuell hälsa. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning. Stödet från vännerna har varit betydelsefullt och samtliga intervjupersoner umgås idag oftast med andra individer ur gruppen. Resultaten visar även att tre av fyra intervjupersoner har blivit mobbade under skolåren samt upplever utbildningsväsendet som en heteronormativ miljö som bidrar till att normen reproduceras. Vissa arbetsmiljöer ses även som mer heteronormativa än andra vilket har gjort att man därför har valt att inte leva öppet.

Detta arbete är en forskningsöversikt över kränkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors antimobbningsarbete och vilka förhållningssätt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen är den svenska lagstiftningen om diskriminering och kränkande behandling av barn och ungdomar, som ställs i relation till forskning i skolor för att påvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning är inkluderad för att ge mer insikt i ämnesområdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för kränkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna är högst oroväckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hälsa, depression och självmordsförsök. Forskningen visar även att många skolor arbetar med antimobbningsprogram- och planer men att det krävs ett genomgripande arbete med dessa för att likabehandlingsarbetet ska ge ett positivt utfall. Översikten tar slutligen upp de förslag normkritiska perspektiv ger angående hur skolor kan förbättra situationen för sexuella minoriteter.

Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga människor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga människor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den påverkar beteendet hos unga människor mellan 12-24 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhämtades från vetenskapliga databaser. Resultatet från litteraturstudien påvisade att sexualundervisning i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då den oftast är obligatorisk samt att en del ungdomar inhämtade kunskap från andra källor som till exempel föräldrar, media och kompisar där sexualundervisningen var otillräcklig. Unga människor visade sig ha en varierad kunskap om sexuell hälsa och skillnader mellan kön, etnicitet och sociala förhållanden konstaterades. Inom ämnet behövs fortsatt forskning, för att öka förståelsen för nödvändigheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan och eventuellt på andra arenor.

Bakgrund; Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen. Mastektomi är den mest omfattande bröstcancerbehandlingsformen som innebär att hela bröstet opereras bort. Idag finns relativt lite studier om kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet i samband med mastektomi. Syfte; Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Metod; Beskrivande litteraturstudie grundad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat; Mastektomi kunde inverka på kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet under lång tid. Kvinnor som genomgått mastektomi uppvisade påverkan på identitet och självkänsla samt i sin återhämtningsprocess. Kvinnor uppvisade även stress och rädsla, distansering och nedsatt sexuell hälsa i relation till omgivningen och framtid. Slutsats; Genom mer forskning kan hälso – och sjukvården ska ges ökade möjligheter att i omvårdnadsprocessen förstå och stödja drabbade kvinnor och deras närstående vid bröstcancersjukdom.

Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förändras. Som barnmorskor är det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jämförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strålbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkätformulär. Två kohorter har jämförts där 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats. Resultat: Kvinnorna upplever sig mindre attraktiva och att deras partner även tycker det. De hade mindre längtan efter sex och hade sex mer sällan. Flertalet talade inte med någon om sin brist på lust till sex eller om de sexuellt relaterade biverkningarna. De kände sig mindre upphetsade i en sexuell situation där tillfredsställelsen och avspänningen i samband med orgasm förändrats. Kvinnornas välbefinnande påverkades negativt och problem med avföring och gasläckage förekom. Slutsats: Upprepad information och återkoppling före, under och efter behandling mellan kvinnorna och patientansvarig barnmorska/läkare är nödvändigt. Kvinnornas upplevelse av att vara attraktiva, tankar på, längtan och lust efter sex samt ofrivillig gasavgång och avföringsträngningar är de viktigaste faktorerna att belysa för kvinnorna för att kunna förbereda och förebygga komplikationer efter gynekologisk cancer.

Denna studie avsåg att undersöka framträdande normer och föreställningar i asylärenden som behandlar sexuell läggning som skyddsskäl. Ambitionen var även att undersökningen skulle innefatta ett genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 från Migrationsverket och 12 från Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har använts vid tolkningen av analysen är “hegemoni” respektive “heteronormativitet”. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av den kritiska diskursanalysen, och mer precis Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultaten tyder på att asylbedömningar där sexuell läggning har angetts som skyddsskäl styrs av heteronormativiteten. Myndigheterna utgår från att den asylsökande är heterosexuell och bevisbördan ligger hos den sökande att bevisa att hen inte är heterosexuell. Det är dock i myndigheternas mening inte den sexuella läggningen som bedöms, utan läggningens trovärdighet. Resultaten antyder också att kvinnor osynliggörs i asylprocessen, då deras asylskäl inte bedöms tillräckliga på grund av att de inte anses förföljas på samma sätt som männen. Uppsatsens författare anser att myndigheterna kan antas försöka definiera den sexuella läggningen genom att sätta ramar för hur en homosexuell person bör vara, känna och tänka. Bevisbördan i dessa asylärenden kan därmed anses förstärka den hegemoniska positionen som heteronormativiteten besitter i samhället.