Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet påverkats efter förvärvade hjärnskador. I denna studie avsågs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvärvat en hjärnskada för mer än ett år sedan, och som deltagit i hjärnskaderehabilitering vid Skånes universitetssjukhus. Åldern på deltagarna varierade mellan 25 och 64 år, och ålder vid skadetillfälle eller insjuknande var 16-55 år. Frågeställningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förändringar i sexuallivet efter att ha förvärvat en hjärnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mäns och kvinnors upplevelse. I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast var förändringar som påverkats av trötthet, förändringar i erektion, lubrikation samt orgasmförmåga. Förändringarna påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang om copingprocesser. Slutsatsen är att sexualitet är en viktig del i rehabiliteringsprocessen, och att program som omfattar detta bör utvecklas / Sexuality is a central part of life among people in general. What happens to sexuality when a person suddenly acquires a brain injury as a result of severe illness or an accident? The focus at primary rehabilitation concerns more obvious functions which are aimed to make the person more independent in daily life. Questions about the personal experience of how the brain injury has affected identity as a male or female, and questions about sexuality can therefore be neglected. A review of earlier studies shows that sexuality is affected among persons who have acquired a brain injury. Sexuality can be seen as constructed both on intra psychic and interpersonal level, and script theory can be used to analyze changes in experiences of sexuality. AIMS: The aim of the current study was to illuminate the personal perspective of sexual changes among persons who had acquired a brain injury. Has the brain injury resulted in changes of the experienced sexual life, and if so how did the person manage these? Methods: In the current study nine people, both women and men were interviewed. The participants aged between 25 and 64 years had acquired a brain injury at the age between 16 and 55. All participants had acquired the brain injury for more than one year ago, and all had participated in a rehabilitation program at Skåne University Hospital. Results: Changes in sexuality was seen in relation to common consequences of brain injury such as fatigue and difficulties concerning concentration. Changes also appeared in relation to the ability to achieve erection, lubrication and orgasm (the intrapsychic level). There were also changes at the interpersonal level for example role changes in the relationship. All changes were managed in different ways by the participants including different coping strategies. Not all coping strategies were efficient for the person.Conclusions: Sexuality can be seen as a vital part of the rehabilitation process and therefore rehabilitation programs including sexuality should be developed. Partners’ perspective should also be considered.

Bakgrund: Forskning visar att många kvinnor lever med sexuella problem efter en hjärtinfarkt. Kvinnors sexuella problem prioriteras inte i vården bland annat på grund av bristande kunskaper hos sjuksköterskorna. För många individer är sexuell hälsa och sexuell aktivitet av stor betydelse för deras liv. När den sexuella aktiviteten påverkas av hjärtinfarkt, kan detta negativt påverka kvinnors sexuella hälsa vilket i sin tur kan påverka kvinnors övergripande hälsa negativt. Detta examensarbete behöver utföras för att ge ökade kunskaper till grundutbildade sjuksköterskor för att kvinnor med sexuella problem efter hjärtinfarkt ska kunna få individanpassad omvårdnad.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats och som är baserad på 6 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Tre huvudrubriker framkom med sex underrubriker. Huvudrubrikerna är följande: Fysiska och emotionella hinder, Förändrade behov i relationen och Otillfredsställande vårdmöte. Underrubrikerna är följande: Fysiska hinder, Emotionella hinder, Ökat behov av närhet, Minskad sexuell lust, Informationsbrist samt Tabu och skam. Slutsats: Rädsla för återinsjuknande i hjärtinfarkt påverkade kvinnors sexuella lust som i sin tur påverkade kvinnornas sexuella aktivitet. Problem med den sexuella aktiviteten påverkade även kvinnornas relation med partnern. Det finns bristande kunskaper hos sjuksköterskor kring kvinnors upplevelser av den sexuella aktiviteten och detta behöver lyftas fram i vården för att förebygga kvinnors sexuella problem.

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet påverkats efter en stroke. Många studier kan påvisa de fysiologiska förändringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie är syfte att få en djupare förståelse kring män och deras sexualitet post stroke. Deras syn på manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer än ett år sedan. Åldern på deltagarna varierade mellan 34 och 64 år, De hade levt med restsymptom av sin stroke mellan 4 år och upp till 11 år. Frågeställningar i uppsatsen var om personerna i studien upplever att deras manlighet har påverkats? Har det skett någon förändring post stroke? Vilka konsekvenser kan det få för självbilden? Hur är upplevelsen bland informanterna av hur rehabiliteringen hanterar frågor som rör sexualiteten? I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast fanns en ökad trötthet, avsaknaden av en fullgod erektion samt orgasmförmåga. Detta påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Det som har kommit fram i studien påvisar att upplevelsen bland deltagarna är allt från att ha fått ett bättre sexliv till att helt ha förlorat intresset för sin sexualitet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang kring hegemonisk maskulinitet. Slutsatsen är att sexualitet inte är ett statiskt tillstånd utan ett dynamiskt och är en viktig del i rehabiliteringsprocessen. Nyckelord: Sexualitet, sexualliv, sexuell dysfunktion, sexuell förmåga, sexuella script manlighet / There is previous research that showed that sexual life affected after a stroke. Many studies demonstrate the physiological changes that can occur with a stroke. In this study is to gain a deeper understanding of men post-stroke and their sexuality and self-image and perception of rehabilitation.The interview study involving seven people who all suffered from a stroke for more than a year ago. The age of participants ranged between 34 and 64, they had lived with residual symptoms of his stroke from 4 years and up to 11 years. Issues in the essay were about the people in the study feel that their masculinity has been affected? Has there been any changes post stroke? What impact can it have on the self-image? How is the experience among the informants of the rehabilitation handle issues related to sexuality?The result shows that changes have occurred in several areas related to sexuality. Most clearly was an increase in fatigue, the lack of an adequate erection and orgasm ability. This also affected the sexuality of the interpersonal plane. What has emerged in this study demonstrates that the experience of participants range from receiving better sex life to have completely lost interest in their sexuality. The changes also affected the sexuality of the interpersonal level. These changes were interpreted and handled differently by the participants. The analysis has been used script theory, and discussion of the hegemonic masculinity. The conclusion is that sexuality is not a static state but a dynamic and is an important part in the rehabilitation process. Keywords: sexuality, sex, sexual dysfunction, sexual performance, sexual scripts, masculinity

Flera studier visar amningens fysiska och psykiska hälsofördelar för mor och barn, dock avvänjer kvinnor som lider av postpartum depression amning tidigt om de presenteras med utmaningar under amningen. Syfte med denna studie är därför att beskriva hur kvinnor som lider av postpartum depression upplever amning. Nio kvinnor deltog i studien, fem förstföderskor och fyra omföderskor, varav 5 intervjuades och 4 erhöll semistrukturerade frågeformulär med öppna svarsalternativ. En reflekterande livsvärldsansats som baserar på fenomenologi användes under datainsamling och dataanalys. Resultatet visar att amningen som fenomen är komplex och innebär en utmaning för kvinnan. Den essentiella innebörden av fenomenet beskrivs som ”amning som en kraftkälla, där den har potential att vara både kraftgivande och stärkande samt riskerar vara kraftdränerande”. Detta beskrivs vidare utifrån fyra innebördselement: ”att knyta kontakt med och lära känna sitt barn”, amning som återhämtning”, ”amning som energikrävande” och ”att känna sig ömtålig och utsatt”. Vårdande av kvinnor som lider av postpartum depression under amning innebär att assistera kvinna att möta sin osäkerhet och stärka hennes förtroende för att lita på sin förmåga att amma sitt barn. När amningen fungerar bra har den potentialen att inge kraft och stärka kvinnan i moderskapet. Fungerar amningen däremot inte bra riskerar den att dränera kraft och strävan efter samhörighet och bekräftelse sätts på spel vilket späder på kvinnans redan sköra situation och gör henne ännu mer sårbar i förhållande till barnet och sig själv.

Allogen SCT, kan ge biverkningar på mäns sexuella hälsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador på genitalierna och sexuell dysfunktion men även psykiska påfrestningarna från grundsjukdomen och behandlingen kan påverka patienternas sexuella hälsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket välbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgått allogen STC, för att ta reda på hur patienternas välbefinnande påverkades under ett år efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hälsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hälsa som dokumenterats i patientjournaler hos män under det första året efter genomgången allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats. Examensarbetets urval var konsekutivt och bestod i 24 patientjournaler rörande manliga patienter som genomgott allogen SCT mellan åren 2004- 2006. Resultatet av journalgranskningen redovisades deskriptivt i tabellform och även i löpande text. Resultatet visar att i 29 % av de granskade journalerna fanns dokumentation rörande sexuell hälsa och att det i samtliga fall rörde sig om fysiologiska problem som drabbat patienternas genitalier. Endast i ett fall hade det dokumenterats någonting om patientens psykosociala upplevelse i förhållande till de fysiologiska problemen med sexuell hälsa. Resultatet antyder att vårdgivaren i få fall dokumenterar sexuell hälsa.

No description available.

Bakgrund: Årligen insjuknar 2800 kvinnor med gynekologisk cancer och behandlingen påverkar såväl kropp som själ och inte minst den sexuella hälsan. Samtal om sexuell hälsa har därför en stor betydelse för patienten för att kunna få information och kunskap i ämnet. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar innebär bland annat att utföra samtal om den sexuella hälsan samt göra patienten delaktig i den egna omvårdnaden. Studier pekar även på att patienter inte får samtala om sexualitet i den utsträckning de önskar. Syfte: Beskriva sjuksköterskors uppfattningar om att samtala om sexuell hälsa med patienter under behandling av gynekologisk cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; Kunskapsbrist, Ansvar i samtalet, Arbetssituationens betydelse och Att beröra ämnet sexuell hälsa. Sjuksköterskor anser sig ha otillräcklig kunskap och utbildning i sexuell hälsa och hur gynekologisk cancer påverkar den. Flertalet sjuksköterskor anser att det inte ingår i deras profession. Tidens betydelse för att hålla samtal var en faktor som skapade hinder i sjuksköterskors möjligheter för utförandet såväl som organisationens kultur och personalbrist. Ett flertal sjuksköterskor uppfattar även sexualitet som ett obekvämt ämne som är svårt att tala om. Diskussion: Sjuksköterskor har olika uppfattningar om den sexuella hälsans plats i omvårdnaden. De behöver därmed såväl kunskap som vilja för att kunna samtala om sexuell hälsa i omvårdnadsarbetet för patienter under behandling av gynekologisk cancersjukdom. Det ställer krav på sjuksköterskeutbildningens innehåll och att organisationen inom vården avsätter erforderliga resurser så att samtalen kan komma till stånd.

Den vanligaste cancerformen för kvinnor är bröstcancer. Att bli diagnostiserad ochbehandlad innebär fysiskt trauma men även psykisk påfrestning. Sexuell hälsa är viktigtför välbefinnande och livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var därför attbeskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer. I studiensanalys ingick 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifestinnehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; minskad lust och upphetsning,svårigheter och smärta vid samlag, en förlust av sin tidigare kropp, känslan att förlorafemininiteten och självförtroendet, bröstcancerns påverkan på relationer och strategieroch hantering av sexualiteten. I resultatet framkom att kvinnor påverkades på mångasätt av bröstcancern och behandlingen, både psykiskt och fysiskt. Problematik somuppstod var bland annat smärta vid samlag, minskad sexuell lust, förändrad kroppsbild,minskad vaginal lubrikation, förlust av femininitet samt förändrad relation till sinpartner men även sig själv. Det ansågs viktigt med stöd från omgivningen ochsjukvårdspersonal. Dock framkom det att sjukvårdspersonal inte kunde stötta kvinnornaeller ge tillräcklig information. Genom att tillämpa PLISSIT-modellen kansjukvårdspersonal stötta kvinnor med sexuellt relaterade problem bättre.

Syfte: Beskriva om och i vilken utsträckning arbetsterapeuter som arbetar med långvarig smärtproblematik arbetar med sexualitet i Sverige. Metod: Kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval och bestod av 35 arbetsterapeuter som arbetade inom olika smärtverksamheter i Sverige. Resultat: 25 deltagare ansåg sexualitet som ett arbetsområde inom arbetsterapi och att de kände sig bekväma att diskutera sexualitet med sina patienter. 25 deltagare hade relativt sällan tagit upp frågor relaterat till sexualitet med sina patienter och det var vanligare att patienterna själva tog upp frågor gällande sexualitet. 22 deltagare upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap för att arbeta med sexualitet. Det var 20 deltagare som aldrig utfört någon intervention och 15 stycken som någon gång utfört intervention relaterat till sexualitet. Slutsats: För att främja arbetsterapeuters arbete kring sexualitet hos patienter med långvarig smärtproblematik behövs mer kunskap i ämnet, implementering av riktlinjer, introducering av verktyg, ett multiprofessionellt arbete samt användning av bedömningsmodeller som PLISSIT modellen, ALARM- bedömningsmodell och Schovers värderingsmetod.

En liberalisering har skett gradvis sedan 1970-talet bland ungdomar i synen på sexuella relationer. Sex behöver inte längre ske inom fasta förhållanden, utan i större omfattning inom lösare relationer, exempelvis i så kallade KK-förhållanden. Vidare har Sverige högst antal tonårsaborter bland de skandinaviska länderna och en pågående klamydiaepidemi. Denna forskningsstudie ämnar undersöka huruvida sannolikheten att utsättas för negativa sexuella konsekvenser ökar bland de individer som har haft ett KK- förhållande/regelbundet fast partner, jämfört med de som inte har haft samma typ av relation. Studien baseras på sekundärdata (insamlat mellan 2010-2011) och består av 670 deltagare i åldern 15-26, 36,1 % män och 63,9 % kvinnor. Som analysmetod av datamaterialet har en logistisk regressionsanalys använts. De främsta riskmåttsvariabler som använts som beroende variabler är: klamydia, kondomanvändning, antal sexpartners, egen riskbedömning tillfälligt okänd partner, tillfälligt känd partner. Den oberoende variabeln som använts var KK/regelbundet känd partner under det senaste året. Resultatet visade att sannolikheten ökar att utsättas för sexuella risker för individer som haft minst ett KK-förhållande/regelbundet känd partner under de senaste 12 månaderna på grund av att de mer sannolikt hade fler än en sexpartners, flera olika tillfälliga sexuella relationer samtidigt, samt vanligen redan smittats av klamydia. Inget samband hittades vad gällande egen kondomanvändning eller riskbedömning.