Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i studiema visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet fick i kvinnomas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet. Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studiema som olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.</p>

I denna studie har vi utifrån ett interaktionistiskt perspektiv undersökt hur unga vuxna upplever sin egen sexualitet och hur den formas i olika typer av interaktioner över tid. Urvalet för denna studie består av fem kvinnor respektive män mellan 23 och 33 år. Materialet har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av Jenkins identitetsteori och Simon och Gagnons sexuella skript. Våra resultat visar att människors sexualitet formas i interaktion med andra. Sexuella möten och samtal över tid bidrar till att människor går från tydliga normativa handlingsmönster till mer personligt präglade sätt att både se och ha sex. För många har en central aspekt varit specifika möten eller samtal som ändrat hur de ser på sin egen sexualitet på ett avgörande sätt.

Idag utsätts cirka tio procent av alla barn för sexuella övergrepp. Integritet i förskolan anses vara viktig för att uppmärksamma de barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Undersökningen bygger på sju intervjuer med sju olika förskolechefer. Tillsammans ansvarar förskolecheferna för 37 procent av alla inskrivna förskolebarn i en region. Studien syftar till att undersöka förskolechefers uppfattningar och intentioner om barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Genom intervjuerna framkommer det att förskolecheferna är medvetna om att det finns barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Trots detta har förskolecheferna sammantaget gjort få orosanmälningar. Förskolecheferna lyfter fram att de arbetar för att stärka barns integritet i förskolan. Integritetsarbetet anses påverka individens självkänsla. För att alla barn ska ha rätt till sin egen kropp är det viktigt att pedagoger är medvetna om att det finns barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp och vill förändra genom att arbeta med integritet i förskolan.

Bakgrund: Ett av fem barn i Sverige har någon gång utsatts för sexuella övergrepp. Det är tre gånger vanligare att flickor utsätts för sexuella övergrepp än vad det är för pojkar. Trauman som utspelar sig i barndomen följer med in i vuxenlivet och har genomgående negativ påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa de vuxna kvinnornas strävan efter hälsa utifrån en barndom präglad av sexuella övergrepp.  Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på självbiografier. Resultat: I resultatet framkom kvinnornas strävan efter hälsa som en ständig bearbetning av övergreppen vilka efterlämnat ett livslångt lidande. Förkroppsligade minnen av undanträngda trauman gav till slut fysiska symtom. Att bli sedd och bekräftad av betydelsefulla andra spelade en stor roll för kvinnornas väg till läkning och självinsikt gav en förståelse i hur övergreppen format deras liv.  Slutsats: Genom att ta kontroll över det förflutna och bryta gamla mönster gavs möjlighet till förändring av destruktiva beteenden och frigörelse från skammen bidrog till fortsatt läkning. Kvinnorna har funnit sin plats i livet genom insikten i att det förflutna och nuet är sammanlänkat och upplever idag hälsa. Minnen och känslor från övergreppen gör sig dock dagligen påminda och kvinnorna har tvingats lära sig leva med lidandet som en naturlig del av vardagen.

Syftet med studien är att undersöka om skolan uppmärksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i så fall hur. Frågeställningarna berör hur man i skolan kan upptäcka elever som fått utstå denna typ av övergrepp, hur anmälningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgående från intervjumaterial från en kvinna som själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, två rektorer, tre lärare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, två klasslärare samt en barnskötare som arbetar på en särskola. Studien grundar sig på tidigare undersökningar som är utförda av personer som själva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgår från Finkelhor (1984, 1986). Det som undersökningen kommit fram till är att lärarna behöver mer utbildning inom ämnet, det behövs en kontinuerlig dialog mellan elever och lärare samt bättre ömsesidig kontakt mellan skolan och andra myndigheter i samhället.

Våren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgår tydligt att kränkning och diskriminering inte får förekomma på grund av sexuell läggning. Det här är ett examensarbete som just handlar om elevers inställning till sexuella minoritetsgrupper – tolerans kontra intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och värdegrund. Men det finns framförallt en praktisk ambition som avser att identifiera elevers intole-ranta tendenser för att på så vis kunna avtäcka och motarbeta dem. De teoretiska influenser som genomsyrar undersökningen kan sammanfattas allmänt under den teoretiska beteckningen queerteori. Metodologiskt bygger underlaget på en fallstudie som tar formen av en enkätundersökning. I fallstudien ingår grundskoleelever i årskurs åtta och nio på en specifik skola i södra Götaland. Själ-va enkäten är en blandning av dels ett återanvändande av Forum för Levande Historias och Brotts-förebyggande rådets (BRÅ) rapport Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och in-vandrarfientliga tendenser bland unga (2004). Och dels kompletterande frågeställningar som rör intolerans gentemot bi- och transsexuella, påverkan och kunskap. Resultatet visar på att merparten av eleverna har en positiv inställning till sexuella minoritets-grupper. Det finns skillnader mellan könen för vad som avser toleransnivån gentemot sexuella mi-noriteter, en genomgående trend är att pojkarna påvisar en högre grad av intoleranta tendenser än flickorna. Pojkarna är dessutom mer delaktiga i och utsatta för former av kränkningar. Slutsatsen i korthet är att trots en majoritet av toleranta elever så finns det intoleranta tendenser som skolan aktivt måste motarbeta. Det framkommer av elevernas svar att dessa ofta genomsyras av den s.k. heteronormen - det avvikande är något onormalt. Denna form av strukturell intolerans är högst angelägen att möta och ersätta med kunskap för att skolan verkligen ska kunna stoltsera i egenskap av att vara synonymt med en demokratisk stöttesten i vårt samhälle.

Grooming innebär att en vuxen söker kontakt med ett barn, under 15 år, i syftet att få till stånd en sexuell kontakt med barnet. Detta är sedan 1 juli 2009 ett lagbrott. Det finns ytterst lite forskning i Sverige om grooming och ännu ingen utvärdering om hur svensk lagstiftning fungerar i praktiken.Vårt syfte med uppsatsen är att belysa nuvarande kunskapsläge i Sverige. Vi har valt att jämföra lagstiftningen i Sverige och Storbritannien, hur de båda länderna arbetar mot grooming och om rutinaktivitetsteorin samt teorin om rationella val kan förklara hur grooming kan ske. I vår studie har vi kommit fram till att Storbritannien har ett mer aktivt sätt att arbeta preventivt mot brottet än i Sverige. Vidare är att Storbritanniens lagstiftning ger brittisk polis större möjlighet att avslöja och ingripa mot groomare.

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 – 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual “grey zones” (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study. Furthermore, social constructionist gender theory, feminist phenomenology, masculinity studies and feminist theory on sexuality and power are central to the textual analyses offered. The results show that teenage girls in youth novels typically fall in to two categories. The girl protagonists either tend to be represented as having little or no knowledge about their own body, sexuality, or sexual discourse generally, which prevents them from inhabiting sexual agency. Or the teenage girl protagonists tend to, on the contrary, have plenty of sexual knowledge as well as sexual experience, actively claim sexual agency and initiate sexual practices. However, these girls sexual behavior is sanctioned by means of social stigmatization and harassment. Moreover the material shows that compared to the girls teenage boys often are represented as having a desire based and relatively uncomplicated relation to their sexuality and body as well as more sexual knowledge. Nevertheless, as with the girls, the boys sexual agency is also severely circumscribed by norms of masculinity that require boys to prove themselves as heterosexuals and demonstrate a persistent desire to have sex at all times. The fact that representations of sexual abuse and sexual “grey zones” are very frequent in novels for young adults is a striking finding; ways that these representations are often left unproblematized in the novels is discussed as a result of destructive and stereotypical gender constructions.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med att stärka elevers fysiska och psykiska integritet under arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen i biologi. Studien syftar även till att beskriva lärarnas resonemang kring deras val att arbeta eller att inte arbeta med integritetsstärkande arbete. Den pragmatiska synen på lärande har genomsyrat arbetet med studien. För att samla in data har kvalitativa intervjuer genomförts med verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärarna beskriver att elevernas erfarenheter och behov påverkar innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen. Det integritetsstärkande arbetet menar lärarna sker både under sex- och samlevnadsundervisningen och det vardagliga värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Lärarna beskriver även att hur det ser ut i samhället idag gällande kränkningar av människors integritet har en stor inverkan på att de väljer att arbeta med integritetsstärkande arbete. / <p>NO</p>