Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med att stärka elevers fysiska och psykiska integritet under arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen i biologi. Studien syftar även till att beskriva lärarnas resonemang kring deras val att arbeta eller att inte arbeta med integritetsstärkande arbete. Den pragmatiska synen på lärande har genomsyrat arbetet med studien. För att samla in data har kvalitativa intervjuer genomförts med verksamma NO-lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att lärarna beskriver att elevernas erfarenheter och behov påverkar innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen. Det integritetsstärkande arbetet menar lärarna sker både under sex- och samlevnadsundervisningen och det vardagliga värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Lärarna beskriver även att hur det ser ut i samhället idag gällande kränkningar av människors integritet har en stor inverkan på att de väljer att arbeta med integritetsstärkande arbete. / <p>NO</p>

Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docx Internet är en relativt ny arena för ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljö hänger samman med vad de gör i traditionella miljöer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer från de två första insamlingstillfällena i en treårig pågående longitudinell undersökning i Västra Götaland. I undersökningen ingår två ungdomskohorter; en grupp som följs över högstadietiden och en som följs över gymnasietiden. Variabel- och mönstercentrerade analyser användes för att få en så komplett bild av ungdomssexualitet som möjligt. Korrelationsanalys visade att det finns ett svagt positivt samband mellan sexuella aktiviteter online och offline det vill säga mellan sexuella aktiviteter på internet och i traditionella vardagsmiljöer. Resultatet av mönsteranalysen visar att det inte är vanligt med en utveckling där man går från att enbart ägna sig åt sexuella aktiviteter online till att enbart ägna sig åt sexuella aktiviteter offline och vice versa, det vill säga att man rör sig mellan de båda arenorna. Detta ger värdefull information för vuxna/behandlare som kommer i kontakt med ungdomar då det gäller planerandet av preventiva åtgärder. / Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docx Internet is a rather new arena for adolescents and there is still a lack of knowledge about adolescent behavior in this new environment and how it is correlated with the behavior in traditional environments. This master thesis aims at exploring adolescents’ sexual activities online and offline respectively. The analyzed material is part of a longitudinal study in the Västra Götaland region in Sweden, where researchers follow two cohorts of early (13-15 years) and mid (16-19 years) adolescents for three years. Data from the first two years of that study were analyzed in the present study. Variable and pattern centered analyses were conducted to get a broad understanding of adolescents’ sexuality as possible. Correlational analyses showed that there is a weak positive correlation between sexual activities online and offline, i.e.in the Internet and in traditional environments. The results from the pattern centered analysis showed that it is not common for adolescents to move from sexual activities online to only sexual activities offline and vice versa. This gives valuable information to adults/practitioners to help them plan preventive programs.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Under hösten 2017 synliggjordes mäns sexuella trakasserier mot kvinnor i kampanjen #MeToo där kvinnor berättade om sina erfarenheter av att ha utsatts. Forskning inom ämnet har visat att det finns könsskillnader i attityder mot och tolerans för sexuella trakasserier (McCabe &amp; Hardman, 2005). I denna studie undersöktes könsskillnader i bedömningen av allvarlighetsgrad av beteenden som kunde uppfattas som sexuella trakasserier i en scenariobaserad enkätstudie, samt hur allvarsgraden skiljde sig mellan så kallade traditionella och icke-traditionella sexuella trakasserier. Studiens hypoteser formulerades utifrån tidigare forskning om att människor generellt ansett situationer vara mer allvarliga där kön på utövare och offer stämde överens med den traditionella synen på sexuella trakasserier, att en man utsatte en kvinna, att både män och kvinnor ansett dessa situationer mer allvarliga samt att kvinnor bedömer fler incidenter som sexuella trakasserier än män (Diehl, Glaser &amp; Bohner, 2014). 160 studenter, 80 kvinnor och 80 män, från Linnéuniversitetet deltog i studien. Resultatet visade att både män och kvinnor ansåg att scenarier där en kvinna var det så kallade offret i situationen och en man var förövaren, var allvarligare än när en man utsattes för samma beteende av en kvinna. När en man var offret rankade männen i studien detta som avsevärt mindre allvarligt än när det var en kvinna som utsattes. Kvinnor bedömde generellt situationerna som mer allvarliga oavsett offrets kön, men största skillnaden utgjordes av kvinnors och mäns bedömningar i situationerna där en man utsattes av en kvinna. Studiens resultat visade alltså att det fanns skillnader mellan hur män och kvinnor såg på sexuella trakasserier men också att offrets kön spelade roll i hur allvarliga beteenden, vilka kunde bedömas som sexuella trakasserier, ansågs vara.

Denna undersökning handlar om barns sexuella utforskande, barns sexuella beteenden samt pedagogers bemötande. Undersökningen belyser också pedagogers tankar kring sexuella övergrepp på barn. Forskning om pedagogers bemötande av barns sexuella utforskande är liten, den belyser mestadels barns så kallade normala och onormala sexuella beteenden i förskolan samt kopplingar till sexuella övergrepp. Det är därför intressant att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns sexuella beteenden samt vilka förhållningssätt pedagoger ger uttryck för i bemötandet av barns sexuella utforskande i förskolan. Undersökningen utgår från två olika teorier om att barns sexuella utforskande är medfött och/eller socialt konstruerat.SyfteVårt syfte är att undersöka hur pedagoger anser sig bemöta barns sexuella utforskande i förskolan.MetodVi har valt att använda en kvalitativ metod, sex pedagoger från fyra olika förskolor inom samma kommun intervjuades för att besvara vårt syfte.ResultatI undersökningen framgår det att pedagogerna anser det vara svårt men viktigt att bemöta barns sexuella utforskande. Även att pedagogerna har svårt att veta sin roll och delaktighet i barns sexuella utforskande. Dock beskriver pedagogerna vikten av att bemöta barnen, då bemötandet kan leda till att barns sexuella utforskande blir mer avdramatiserat. Det framgår även att pedagogerna anser att sexuellt utforskande är en naturlig nyfikenhet hos barnen men att acceptansen av sexuella beteenden beror på var, när och hur ofta samt i vilket sammanhang det sker. Pedagogerna ger uttryck för att barns sexuella beteenden kan ses som normalt och onormalt, likt den tidigare forskning undersökningen belyser. Slutligen tar undersökningen upp huruvida pedagogerna anser sig kunna avgöra om det ligger sexuella övergrepp bakom barnens sexuella utforskande eller inte.

In 2015, Amnesty International introduced a policy called “Sex Worker’s Rights are Human Rights” aimed at preventing discrimination and human rights violations for sex workers. The policy would work to prevent discrimination and human rights violations from occurring for sex workers. By decriminalizing both the sale of sex and the purchase of sex, the organization said that the well-being, health and integrity of sex workers would thus be improved (Amnesty International, 2015).  The purpose of this study is to investigate how the debate on prostitution has undergone a change before Amnesty’s policy began to operate in 2015. The arguments highlighted over time would be examined from the period 2004-2014. The reason why the period 2004 to 2014 has been selected is to position how the organization has undergone a change that may have led to a decision on a new policy. The study also aimed to present and interpret the ideas and arguments that have occurred in the light of the three feminist theories: Radical feminist theory, liberal feminist theory and sex radicalism. The methodological choice is based on a qualitative study in the form of text analysis in which 60 texts from both Amnesty International and Amnesty Press will be analyzed and interpreted.  The results shown in the study are that the section internationally and in Sweden share some differences among each other. There are many in the members of the Swedish section who think that buying sex should be criminalized because they believe that it is a form of exercise of power, while the other part of the section’s members are pushing for liberalization to achieve equality and not objectify the voluntary sex workers as victims. The phenomenon also depicts perspectives depending on when the phenomenon is mentioned, in previous years it is referred to as prostitution, which means from radical perspectives. Whereas, more recently, just before the policy began to operate, it suggested more sex-radical perspectives and a liberalization around the purchase of sexual services. Finally, the perspective is a depicted and moves towards a liberalization where the phenomenon is called after sex work in both the Swedish and the international section. / Amnesty International införde år 2015 en policy vid namn “Sex Worker’s Rights are Human Rights” som syftade till att förhindra att diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna uppstår för sexarbetarna. Genom en avkriminalisering på både försäljning av sex och sexköp menade organisationen att sexarbetarnas välmående, hälsa och integritet på så sätt skulle förbättras (Amnesty International, 2015).  Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur debatten kring prostitution genomgått en förändring innan Amnestys policy började verka år 2015. Argumenten som lyftes fram över tid skulle undersökas utifrån tidsperioden 2004–2014. Anledningen till att tidsperioden 2004 till 2014 har valts ut syftar på att positionera hur organisationen genomgått en förändring som kan ha lett till ett beslut om en ny policy. Studien syftade även till att framlägga samt tolka idéerna och argumenten som förekommit i ljuset av de tre feministiska teorierna: Radikalfeministisk teori, liberalfeministisk teori och sexradikalism. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ studie i form av textanalys där 60 texter från både Amnesty International och Amnesty Press kommer att analyseras och tolkas. Resultat som påvisats i studien är att sektionen internationellt och i Sverige delar en del skiljemeningar bland varandra. Det finns många inom den svenska sektionens medlemmar som tycker att sexköp borde kriminaliseras eftersom de menar att det är en form av maktutövning, medan den andra delen av sektionens medlemmar trycker på en liberalisering för att uppnå jämställdhet och inte objektifiera de frivilliga sexarbetarna till offer. Fenomenet skildrar även perspektiv beroende på när i tiden fenomenet omtalas, under tidigare år benämns det som prostitution vilket menar på radikala perspektiv. Medan senare tid precis innan policyn började verka, tydde på mer sexradikala perspektiv och en liberalisering kring köpet av sexuella tjänster. Avslutningsvis skildras perspektivet och går mot en liberalisering där fenomenet benämns efter sexarbete på både den svenska och den internationella sektionen.

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar tillviss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund avbegränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som identifierar sig med en hbtq-läggning är mer utsatta förnegativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att setill hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer medintellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuellidentitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamhetensamt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Treindividuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga tillpersoner med intellektuella funktionsnedsättningar. Analys har gjorts utifrånCripteorin (McRuer) och Den sexuella värdehierarkin (Rubin). Resultatet pekar påatt omgivningen tror att personer med intellektuella funktionsnedsättningaromfattas av färre eller inga sexuella normer. Samtidigt menar de att de somidentifierar sig med en hbtq-läggning riskerar att utsättas för ökad utsatthet, samtatt det finns bristande kunskap och för få arbetsmetoder ute i verksamheterna. / Recent science shows that people with intellectual disability to some extent islimited in their possibilities to express their sexual identity. They seem to liverelatively protected in a social network that often consists only by personnel andrelatives, which in turn influences the sexual norms they live by. It has also beenshown that people with intellectual disabilities who identifies with a LGBTsexualityis particular exposed by negative biases and limited possibilities. The aimwith this study is to see how personnel and relatives own sexual norms influencesthe possibilities people with intellectual disabilities have to express a sexualidentity. In this study I have interviewed two focus groups of personnel and onefocus group of chiefs working in a so called LSS-occupation. Three individual, semistructured interviews have also been made with relatives to people with intellectualdisabilities. To put a theoretical perspective on my work I have used the Crip theory(McRuer), the charmed circle (Rubin). The result shows that the interviewedpersonnel and relatives to people with intellectual disabilities think that they don’tare included in the same or less sexual norms. At the same time they also expectedto be more exposed to negative biases if they also identified as LGBT. Also thereis a lack of knowledge and few working methods for personnel’s and chief’s to beworking with these questions.

Sexuella beteendeproblem hos barn är ett relativt outforskat område i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i åldern sex till tolv år och vilka insatser som finns att tillgå för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill även få mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjänstemän som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke.Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos både pojkar och flickor och att det både finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem på många sätt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende. Studien visar också att de insatser och den behandling som finns i Sverige för barn med sexuella beteendeproblem är begränsad och alla informanter som vi har träffat är överens om att mer bör göras för dessa barn.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.