Bakgrund: En tredjedel av världens kvinnor upplever våld eller sexuellt våld under sin livstid. Hälso- och sjukvårdspersonal har en central roll i omhändertagandet av utsatta människor. Sjuksköterskor tenderar att sakna kunskaper för att ge rätt vård för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp men framtagna riktlinjer och rekommendationer implementeras eller efterföljs inte. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Litteraturstudie där tio forskningsartiklar utvärderats, kvalitetsgranskats och analyserats enligt kvalitativ metodik. Resultat: Att vårda kvinnor utsatta för sexuella övergrepp innebär stor psykisk påfrestning och ständig oro för sjuksköterskor. Sjuksköterskor möter hinder för en god omvårdnad i stigmatisering och skuldbeläggning, de känner osäkerhet inför att fråga om sexualitet i allmänhet och sexuella övergrepp i synnerhet. Sjuksköterskor har otillräckliga kunskaper om våld mot kvinnor och önskar mer utbildning i ämnet. För att bearbeta sina upplevelser talar sjuksköterskor med kollegor, familj och deltar i debriefingmöten. Konklusion: Det är känslomässigt dränerande att jobba med sexuellt utsatta kvinnor. Sjuksköterskan är ofta den första som möter den utsatta kvinnan och därför är adekvat utbildning och stöd från arbetsgivare av stor vikt för minskad psykisk belastning.

Våldtäkt förklaras vara ett stort samhällsproblem som ökar i Sverige. Definitionen av ett sexualbrott är att genom misshandel eller tvång utföra en sexuell handling som kan jämföras med samlag. Det är all hälso- och sjukvårdpersonals skyldighet att veta var, när och hur patienten kan få bästa möjliga hjälp och stöd. Trots detta får många kvinnor ännu inte tillräckligt med medicinsk behandling och stöd efter en våldtäkt. Synen på våldtäkt har genom tiden förändrats. Förr var kvinnans nej till samlag något som inte alltid respekterades, men efter årtionden av diskussioner kring ämnet, har kvinnojourer uppstått och lagändringar om sexualbrott har skett. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse efter en våldtäkt, för att sedan diskutera sjuksköterskans bemötande och agerande i mötet med den utsatta kvinnan. En litteraturstudie med innehållsöversikt av åtta kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts enligt Friberg (2012, s. 100). Resultatet bygger på två teman: Kvinnors upplevelse av sig själva och kvinnors upplevelse av att vilja söka hjälp. Studiens resultat visar att våldtäkt påverkar kvinnors självbild och självkänsla negativt, vilket gör att de i efterhand har svårigheter att stå ut med sin egen kropp. Efter våldtäkten upplevde kvinnorna skamkänslor och skuldbelade oftast sig själva för händelsen. Alla problem medförde att även sexlivet påverkades negativt för många kvinnor. En och annan uttryckte även en önskan att ibland vilja skada eller till och med döda gärningsmannen på grund av ilska.  Något som yttrade sig i kvinnornas vardag var en känsla av oro. Det kunde även förekomma inslag av depression och posttraumatiskt stressyndrom. Många valde att inte anmäla eller söka hjälp efter övergreppet. Detta kunde bero på en rädsla, osäkerhet eller en misstro till samhällets förmåga att ge hjälp. Genom att sjuksköterskan ger information, tar hänsyn till patientens livsvärld, integritet och autonomi kan den utsatta kvinnan uppleva trygghet och en minskad psykisk påfrestning. Sjuksköterskan bör vara medveten om sitt bemötande och agerande, något som kan bidra till ett minskat vårdlidande.

The restaurant industry is often described as a hard and tough working environment. The restaurant industry is the industry that are most subjected to sexual harassment witch can affect the occupational health both physically and psychologically. The aim of this study was to explore the experience of sexual harassment among staff in the restaurant industry. To get a view and understanding of earlier research a systematic literature review was conducted. To get an understanding of restaurant staffs experience of sexual harassment a qualitative interview study with a phenomenology approach was performed. The main results showed that the informants experienced sexual harassment as a process of acclimatization. It starts with a sexual jargon that is customary and the informant describes a fear of reporting. The jargon and fear becomes a part of everyday life and informants describes that they don’t define it to be sexual harassment anymore. The informants describe it as the borders have moved or become blurred when it comes to sexual harassment witch can defines like a normalization of sexual harassment. / Restaurangbranschen beskrivs ofta som en bransch med hårt och otrivsamt klimat. Av alla branscher är restaurangbranschen den bransch där minst är nöjda med sitt arbete samt utsätts de för flest sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier inom arbetslivet är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en annan arbetstagare. Sexuella trakasserier kan påverka arbetshälsan både fysiskt och psykiskt och kan yttra sig genom ångest, rädsla, trötthet, huvudvärk och depression. Tidigare forskning kring sexuella trakasserier mellan arbetstagare och chefer var begränsat vilket tyder på att det behövs ökad kunskap och forskning kring det. Tidigare forsknings resultat påvisar att sexuella trakasserier inom restaurangbranschen beror på makt, att det är en form av maktutövande. För att få förståelse om problematiken och restaurangpersonalen upplevelse om sexuella trakasserier genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Syftet var att undersöka upplevelsen av sexuella trakasserier bland anställda i restaurangbranschen. Resultatets essens kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess där sexuella trakasserier upplevs som en skämtsam jargong med sexuella kommentarer, essensen utrycks samt genom en rädsla när det kommer till att anmäla sexuella trakasserier. Rädslan kring att anmäla utrycks som att informanterna är rädda för ryktesspridning, att mista gemenskapen eller att bli utfryst från kollegor/restaurangbranschen. Jargongen och rädslan blir tillslut en del av vardagen och informanterna beskriver sig att inte tänka på det längre, sexuella trakasserier blir efter en tid normalt. En normalisering sker utav sexuella trakasserier där informanterna beskriver att de inte uppmärksammar sexuella trakasserier på samma sätt längre. Informanterna beskriver det som att gränserna har flyttats eller suddats ut när det kommer till sexuella trakasserier, det har blivit en självklar del av arbetsmiljön och restaurangbranschen. Jargongen, rädslan och normaliseringen av sexuella trakasserier kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess. Informanterna har acklimatiserat sig till en arbetsmiljö som inkluderar sexuella trakasserier.

Uppsatsen syftar till att undersöka bedömningen av en situation som inbegriper sexuella trakasserier med genusidentitetens betydelse som central aspekt. En stor andel av den tidigare forskningen berör sexuella trakasserier på arbetsplatser, organisationer och liknande verksamheter. Forskning har även synliggjort skolan som en arena för beteende motsvarande sexuella trakasserier, en arena som även tycks öka i omfattning.  Ytterligare en generell trend inom den tidigare forskningen i ämnet är att utifrån teoretiska resonemang diskutera fenomenet i termer av genusnormer, makt och strukturer. I uppsatsen besvaras frågeställningar rörande dels hur attityden till sexuella trakasserier i skolmiljön kontextuellt kan variera beroende på de centrala aktörernas genusidentitet, dels med explorativa avsikter huruvida dessa attityder är kvantitativt mätbara. Via ett bekvämlighetsurval skickades en internetbaserad enkät ut till medlemmar i Lärarnas Riksförbund Stockholm och insamlat datamaterial genomgick statistiska analyser motsvarande ANOVA för upprepade mätningar samt Post Hoc-analyser. Resultaten visar att bedömningen av en situation inbegripande sexuella trakasserier skiljer sig beroende på de centrala aktörernas genusidentitet. Situationer där förövaren är en man uppfattas mer allvarliga än situationer där förövaren är en kvinna, oberoende av den utsattes genusidentitet. Resultatet diskuteras sedan utifrån teoretiska resonemang gällande socialt konstruerade strukturer och mönster.

No description available.

I denna kvalitativa uppsats undersöks anställda inom krogbranschens upplevelser av att arbeta i en sexualiserad miljö och vad det får för betydelse. Uppsatsen söker också svar på hur krogen som sexualiserad arbetsplats framställs och vilken betydelse den har, hur de anställda inom krogbranschen förhåller sig till den organisationskultur och de känsloregler som dominerar där samt hur kön skapas, upprätthålls och utmanas på krogen som sexualiserad arbetsplats. Tidigare forskning i form av krogbranschen som yrke och som sexuell mötesplats kommer att presenteras. Likaså sexuella handlingar och sexuella trakasserier, och att gynnas, eller inte gynnas av en sexualiserad miljö. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes totalt och materialet från intervjuerna utgör den empiri som används i uppsatsen. Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgår ifrån organisationskultur, emotionellt arbete, social identitet och görande av kön. Uppsatsens har tre huvudsakliga resultat där det första är att branschen är motsägelsefull organisatoriskt, vilket innebär att branschen är kvinnodominerad och emotionellt arbete och ansvar är en viktig del. Samtidigt har branschen en typiskt mansdominerad hierarkisk organisation. Uppsatsens andra resultat är att branschens sociala identitet är väldigt stark vilket gör att det är viktigt för de anställda att anpassa sig efter de andra, samtidigt som man inte ska tappa sig själv. Det tredje resultatet är att i krogbranschen finns könade förväntningar som man ska leva upp till men i praktiken fungerar det inte eftersom det finns skiljaktigheter i förväntningar och faktiska handlingar.

2440 cases of sexual child abuse was reported in 2015 in Sweden that is about one out of five children. Research shows that prevention strategies that focus on strengthening children’s integrity have proven effective for helping children recognize abusive behaviors as well as gain confidence to disclose.    The aim of this study is to investigate and describe the preschools role in strengthening children’s integrity to prevent child abuse, and describe how the work is done. The study has a qualitative approach with mix of semi-structured and unstructured interviews, called a qualitative interview form. This study used a purposive selection, four informants with management position within preschool were interviewed. The interviews were recorded and then transcribed, which will serve as a database for analysis.  For this study a content analysis was chosen.    The results showed that the preschool work aims to strengthen children’s integrity, but that the pre-schools do not use any specific strategies to strengthen children’s integrity with the aim of preventing child abuse. The conclusion showed that the preschool does not work consciously to prevent sexual child abuse, instead they are focusing in strengthening children’s integrity and values.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sexuella övergrepp ökar i det svenska samhället, vilket kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. De kvinnor som utsatts för övergrepp befinner sig i ett stort behov av professionell hjälp och stöd från vårdpersonal under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som varit utsatta fören traumatisk livshändelse i form av sexuellt våld upplever det stöd de har fått från vårdpersonalen. Metod: Den metod som valdes var litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design publicerade mellan år 2000 och 2017 i Psychinfo och PubMed. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall. Resultat: Studien resulterade i sex olika kategorier: känslan av skam i möte med vårdpersonalen, vårdpersonalens sätt att se hela människan, vikten av att anmäla, samverkan mellan olika yrkesprofessioner och brist på kunskap hos vårdpersonalen. Slutsats: Studien visar att fler kvalitativa studier behövs för att ge bästa möjliga stöd till kvinnliga patienter, som har upplevt en traumatisk livshändelse i form av sexuellt våld. Vårdpersonalen har en bristande förmåga att bemöta och ge dessa kvinnor korrekt stöd utifrån en holistisk syn. Kvinnorna uttryckte att stödet de fick som otillräckligt, där den medicinska vården var bra men omvårdnaden i helhet var otillräcklig. Vårdpersonal behöver mer och bättre utbildning inom detta område, för att ge dessa kvinnor det stöd och den omvårdnad de har behov av.   Nyckelord: Trauma, sjuksköterska, sexuella övergrepp / ABSTRACT Background: Sexual abuse of women is increasing dramatically in the society, therefore the topic is relevant for the individual, the society and health care. Sexual abuse often leads to a post-traumatic stress disorder. The women is in great need of professional help and support from the nursing staff during the recovery process. Aim: The aim of the study was to investigate how female patients who have experinced a traumatic life event by sexual violence perceive the support from the health care professionals. Method: The design of study was a literature review. A total of ten scientific articles were included. The articles had a qualitative design and were published between 2000 and 2017 in the databases PsychInfo and PubMed. The included articles were reviewed by using a review template. Results: The study resulted in six different categories: sense of shame in the meeting with the nursing staff, nursing staff way to see the whole person, the importance of notification, collaboration between professional professions and lack of knowledge among health professionals. Conclusion: The study shows that more research with a qualitative design is needed to develope the knowledge to provide the best possible support for the women who have experienced a traumatic life event by sexual abuse. The nursing staff does not provide sufficient support and do not meet the patients need in a holistic view. The women expressed the support they received as insufficient, in which medical care was good but the care of the whole was insufficient. There is a need for an improved education among health care professionals regarding the support and caring of these women. Keywords: trauma, nurse, sexual assault

En liberalisering har skett gradvis sedan 1970-talet bland ungdomar i synen på sexuella relationer. Sex behöver inte längre ske inom fasta förhållanden, utan i större omfattning inom lösare relationer, exempelvis i så kallade KK-förhållanden. Vidare har Sverige högst antal tonårsaborter bland de skandinaviska länderna och en pågående klamydiaepidemi. Denna forskningsstudie ämnar undersöka huruvida sannolikheten att utsättas för negativa sexuella konsekvenser ökar bland de individer som har haft ett KK- förhållande/regelbundet fast partner, jämfört med de som inte har haft samma typ av relation. Studien baseras på sekundärdata (insamlat mellan 2010-2011) och består av 670 deltagare i åldern 15-26, 36,1 % män och 63,9 % kvinnor. Som analysmetod av datamaterialet har en logistisk regressionsanalys använts. De främsta riskmåttsvariabler som använts som beroende variabler är: klamydia, kondomanvändning, antal sexpartners, egen riskbedömning tillfälligt okänd partner, tillfälligt känd partner. Den oberoende variabeln som använts var KK/regelbundet känd partner under det senaste året. Resultatet visade att sannolikheten ökar att utsättas för sexuella risker för individer som haft minst ett KK-förhållande/regelbundet känd partner under de senaste 12 månaderna på grund av att de mer sannolikt hade fler än en sexpartners, flera olika tillfälliga sexuella relationer samtidigt, samt vanligen redan smittats av klamydia. Inget samband hittades vad gällande egen kondomanvändning eller riskbedömning.

Det påstås ofta att endast en bråkdel av alla de våldtäkter, sexuella övergrepp mm som begås mot barn, i slutändan uppmärksammas och lagförs. Det kan bero på att det aldrig görs en anmälan, att åtal inte väcks eller att domstolen inte bedömer att bevisningen är tillräcklig för en fällande dom. Vid misstankar om sexualbrott mot barn behöver rättsväsendet, precis som med andra brottsmisstankar, väga risken för en felaktigt fällande dom mot intresset att lagföra gärningsmän. Denna balansgång blir särskilt krävande när det gäller sexualbrott mot barn. Rättspsykologisk forskning har visat att barn beter sig mycket annorlunda till skillnad från vuxna i en rättslig process. För att på bästa sätt kunna bemöta barn samt på ett korrekt sätt värdera barns utsagor och vara medveten om vilka svårigheter barn ställs inför i en rättslig process är psykologisk kunskap essentiellt. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka svenska domstolars bevisvärdering av barns muntliga utsagor utifrån ett rättspsykologiskt perspektiv. Detta har innefattat dels en bedömning av hur bevisvärderingen borde gå till med beaktande av tillämplig HD-praxis och rättspsykologiska rekommendationer, dels en utvärdering av hur bevisvärdering faktiskt går till utifrån en empirisk undersökning. En kontext som framstår som vanligt förekommande i mål om sexualbrott mot barn är att målet inte bara rör en åtalspunkt utan två eller flera. Syftet med studien var således att undersöka om juristdomares och nämndemäns bevisvärdering och beslut i skuldfrågan påverkades av antalet åtalspunkter då de avsåg liknande brott. Studien utgick ifrån bedömningen av Högsta domstolens kriterier för en tillförlitlig utsaga. Studien genomfördes som ett kvasiexperiment med en mellangruppsdesign där totalt 20 juristdomare och nämndemän deltog. Trots att resultaten i studien inte resulterade i någon signifikant skillnad visade sig ändock en trend ibland domare, som i större utsträckning valde att döma den tilltalade vid vetskapen om fler åtalspunkter. Slutsatsen av studien blev således att kriteriebedömningen som görs i domstol baseras på subjektiva tolkningar. Detta är naturligtvis problematiskt då man som part ska kunna lita på att domstolen är objektiv i sin bedömning samt att en domstol inte under några omständigheter skall påverkas av flera åtalspunkter.