Det påstås ofta att endast en bråkdel av alla de våldtäkter, sexuella övergrepp mm som begås mot barn, i slutändan uppmärksammas och lagförs. Det kan bero på att det aldrig görs en anmälan, att åtal inte väcks eller att domstolen inte bedömer att bevisningen är tillräcklig för en fällande dom. Vid misstankar om sexualbrott mot barn behöver rättsväsendet, precis som med andra brottsmisstankar, väga risken för en felaktigt fällande dom mot intresset att lagföra gärningsmän. Denna balansgång blir särskilt krävande när det gäller sexualbrott mot barn. Rättspsykologisk forskning har visat att barn beter sig mycket annorlunda till skillnad från vuxna i en rättslig process. För att på bästa sätt kunna bemöta barn samt på ett korrekt sätt värdera barns utsagor och vara medveten om vilka svårigheter barn ställs inför i en rättslig process är psykologisk kunskap essentiellt. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka svenska domstolars bevisvärdering av barns muntliga utsagor utifrån ett rättspsykologiskt perspektiv. Detta har innefattat dels en bedömning av hur bevisvärderingen borde gå till med beaktande av tillämplig HD-praxis och rättspsykologiska rekommendationer, dels en utvärdering av hur bevisvärdering faktiskt går till utifrån en empirisk undersökning. En kontext som framstår som vanligt förekommande i mål om sexualbrott mot barn är att målet inte bara rör en åtalspunkt utan två eller flera. Syftet med studien var således att undersöka om juristdomares och nämndemäns bevisvärdering och beslut i skuldfrågan påverkades av antalet åtalspunkter då de avsåg liknande brott. Studien utgick ifrån bedömningen av Högsta domstolens kriterier för en tillförlitlig utsaga. Studien genomfördes som ett kvasiexperiment med en mellangruppsdesign där totalt 20 juristdomare och nämndemän deltog. Trots att resultaten i studien inte resulterade i någon signifikant skillnad visade sig ändock en trend ibland domare, som i större utsträckning valde att döma den tilltalade vid vetskapen om fler åtalspunkter. Slutsatsen av studien blev således att kriteriebedömningen som görs i domstol baseras på subjektiva tolkningar. Detta är naturligtvis problematiskt då man som part ska kunna lita på att domstolen är objektiv i sin bedömning samt att en domstol inte under några omständigheter skall påverkas av flera åtalspunkter.

Denna studie avser att förstå och analysera, om och hur, narrativ och bibelberättelser kan verka läkande i det enskilda själavårdssamtalet med överlevare av sexuella övergrepp. Undersökningen utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med själavårdare inom Svenska Kyrkan. Själavårdens essens och avgränsning mot andra vårdformer berörs och förklaras med hjälp av Okkenhaug och Wikström. För att förstå övergreppets problematik och vad själavården kan tillföra för läkande resurser används primärt Kirsten J. Leslies When Violence is no stranger, Sårade hjältar själavård för män som utnyttjats sexuellt som pojkar av Agneta Sandberg samt Fra skam til Verdighet av Anstorp et al samt artiklar av R. Ruard Ganzevoort. Bibelberättelserna kan utifrån vad som framkommit under intervjuundersökningen fungera läkande genom att bland annat ge identifikation med andra som lidit och upprättats, erbjuda struktur och påvisa en villkorslös kärlek. Vidare kan berättelserna ge möjlighet att sätta ord på trauman som annars inte lyfts fram genom att avpersonifiera med hjälp av berättelser. I denna undersökning är evangelietexterna mest representerade. Avgörande för valet är konfidentens behov och själavårdarens kunnande. En slutsats är att själavårdare som arbetar med denna problematik kan behöva särskild kännedom om bibeltexter som kan vara relevanta för målgruppen. Att få verbalisera sin livshistoria och övergreppserfarenheterna i själavårdssamtalet ger möjlighet till att infoga traumat i ett befintligt narrativ. Genom att utmana skadliga beteenden och roller kan själavårdaren bidra till att konfidenten kan erfara meningsfullhet trots det inträffade traumat. Den trygghet som själavården erbjuder, i samverkan med berättelserna, ger överlevaren förutsättningar att bygga upp sin egen identitet och motverkar stagnation i en offerroll.

Denna studie har, genom en kvalitativ intervjustudie och utifrån Parks (2010) modellom meningsskapandeprocessen, undersökt berättelser om sexuella ofredanden och reaktionerefter #metoo-rörelsen. Tre intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp avinnehållsanalys där resultatet beskrev hur respondenterna inom ramarna för sina respektivemeningssystem hanterade upplevelsen av sexuella ofredanden, om meningssystemetförändrades i denna process, samt hur meningssystemet förändrades när respondenterna kom ikontakt med #metoo-rörelsen. Parks (2010) modell visade god passform utifrånrespondenternas utsagor, vilka antydde att de befann sig i meningsskapandeprocessen snarareän att mening kring det sexuella ofredandet hade skapats. Resultatet tyder på att sexuellaofredanden, då de initierar en meningsskapandeprocess, skapar en diskrepans mellanupplevelsen av ofredandet och det tidigare etablerade meningssystemet.

En del barn utvecklar sexuella beteendeproblem vilket kan verka skadligt för dem själva, men även för andra. Det är därmed av vikt att lokalisera riskfaktorer som bidrar till dessa beteenden för att möjliggöra ett preventivt arbete på området. Syftet med studien var att undersöka det aktuella kunskapsområdet som behandlar riskfaktorer till barns sexuella beteendeproblem. Den metod som användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar var en litteraturöversikt. 19 primärstudier granskades. Studiens resultat visar att sexuella övergrepp, sexuella attityder, upplevelser av våld, försummelse, föräldrars drogmissbruk, fängslade föräldrar och familjestrukturförändring kan utgöra riskfaktorer vad gäller uppkomsten av sexuella beteendeproblem hos barn. Hur riskfaktorerna kan resultera i sexuella beteendeproblem förklaras med den sociala inlärningsteorin och systemteorin. Vidare kommer alla studier från ”västvärlden”. / <p>2019-06-04</p>

Bakgrund: Sexuella övergrepp innebär en sexuell handling eller försök till en sexuell handling riktad mot en persons sexualitet genom tvång. Kvinnor som har varit utsatta för ett sexuellt övergrepp kan söka vård på akutmottagning eller inom primärvården. På dessa vårdinrättningar är sjuksköterskan en av de professioner som möter kvinnan. Vald teoretisk referensram är personcentrerad vård.   Syfte:Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Metod: Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie. Den innehåller6 kvantitativa och 7 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys av artiklarnas resultat genomfördes. Därefter sammanställdes ett resultat.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier: Bristande kunskap, känslomässig påverkan, att ställa frågan samt arbetsmiljöns påverkan. Det visade sig att sjuksköterskor upplever att de har bristande kunskap om ämnet. På grund av detta kände sjuksköterskorna en osäkerhet inför att ge vård till dessa kvinnor. Sjuksköterskorna ansåg också att vårdandet av dessa kvinnor hade en känslomässig påverkan. De undvek att ställa frågor till kvinnorna, dels på grund av tidsbrist och för att de inte hade möjlighet att hantera svaret. Det visade sig också att det fanns brister i arbetsmiljön som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet negativt.  Slutsats: Det krävs mer utbildning för sjuksköterskor inom detta forskningsområde samt förbättrad arbetsmiljö. Genom detta kan sjuksköterskan få bättre möjligheter till att vårda och bemöta dessa kvinnor. Samt få verktyg som gör det lättare för honom eller henne att hantera de känslor som kan uppkomma i mötet.

Metoo-kampanjen som uppmärksammades hösten 2017 har genererat stor uppståndelse, #tystiklassen och #räckupphanden är två upprop inom #metoo som menar att belysa sexuella trakasserier och övergrepp inom skolans värld. Studien syftar till att undersöka om Metoo-kampanjen har lämnat någon påverkan på ungdomar, samt om #metoo har använts i skolan. En profession som är relevant att studera utifrån det socialpedagogiska fältet är skolkuratorn. Studien är utformad med en mixad metod, där 4 stycken skolkuratorer har intervjuats enligt den kvalitativa semistrukturerade intervjumetoden. En kvantitativ metod i form av en webbenkät skickades även ut och gav 44 stycken svar från skolkuratorer spridda över Sverige. Studiens resultat kan därefter ge ett nyanserat svar där skolkuratorers reflektioner samt observationer kan återges i teman utifrån studiens frågeställning. I resultatet görs jämförelser mellan metodernas resultat. Studiens resultat visar att ett stort antal skolor inte har använt sig av Metoo-kampanjen på något sätt. Skolkuratorer tycker dock överlag att kampanjen är bra, samt att skolan är en bra arena för att arbeta med fenomen som #metoo. Skolkuratorer upplever att det är verbala sexuella trakasserier som förekommer i skolan idag samt att mycket sker på internet via sociala medier. Skolkuratorerna anser att all personal i skolan har ett ansvar att uppmärksamma samhälleliga problem så som sexuella trakasserier. Intervjupersonerna beskriver att ett genomgående arbete måste ske i klassrummen med pedagogerna, och att temadagar samt punktinsatser i relation till #metoo inte är ett bra sätt att arbeta på. Intervjuinformanterna har i skolan observerat att ungdomar "slänger sig" med #metoo och att det verkar råda oklarhet kring vad #metoo står för.

Sexuella trakasserier är ett världsomfattande problem som delas in i verbala, icke verbala och fysiska trakasserier. Att utsättas för sexuella trakasserier kan upplevas traumatiskt och resultera i långvarigt fysiskt men även psykiskt lidande. Sexuella trakasserier är en subjektiv upplevelse, och det är enbart den som blivit utsatt som avgör om denne blivit trakasserad eller ej. I den vårdande relationen befinner sig patienten i en beroendesituation gentemot sjuksköterskan och att som sjuksköterska uppleva och agera utifrån negativa känslor till följd av ett opassande beteende från en patient skulle därför kunna uppfattas som oprofessionellt. Det är vanligt att hierarki förekommer inom vården. Sexuella trakasserier kan påträffas inom alla professionsgrupper, vanligen från någon som befinner sig i en maktposition. Syftet med studien är att beskriva förekomsten av sexuella trakasserier och hur sjuksköterskor upplever detta på sin arbetsplats. I litteraturöversikten har totalt åtta vetenskapliga artiklar använts, varav tre kvalitativa och resterande fem kvantitativa för att besvara syftet. Resultatet visar att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande fenomen som drabbar sjuksköterskan på dennes arbetsplats. Vissa faktorer har visat sig öka risken att drabbas, såsom sociodemografisk bakgrund och arbetsplatsförhållanden. Sjuksköterskor som utsatts för sexuella trakasserier finner brist på stöd och stöttning samt att deras känslor nedvärderas av kollegor och av de som bär ansvar. Att utsättas för sexuella trakasserier bidrar hos sjuksköterskan till en minskad arbetseffektivitet och ett försämrat omvårdnadsarbete varav brister i patientsäkerheten kan uppstå. Vidare i diskussionen illustreras och diskuteras sjuksköterskans behov av ökat stöd vid upplevd sexuell trakasseri och hur organisationens tystnadskultur bidrar till att trakasserier fortgår. Det diskuteras även hur sambandet mellan den sexistiska bilden av sjuksköterskan och det faktum att professionen är kvinnodominerad bidrar till den höga förekomsten av sexuella trakasserier inom yrket.

Bakgrund till studien: Många invandrare bor i segregerade bostadsområden med få kontaktermed svenskar. Den stereotypa bild av invandrare som många gångerskapas av massmedia medför att integrationen blir svårare och förmed sig negativa konsekvenser för alla i samhället.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka några invandrarpojkarsupplevelser av integrering i det svenska samhället samt hur de ser pårelationen till det motsatta könet. Vad beträffar det sistnämnda är viintresserade av att undersöka deras syn på förekomsten av sexuellatrakasserier gentemot flickor.Frågeställningar: Hur uppfattar de intervjuade invandrarpojkarna integreringen i detsvenska samhället?Hur de ser på relationen till det motsatta könet?Vad anser de om förekomsten av sexuella trakasserier gentemot flickor?Metod: Vi har i vår undersökning valt att använda oss av en kvalitativ metodmed elva intervjuer. Huvudresultatet består av intervjuer med åttainvandrarpojkar, varar ett intervjutillfälle var en gruppintervju medtvå pojkar. Utöver detta består en mindre del av resultatet även av engruppintervju med tre svenska pojkar.Huvudresultat: Invandrarpojkarnas integration undergrävs beroende på olikafaktorer såsom att de bor i ett segregerat bostadsområde varigenomkontakten med svenskar blir ytlig. Bilden av Sverige är överlagpositiv, men identifikationen som svensk saknas. Mestadels skerumgänget i stora grupper som endast består av pojkar, vilket har enpåverkan på relationen till det motsatta könet. Sexuella trakasserierär vanligt förekommande i skolan och ses i regel som ett spel mellankönen eller för att man vill uppvisa en viss attityd inför sina vänner. / Uppsatsnivå: C

<p>En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka åklagares och nämndemäns uppfattningar om vilka tillförlitlighetskriterier som de bedömer som viktiga för tillförlitligheten i barns utsagor vid misstänkta fall av sexuella övergrepp. Vidare var syftet att undersöka om det förekom några skillnader i gruppernas bedömningar. Enkäten bestod av sju kriterier som utgick från Högsta domstolens praxis vid bedömningen av tillförlitligheten i muntliga utsagor. Resultatet visade att åklagarna bedömde längd- och konstantkriteriet signifikant mindre viktigt för tillförlitligheten än nämndemännen medan nämndemännen bedömde klarhets- och detaljkriteriet signifikant mindre viktigt än åklagarna. Kön och erfarenhet visade sig inte påverka hur grupperna gjorde sina bedömningar. Då vissa av kriterierna har visat sig helt eller delvis sakna förankring i forskning bör de användas med försiktighet och hänsyn bör alltid tas till det enskilda fallet och brottets karaktär. Åklagarnas och nämndemännens relativt höga skattningar av kriterierna tyder på en bristande kunskap om hur barn minns och vittnar om sexuella övergrepp.</p>

<p>Det här är en sexologisk uppsats med syftet att kvalitativt undersöka både kvinnors och mäns syn på kvinnlig, heterosexuell sexualitet. Fokus för undersökningen ligger på omständigheter som underlättar eller försvårar kvinnors lustupplevelser och orgasmer. De omständig-heter som undersöks närmare är olika sexuella handlingsmönster, kommunikationen mellan kvinnorna och deras partners samt kvinnornas sexuella självförtroende. Tre heterosexuella kvinnor, som alla upplevt orgasmsvårigheter, och tre heterosexuella män, som upplevt orgasmsvårigheter hos kvinnliga partners, intervjuades. Materialet analyserades på ett tolkande, reflexivt sätt. Kvinnorna gav till viss del uttryck för en kluven hållning till orgasmer och deras betydelse, medan männen tydligt sade att kvinnors orgasmer är viktiga. Respondenterna kunde med lätthet beskriva ett stereotypt sätt att ha sex på, vilket uppfattades som ”vanligt sex”. Inom ramen för vanligt sex lämnas ofta ett mindre utrymme för kvinnors orgasmer än för mäns.</p>