Introduktion: Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som uppstår i det centrala nervsystemet. Sjukdomen förlöper i skov. Vanliga symtom är fatigue, smärta, domningar i  extremiteter, synproblem, försämrad balans och tremor. Det är vanligt att individer med MS upplever någon form av sexuell dysfunktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur MS kan påverka individers sexualitet. Metod: Metoden var en  litteraturstudie och utformades enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Artikelsökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Polit och Beck (2017) granskningsmall användes för att granska artiklarnas kvalitet. Två kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar valdes och utgjorde resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier. Att kroppsliga förändringar ledde till sexuella problem, Att behöva experimentera och utforska sin kropp på nytt, Att kunna samtala om hur MS påverkade sexualiteten och Sexuella problem väckte negativa känslor. Kategorierna visade att sexuell dysfunktion upplevdes både fysiskt och psykiskt, det påverkade även individens relation till sin partner. Slutsats: Individer med MS upplever sexuell dysfunktion orsakat av sjukdomen. Det största problemet var minskat sexuellt intresse. På grund av förändringar i kroppen behövde individerna experimentera för att få ett fungerade sexuellt samliv. Individerna ansåg att det var viktigt med god kommunikation men det var ändå svårt att diskutera sina sexuella problem med sin partner och hälso- och  sjukvårdspersonal.

Pornografi är ett omdebatterat fenomen och har främst förknippats med mäns konsumtion. Föreliggande studie syftade till att undersöka vilken mening pornografi har för kvinnor som regelbundet använder pornografi. En kvalitativ intervjuundersökning utfördes med sju unga kvinnor mellan 20–30 år. Empirin analyserades tematiskt utifrån teorin om sexuella script och begreppen intimitetstrubbel samt sexuell empowerment. Resultatet fann att pornografi har betydelse för kvinnors sexualitet. Pornografi hjälper dem att utforska kropp, upphetsning, sexuella preferenser och sexuell identitet. Pornografi ger kunskap och inspiration och betraktas som ett sätt att äga sin sexualitet. Men pornografi ger även upphov till ambivalens, särskilt kopplat till kulturella scenarier kring pornografi som skadligt och synen på pornografi som kvinnoförtryck. Detta påverkar informanternas intrapsykiska script genom hur de använder och relaterar till pornografi. Trots detta har kvinnorna aktiva strategier för att söka upp den pornografi de finner upphetsande. / Pornography is a well-debated phenomenon and is often treated as a male issue. The present study aimed to move beyond this view and investigate the possible meaning of pornography for young women. Seven young women who consumed pornography regularly were interviewed using a qualitative method. The empirics was analyzed thematically using sexual scripting theory and the concepts of intimate trouble and sexual empowerment. The result showed that pornography bears meaning for young women’s sexuality. Using pornography, they explore their sexuality, sexual identities and their preferences. Pornography is seen as a means for owning one’s sexuality. At the same time, pornography is a source of ambivalence. Cultural scenarios treating pornography as a danger and as misogynic oppression affect the women’s intrapsychic scripting and therefore the way they relate to pornography. Still, the women are seen as having developed active strategies to handle this kind of intimate trouble and find the kind of pornography they find exciting.

Title: Cases regarding sexual harassment within the Swedish working life.Aim: The aim was to determine and analyze the applicable law, and cases, within the Swedish labor law regarding sexual harassment as a form of discrimination. Method: The jurisprudence method was applied, which consists of the traditional legal dogmatic method. Analysis: The findings derived from this thesis included ambiguities on the regulations of sexual harassment, albeit a clear understanding of how the burden of proof is applied was not one of them. The legal structure of sexual harassment does not appear to be satisfying theoretically. Among other things, two of its four prerequisites contradict one another; unwanted respective insight. According to the sources of law, the victim is the one who decides whether or not a perpetrator’s behavior towards her or him is unwanted. This, however, seem to contradict the obligation to demonstrate a reason to presume that the perpetrator has an insight that her or his behavior is unwanted – otherwise, the perpetrator’s behavior is not to be perceived as a form of discrimination from a legal perspective. Furthermore, the findings also revealed that cases prior to and after it became customary to telework exclusively from home, due to the ongoing pandemic, might be to the point of non-existence despite the era of the #metoo movement.

In 2017 an American actress started a movement called Metoo. Almostinstantly the word spread over the world and women from all across theglobe came together to fight the occurring sexual harassments in workenvironments. The purpose of this essay is to investigate how the Swedishlegislation protects employees from sexual harassments and whatrequirements the law place on employers proactively and reactivelyregarding sexual harassment in the workplace. Furthermore, the essay studieshow the Metoo movement has impacted the Swedish legislation and how theregulations are applied in film-and screen business regarding sexualharassment.  By studying EU law, Swedish legislation, case law, literature and otherregulations this essay will answer the thesis questions. The work withpreventing sexual harassment will never be completed for the employerbecause of the design of the regulation. With help from the Metoo movementa new sexual assault law was constructed to make to easier to be convicted ofrape. The scene and screen operation is regulated mainly by collectiveagreements because of the special work conditions

Bakgrund: Studier visar att regnbågsfamiljer ibland upplever sig bemötta med heteronormativa värderingar inom barn- och mödrahälsovården. Antaganden görs att föräldrapar ska vara olikkönade istället för samkönade. Transföräldrar upplever att de behövt utbilda vårdpersonal. Hur specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården erfar möten med regnbågsföräldrar är dock sparsamt studerat.   Syfte: Syftet i föreliggande examensarbete är att studera specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta regnbågsföräldrar, när de söker vård för sitt barn.   Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design där nio specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården deltog. Individuella intervjuer genomfördes, spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen av specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter inom barnhälsovården av att bemöta regnbågsfamiljer resulterade i fem kategorier: Regnbågsfamiljer är mer sårbara; Ett otydligt journalsystem och attityder från regnbågsföräldrar skapar osäkerhet; Bemötande av regnbågsfamiljer kräver kompetens; Det sker en ökad acceptans och tolerans gentemot regnbågsfamiljer; Det sker en ökad medvetenhet om värdet av inkluderande vårdmiljö inom barnhälsovården. Specialistutbildande sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever att de bemöter regnbågsföräldrar likadant som andra föräldrar men att det ändå förekommer skillnader som kan skapa osäkerhet, exempelvis vid dokumentation. Slutsats: Specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården förmedlade att möten med regnbågsfamiljer i grunden inte skiljer sig gentemot möten med andra familjer. Dock framkom att det används strategier för att få familjerna att känna sig mer välkomna, exempelvis genom att visa viss extra omsorg. / Background: Lesbian, gay, bisexual and transgender (LGBT) parents sometimes experience heteronormative values within the child- and maternal health care. Assumptions are made that parental couples will be of different sex instead of same sex. Transgender parents experience that they have to educate health personnel. Still, how specialist trained nurses within child health care experience meeting with LGBT-families is understudied.    Aim: The aim of this study it to explore the experiences among specialist trained nurses within the child health care when it comes to meeting LGBT-parents seeking heath care for their children.   Method: This was a qualitative interview study with a descriptive design including nine specialist trained nurses within the child health care. Individual interviews were conducted, recorded, transcribed verbatim and analyzed through a qualitative content analysis.   Result: The content analysis of the study generated five categories: LGBT-families are more vulnerable; Un unclear documentation-system and attitudes from LGBT-parents create insecurity; Approach of LGBT-families requires competence; There has been an increased acceptance and tolerance to LGBT-families; There has been an increased awareness about the value of an including health environment within child health care. Specialist trained nurses in child health care experience that they approach LGBT-parents in the same way as other parents, but that it can be differences that can create insecurity, for example about documentation.   Conclusion: Specialist trained nurses within the child health care expressed that there are no differences in the meeting with LGBT-families and other families. Still, strategies to make the families feel more welcomed, for example by showing extra care, were used.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är återkommande problem inom vården, i synnerhet för sjuksköterskor. Sexuella trakasserier är ett beteende som kan kränka den utsatta personens värdighet, ger negativ inverkan på hälsa och arbetet. Trots lagar och skyldigheter gör arbetsgivare inte tillräckligt för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, totalt tio kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete, PubMed, Nursing and Allied Health Databas och Medline. Samtliga artiklar berör sexuella trakasserier, upplevelser kring dem samt hantering efter att ha blivit utsatt. Artiklarna är kritiskt granskade och analyserade enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Förekommande sexuella trakasserier, känslomässiga reaktioner på sexuella trakasserier och upplevelser av stöd och att hantera sexuella trakasserier. Resultatet visar på förekomsten av sexuella trakasserier från olika förövare och de negativa följderna det ger på sjuksköterskors hälsa. Samtliga teman beskriver sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier i form av rädsla, skam och skuld. Sjuksköterskor upplevde bristande stöd vid sexuella trakasserier och skapade egna strategier för att hantera händelserna. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori “Humanbecoming”. Författarna diskuterade återkommande problem av sexuella trakasserier på arbetsplatsen och den påverkan de har på sjuksköterskors hälsa samt sökte lösningar på problemet. / Background: Sexual harassment is a recurring problem in health care, especially for nurses. Sexual harassment is a behavior that can violate the dignity of the vulnerable person, adversely affect health and work. Despite laws and obligations, employers do not do enough to prevent and prevent sexual harassment. Aim: The aim was to investigate nurses’ experiences of sexual harassment at the workplace. Method: A literature review was conducted, a total of ten qualitative and quantitative articles were included. The searches were made in CINAHL Complete, PubMed, Nursing and Allied Health Database and Medline. All articles concern sexual harassment, experiences and different ways to handle the situation for the ones exposed. The articles were critically reviewed and analyzed according to Friberg’s method. Results: The results are described on the basis of three themes. Occurring sexual harassment, emotional reactions to sexual harassment and experiences of support and handling sexual harassment. The results show the prevalence of sexual harassment from various perpetrators and the negative consequences it has on nurses' health. All themes describe nurses' experiences of sexual harassment in the form of fear, shame and guilt. Nurses experienced lack of support in sexual harassment and created their own strategies for handling the events. Discussion: The results are discussed through Rosemarie Rizzo Parse’s theory “Humanbecoming”. The authors discussed the recurring problems of sexual harassment at the workplace, and the affect they have on nurses health and a possible solution to the problem.

Syftet med den här studien var att studera lesbiska kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem lesbiska kvinnor. Mitt resultat presenterade jag i form av en tematisk analys. I resultatet framkom tre huvudteman, ”Den lesbiska kvinnans utsatthet”, ”Utsatthet och genus”, samt ”Otrygghet”. Samtliga teman fick två underkategorier var för att ytterligare specificera och belysa viktiga aspekter i berättelserna. Det som framkom i resultatet var att samtliga deltagare var utsatta både för sexuella trakasserier och mikroaggressioner och att de upplevde ett starkt samband mellan lesbiskhet, könsuttryck och utsatthet, vilket jag analyserade utifrån queerteori och queerteoretiska begrepp och förklaringsmodeller. Att jag placerade min uppsats på det queerkriminologiska fältet har att göra med att jag har studerat ett kriminologiskt relevant ämne och gått bortom den traditionella könsteorin för att förklara lesbiska kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier genom att anlägga ett queerteoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett omfattande samhällsproblem. Det är den som blir utsatt som bestämmer om det är en kränkande handling. Sjuksköterskan innehar en central roll inom hälso- och sjukvården där yrket innebär ett nära samarbete med både patienten och andra professioner samt har sjuksköterskorna ett huvudansvar gentemot omvårdnaden. Den teoretiska ramen utgår från den etiska filosofen Knud Ejler Løgstrup och hans teori om det etiska kravet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier inom professionen. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande sorteringar: Direkta upplevelser och efterföljande upplevelser. Dessa fick sedan sju huvudkategorier: En total rädsla infann sig, Att de kände sig illa till mods, yrkespositionen blev sårbar, att det blev känslomässigt, att det drabbar välbefinnandet, att yrket känns otryggt och att professionen tog skada. Det framkom även tjugo underkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna blev negativt påverkade av upplevelserna både under händelsen och i efterhand. Slutsats: Sjuksköterskor upplever ett minskat välmående på grund av de sexuella trakasserierna, vilket påverkar sjuksköterskans profession. När sjuksköterskans välmående minskar kan kvaliteten på omvårdnaden och teamarbetet bli sämre vilket då påverkar både patienten, anhöriga och övriga professioner negativt.

Denna uppsats syftar att undersöka hur unga studenter samtalar och skapar diskursen kring kortvariga sexuella relationer och även diskursens jämställdhet på Uppsala universitet ur ett jämförande könsperspektiv. Studien grundar sig i sex kvalitativt strukturerade intervjuer genomförda med studenter i åldrarna 18-25 med varierande studietid på universitetet. Det teoretiska underlaget utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv enligt Potter & Wetherell. Resultatet av studien påvisar att diskursen prominent kretsar kring ett antal tolkningsrepertoarer som skiljer könen åt, där männen är mer traditionellt lagda sett till normer och redan etablerade system och kvinnorna nytänkande, med en insikt till förändring inom diskursen. Resultatet påvisar även, i samklang med tidigare forskning, att det existerar substantiella skillnader gällande jämställdheten inom diskursen och att det existerar skillnader i hur män och kvinnor vill bearbeta denna, där männen anser det mer jämställt och kvinnorna icke jämställt.

No description available.