Studiens syfte var att undersöka hur Socialtjänst, Polis och frivilligorganisationer i Göteborgs kommun arbetar med sexuellt människohandlade kvinnor. Metoden som har används är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt var empowerment. För studien innebar detta att vi tog fäste vid sexuellt människohandlade kvinnors begränsade möjligheter att kunna utöva makt över sina liv då deras liv styrs av exempelvis hallickar och människohandlare. Studiens resultat har bland annat visat att respondenterna arbetar med både kort- och långsiktiga insatser men att arbetet präglas av restriktioner och motkrav. Men även att respondenterna upplever att samverkan och Polisens arbete är av största vikt för att nå framgång i arbetet med sexuellt människohandlade kvinnor. / The aim of the study was to explore how the social services, the police and voluntary organizations in the municipality of Gothenburg work with sexually trafficked women. The method that has been used is qualitative in form of semi-structured interviews. The theoretical starting point was empowerment. For the study, this meant that we had a basis in the limited opportunities of sexual trafficked women to exercise power over their lives, as their life is controlled by, for example, pimps and traffickers. The results of the study has shown that respondents work with both short- and long-term measures but that the work is characterized by restrictions and counterclaims. The results also showed the respondents feel that cooperation and the work of the police is crucial for success in the work with sexual trafficked women.

No description available.

Syftet med studien var att analysera framställningar om sexuell hälsa/ohälsa hos professionella i specialiserade verksamheter inom sexologi samt analysera vilka normer som framträder i deras berättelser. Studien genomfördes i diskursanalytisk anda där empirin samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer. Studien vilar på de teoretiska utgångspunkterna; normkritisk pedagogik och teorin om sexuella skript. Empirin visar att många fenomen läggs in i begreppen sexuell hälsa/ohälsa, så som tillfredsställelse, könsidentitet, sexuell identitet, acceptans, lidande, upptagenhet, konsekvenser. I empirin framställs normalpopulationen som norm, men de professionella framställer också normer i liten utsträckning utifrån ett heteronormativt perspektiv. Svårigheten att tala om sexologiska frågor synliggörs också i studien.

Bakgrund: Sexuella övergrepp är en kränkande handling mot mänskliga rättigheter och är globalt en fara för kvinnors säkerhet. Cirka 36 procent av alla kvinnor i världen blir någon gång under deras livstid utsatt för sexuella övergrepp. Dessa övergrepp kan skapa fysiskt och/eller psykiskt lidande. Hälso- och sjukvårdens ansvar är att erbjuda kvinnan både medicinskt och psykosocialt omhändertagande och arbeta för att främja hälsa och lindra lidande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppger dock bristande kunskap om hur vården efter ett sexuellt övergrepp ska ske. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av vården hos kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Litteraturöversikten har utformats enligt Fribergs (2012) metod. Tio vetenskapliga artiklar bildar tillsammans litteraturöversiktens resultat. Sju artiklar är av kvalitativ metod, en av kvantitativ metod och två av mixad metod. Resultatet i litteraturöversikten uppstod genom likheter från de valda artiklarnas resultat som därefter användes för att bilda huvudteman och underteman. Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet: Tillgänglig vård och närvarande hälso- och sjukvårdpersonal, Bemötande från hälso-och sjukvårdspersonal och Engagerad i den egna vården. Dessa faktorer har upplevts negativt och/eller positivt av kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och utifrån det gett kvinnorna lidande eller ökat välbefinnande i vården. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat har problematiserats med Erikssons (2015) teori om lidande och annan relevant litteratur inom ämnet som styrker att kvinnors upplevelser av vård kan påverkas av olika faktorer. Vidare diskuteras hur hälso-och sjukvårdspersonalens arbete i att lindra kvinnornas lidande kan ske. Diskussionen tar även upp kulturens betydelse för hur kvinnorna uppfattar vården och vikten av att utifrån kvinnan kulturellt anpassa vården. / Background: Sexual assault is an offensive action against human rights and is internationally a threat to women's security. Worldwide 36 percent of all women will at some point during their lifetime experience some kind of sexual assault. These abuses can affect both the physical and mental well-being and create suffering. Health-care have a responsibility to provide the woman with both medical and psychosocial care and promote health and alleviate suffering. But health professionals express a lack of knowledge how to treat women who are victims of sexual assault. Aim: To illustrate the factors that affect the experience of care for women who have been victims of sexual assault. Method: The literature review has been designed according to Friberg's (2012) method. Ten articles were included. Seven have qualitative design, one quantitative design and two have mixed design. The results in the literature occurred by similarities found from the results of the articles and then formed main topics and themes. Results: Three main themes were identified: Available healthcare and current health and care personnel, Reception from health- workers and Engaged in their own care. These factors have been perceived negatively and/or positively by victims of sexual abuse and made them experienced suffering or well-being in care. Discussion: The results from the review are discussed in relation to Eriksson's (2015) theory of suffering and other relevant literature to the topic as reinforce women's experiences of care as influences by various factors. How the health-care professionals and work in alleviating the suffering of women can occur. The discussion also highlights the importance of culture in how women perceive health care and how to culturally adapt health care.

Vår studie syftar till att undersöka hur två olika företag arbetat mot sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och om Metoo lett till eventuella förändringar inom företagen gällande det förebyggande arbetet kring sexuella trakasserier. Bakgrunden till detta är det globala Metoo-upprop som startade under hösten 2017 och som bland annat ledde till en mängd olika feministiska upprop i olika branscher som ville belysa sexuella trakasserier mot kvinnor på arbetsplatser. Vi utgår från en rad olika teoretiska referensramar, däribland hur kulturförändringar inom organisationer kan implementeras. Även jämställdhetsarbete och feministiska rörelser lyfts och som beskriver hur jämställdhetsarbete i organisationer kan se ut och vilket motstånd det kan medföra, samt hur feministiska rörelser kan beskrivas som vågor. Slutligen lyfter vi i vår teoretiska referensram genus och könsmaktsperspektiv, som beskriver hur kön kan tillskrivas olika egenskaper, färdigheter och yrken och som i sin tur kan leda till en maktobalans mellan kvinnor och män. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats för datainsamling genom att sex semistrukturerade intervjuer på två skilda företag i Sverige genomförts. Av resultatet framgick att båda företagen i studien arbetat aktivt mot sexuella trakasserier genom att ha vidtagit åtgärder i form av en Metoo-aktivitet på ena företaget samt deltagande i ett branschsamarbete mot sexuella trakasserier på det andra företaget. Något som tydligt framgick i resultatet var att samtliga respondenter upplevde en ökad medvetenhet kring sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och att åtgärderna som gjorts fått mestadels positiva reaktioner hos de anställda och i princip inget motstånd. Enligt respondenterna på ena företaget började en ny sund kultur byggas tack vare deras Metoo-aktivitet, medan respondenterna på det andra företaget inte upplevde några märkbara skillnader i kulturen då de inte heller upplevt en hård jargong innan Metoo. Vidare framgick av resultatet att det fanns en undran och oro över huruvida Metoo var en tillfällig våg som skulle falla i glömska eller en rörelse som är här för att stanna. Diskussionen belyser hur Metoo påverkat respondenternas förhållningssätt till sexuella trakasserier. Ytterligare lyfts vikten av chefer och lednings behov av tydliga ställningstagande mot sexuella trakasserier för att förändring ska kunna ske men också problematiken som könsstereotyper speglar.

Syftet med denna studie är att belysa kvinnliga socialarbetares erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Studiens empiriska material består av citat från ett tjugotal vittnesmål skrivna av kvinnliga socialarbetare och publicerade på metoo-orosanmalan.nu. Genom att studera vittnesmålen uppmärksammade vi synen och responsen på sexuella trakasserier och dess påverkan på skam och andra känslor. Studiens utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på Judith Butlers genusteori samt Michel Foucaults maktbegrepp. I analysen har vi implementerat Norman Faircloughs kritiskt diskursanalytiska, tredimensionella modell i vilken vi tillämpat alla tre dimensioner för att analysera våra tre frågeställningar utifrån resultatet. De lyder; 1) Hur konstruerar och reproducerar kvinnorna diskurser om sexuella trakasserier på olika myndighetsorganisationer inom socialt arbete?, 2) Hur framställs responser från chefer samt kollegor i olika situationer av sexuella trakasserier och vilken inverkan har dessa på den diskursiva och sociala praktiken? samt 3) Vilka känslor skildras i de kvinnliga socialarbetarnas vittnesmål och vilka potentiella konsekvenser medför de diskursiva praktikerna för den sociala praktiken? Samtliga frågor besvarades genom identifierade diskurser i det empiriska materialet som vi framförde i en resultatpresentation och en genomgående analys. Resultatet vi fått fram visar exempelvis att trakasserier av sexuell form som de kvinnliga socialarbetarna utsätts för på arbetsplatsen ofta objektifierar deras kroppar och förminskar deras kompetens. I de flesta fall är meningsskiljaktigheter kring gängse arbetsförhållanden den framkallande faktorn för denna typ av trakasserier. Kvinnorna förmodas vara intresserade av männen utanför arbetet vilket även kan identifieras i den respons som beskrivs. Chefer och kollegor reagerar antingen med förminskning och misstro eller inte alls. De utsatta kvinnorna svarar då med tystnad som i kombination med trakasserierna medför skam och andra känslor som hotar sociala band och kvinnornas självbilder. Resultatet synliggör likaledes sambandet mellan maktrelationer och kön och vem som får säga vad. Tidigare studier visar bland annat att tystnaden tvingar kvinnorna att ta på sig ansvaret för att inte riskera att förstöra stämningen och för att inte bli exkluderade av sina medarbetare.

Bakgrund: Sexuella övergrepp är ett folkhälsoproblem som 35 procent av världens kvinnor någon gång har utsatts för. Ett sexuellt övergrepp kan medföra psykiska och fysiska hälsorisker för kvinnan. Sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att ge kvinnan stöd och omvårdnad för att underlätta återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet var att undersöka den vetenskapliga litteraturen gällande kvinnors erfarenhet av stöd från sjukvårdspersonal efter sexuella övergrepp. Metod: För att genomföra studien användes en deskriptiv litteraturöversikt med en kvalitativ ansats enligt Fribergs metod (2017). Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Tio vetenskapliga artiklar återfanns som besvarade examensarbetets syfte. Katie Erikssons omvårdnadsteori användes för att diskutera arbetets resultat. Resultat: De tio studieartiklarna besvarade studiesyftet genom två kategorier, vilka redovisade kvinnors positiva respektive negativa erfarenheter av sjukvårdspersonalens stöd. Kvinnorna som varit informanter i studieartiklarna beskrev ett professionellt och kompetent bemötande som främjande i återhämtningsprocessen. De uppskattade att bli bemötta med respekt och få information via tydlig kommunikation. Det beskrevs som negativt att bli bemött av oerfaren sjukvårdspersonal som var skuldbeläggande, stigmatiserande oförstående. Slutsats: Litteraturöversikten visade att kvinnor utryckt såväl positiva som negativa erfarenheter gällande sjukvårdens stöd efter sexuella övergrepp. Detta pekar på potential för utbyte av erfarenheter inom hälso- och sjukvård, så sjukvårdspersonal kan lära av goda exempel. Mer forskning inom området vore av värde. / Background: Sexual offence is a public health problem and 35 percent of the women around the world have been offended sometime in their lives. A sexual offence can cause psychological and physical health risks. Nurses and other health professionals have a responsibility to give the woman support and care to benefit the womans’ recovery. Aim: The purpose was to investigate the scientific literature of womens’ experience of support from healthcare professionals after sexual offence. Method: To carry out the study a descriptive literature review with a qualitative approach was used according to Fribergs’ (2017) method. The litterature search was performed by using the databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. Ten scientific articles to answer the purpose were found. Katie Erikssons’ nursing theory was used to discuss the result. Result: The ten study articles resulted in two categories, dissatisfaction with support and satisfaction with support. The women who were informants in the study articles described a professional and competent treatment as something that promoted their recovery. They appreciated to get treated with respect and get adequate information. It was described as negative to get treated by unexperienced healthcare professionals who were blaming, stigmatizing and unsympathetic.  Conclusion: The literature review found that women expressed both positive and negative experiences regarding support from healthcare professionals after sexual offence. This points to potential for exchanging experiences within healthcare, in that healthcare professionals can learn from (others’) good examples. More research on this subject would be valuable.

No description available.

Denna studie undersöker hur sexuellt utnyttjade kvinnor representeras på sociala medier. Specifikt studeras publikens kommentarer under det live-sända vittnesmålet av Dr. Christine Blasey Ford mot den nominerade domarkandidaten för högsta domstolen i USA, Brett Kavanaugh, den 27 september 2018. Syftet med studien är att bidra till teoretiseringen av representation av kvinnor på sociala medier, samt att öka förståelsen för hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt utnyttjande framställs. För att uppnå syftet används kritisk diskursanalys (CDA) som både teori och metod. Det teoretiska ramverket utgår även från teorier om genus, representation, stereotyper och könsstereotyper samt feministisk teori. Tillvägagångsättet av studien grundar sig i begrepp från CDA och van Leeuwens taxonomi för representationen av sociala aktörer. Tillsammans möjliggör detta för en kvalitativ kritisk studie av publikens språkanvändning under vittnesmålet. Resultatet visar att publikens reaktioner på Fords vittnesmål kan delas in i fyra diskursiva teman. Första temat är att Ford representeras utifrån sin politiska ståndpunkt som demokrat. Fortsättningsvis är två teman att hon representeras som ett offer samt som en förövare. Sista temat är hur Ford representeras utifrån sitt kön som kvinna. Dessa teman visar hur Ford representeras av online-publiken i kommentarsfältet. Representationen av Ford är grundat på stereotyper, hon generaliseras och representationen baseras inte på den enskilda individ hon är.

Denna studie handlar om hur incestfall presenteras i svensk media. Syftet med studien är att undersöka hur incest framställs i media under åren 2007–2018 genom att studera hur mediernas språkanvändning påverkat framställningen av incestövergrepp. Med hjälp av forskningsfrågorna: “Hur representeras incest i de valda artiklarna?” och “Hur påverkar språkval i medias representationer tolkningen av sexuella övergrepp med inriktning på incest?”, önskar studien kunna svara på syftet. Vid denna studie var det lämpligt att använda diskursanalys och metod Faircloughs tredimensionella modell och med hjälp av den kunna analysera fyra olika artiklar från svenska medier. Resultatet studien kom fram till tyder på att två av artiklarna består av intervjuer av dem utsatta medan i de andra två artiklarna får vi inte ta del av de utsatta personernas uttalanden. Studien kom fram till att det krävs objektivitet vid representationer av incestbrott på svensk media eftersom text skapar diskurs som har en påverkar på samhället.