Kalla det för vad det är ämnar identifiera ledarskapets blinda fläckar i relation till sexuella trakasserier. Denna studie är en fortsättning på en tidigare uppsats på B nivå vilka undersökte möjliggörande mekanismer för sexuella trakasserier utifrån ett medarbetarperspektiv. Denna gång har studien använt sig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer av fem ledare vilka är verksamma i Danmarks kultursektor. Uppsatsen har alltså ett ledarskapsperspektiv där den insamlade empirin ställs emot Danmarks Likabehandlingslag, Amerikanska EEOC:s riktlinjer för sexuella trakasserier samt ledarskaps- och maktteorier. Studiens empiri mynnar ut i ett resultat som visar på att huvudbegreppen: sexuella beteenden och sexuella trakasserier, samt medvetenheten kring de olika problemområdena utgör blinda fläckar. Studien landar också i tre huvudsakliga problemområden, vars problematik i sin tur kan ses som blinda fläckar: definitioner, maktstrukturer och rummet. Dessa presenteras i en modell i relation till ledarskapets process. Inom problemområdena har det kunnat identifieras flertalet blinda fläckar med olika karaktärsdrag som; juridiskt proaktiv, textformulering, lagen som dokument, tolkningsföreträde, kollektivet, ledarrollen, fullt synliga, samt informella rum. Detta är också uppsatsens hypotes. / Call it for what it is aims to identify the leadership’s blind spots in relation to sexual harassment. This study is a continuation of a previous minor thesis that explored the mechanisms that made it possible for sexual harassment to occur on the workplace and had a co-worker focus. In this instance, this study used a qualitative research method in which five individuals in leadership positions within the culture sector of Denmark were interviewed. The thesis thus has a leadership perspective where the collected empirical evidence is viewed against Denmark's Equal Treatment Act, the American EEOC's guidelines as well as leadership and power theories. The result of the empirical study shows that the main concepts - sexual behavior and sexual harassment - as well as the awareness of the various problem areas constitute blind spots. The study also lands in three main problem areas whose issues in turn can constitute as blind spots: definitions, power structures and the room. This is presented in a model in relation to the leadership process. Within these, it was possible to identify the majority of blind spots with different characteristic traits, such as; judicial proactive, text formulation, the legal document, interpretive precedence, the collective, fully visual and informal spaces.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring begreppet integritet samt hur de menar att integritet blir synligt i arbetet med barn mellan 1-3 år. I inledning och bakgrund presenteras begreppet integritet kopplad till barnens rättigheter i förhållande till styrdokument och till en stark självkänsla. Detta anses som ett sätt att bl. a förebygga sexuella övergrepp. Studien utgår ifrån en omsorgsetik perspektiv och en anknytningsteori. Den valda metoden för studien är kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare. I resultaten synliggörs integritet som ett viktigt och mångfacetterat begrepp som kan förstås på olika sätt och kopplas till olika rättigheter. Omsorg och trygghet är centralt i analysen och de relationer som skapas mellan förskollärare och barn är essentiella för ett barns förståelse kring ämnet. Integritetsarbetet uttrycks i förskollärarnas handlingar i olika omsorgssituationer men de arbetar också medvetet på olika sätt kring förståelse av integritet och kränkning. Studiens resultat lyfter fram kopplingen mellan integritet och en stark självkänsla som uppnås genom att skapa trygga relationer och respekt av barnet som individ. En individ med en stark självkänsla tror på sig själv och vågar säga ifrån. Däremot förhindras arbete med integritet av olika anledningar och medför att förskolläraruppdraget inte riktigt fullföljs.

Bakgrund: En av tre kvinnor har någon gång under sin livstid blivit utsatt förnågon form av sexuella övergrepp. Den utsatta kvinnan är en vanligtförekommande patient inom alla delar av vården. Av den anledningen behöversjuksköterskor veta hur de bäst skall bemöta patienten samt hantera sina egnakänslor som kan uppstå i detta möte. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är attundersöka hur kvinnliga patienter som utsatts för våldtäkt/sexuella övergrepp ochvårdpersonal upplever det vårdande mötet med varandra. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i CINAHL,PubMed och PsycInfo för att hitta studier som svarade till syftet.Kvalitetsgranskning gjordes med SBU:s granskningsmall och innehålletanalyserades med hjälp av innehållsanalys för att få fram relevanta teman ochkategorier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman: första mötetär avgörande, vikten av transparens och till sist oro & rädslor. Slutsats: detvårdande mötet upplevs som väldigt jobbigt och utmanande både frånsjuksköterskans och den utsatta kvinnans håll. Båda parterna påverkadeskänslomässigt av mötet, positivt och negativt. Sjuksköterskan kunde känna sigosäker i bemötandet med den det utsatta kvinnan på grund av kunskapsbrist ochbrist på erfarenhet. För kvinnorna var de viktigt att känna kontroll i mötet ochgemensamt för kvinnorna var att de hade önskat att vårdpersonalen vågade frågamer kring övergrepp så hon hade kunnat få den hjälpen hon var i behov av.

Bakgrund: Mörkertalet av sexuella övergrepp är avsevärt. Kvinnor känner skuld, rädsla, skam och tvivlar på vård och rättssystem vid sådana händelser. Vården känner okunskap och rädsla inför att beröra ämnet. Då ämnet är tabubelagt kommer eventuella offer inte upp till ytan i tid för att få rätt vård och ohälsa ökar i samhället. Det ligger i sjuksköterskans professionella ansvar att i möte med patienten kunna identifiera sexuella övergrepp och att vara förberedd på hur avslöjanden hanteras. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera sexuella övergrepp i mötet med kvinnor inom hälso- och sjukvård. Metod: Metoden som valdes i föreliggande arbete var en litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL samt manuellt. Totalt 16 artiklar inkluderades och sammanställdes. Resultat: Sjuksköterskan ser vikten av att prata om sexuella övergrepp men hinder och attityder gör att ämnet undviks. Kvinnor ställer sig generellt positiva till frågor om sexualitet och sexuella övergrepp men få tar själva initiativ till att berätta. Kunskap och erfarenhet är bärande faktorer för att stärka självförtroendet och ge verktyg till sjuksköterskan i frågan om att screena patienten via direkt fråga eller enkät, samt att kunna hänvisa till rätt vårdinstans. Slutsats: Med mer utbildning och erfarenhet hos sjuksköterskor kan chansen öka att identifiera offer av sexuella övergrepp. Samtal om sexualitet med patienter bör vara lika naturligt som samtal om nutrition. För att den drabbade ska öppna upp sig kan vården välkomna samtal om sexualitet och sexuella övergrepp, vilket innebär att ställa frågan och uppmärksamma problemet.

Bakgrund:Sexuella övergrepp mot barn ger många negativa hälsomässiga konsekvenser. En stor andelav de barn som utsatts för sexuella övergrepp berättar inte om det för någon och forskningvisar att de i genomsnitt är tysta om övergreppen i genomsnitt 17,2 år. Orsakerna till att barn berättar om att de är utsatta för sexuella övergrepp är att de känner ett behov av att berätta om det för att den psykiska påfrestningen är så stor och för att de vill förhindra övergrepp. De berättar också om sexuella övergrepp när de får möjligheten genom kunskap och tillitsfulla relationer där de blir tillfrågade. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för vad som får barn att berätta om att de är utsatta för sexuella övergrepp. Metod:Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. Det gjorde systematiska litteratursökningars om resulterade i åtta artiklar som svarade mot studiens syfte. Artiklarna som användes till resultatet i studien kvalitetsgranskades och sammanställdes i teman och subteman. Resultat:I resultatet framkom två teman och fem subteman. De teman som togs fram var ‘’behov av att berätta’’ och ‘’möjlighet att berätta’’. Subteman var ‘’psykisk påfrestning att hålla hemligheten’’, ‘’förhindra övergrepp’’, ‘’barns kunskap om sexuella övergrepp’’, ‘’tillitsfulla relationer’’ och ‘’att bli tillfrågad’’. Konklusion:Barn behöver känna ett behov av att berätta och uppleva en möjlighet att berätta för att kunna berätta om sexuella övergrepp. / Background:Child sexual abuse lead to a range of negative health consequences. A large amount of those who are subject to abuse don’t tell anyone about it, and research indicates that in average they stay silent for 17,2 years. The reasons why children tell about sexual abuse is that they feel the need to because of the intolerable psychological burden and a strong wish to prevent further abuse. They also talk about abuse when they are given the opportunity through knowledge of child sexual abuse and when asked about it in trusting relationships. Aim:The aim of the study is to describe what makes children say that they are exposed to sexual abuse. Method:The method in this study is a literature review. Systematic literature searches were done that resulted in eight articles that corresponded to the purpose of the study. The articles used fort he results of the study were quality reviewed and compiled into themes and sub-themes. Results:The results revealed two themes and five sub-themes. The themes that were developed were"need to tell" and "opportunity to tell". Subthemes were "mental strain to keep secret","prevent abuse", "children's knowledge of sexual abuse", "trusting relationships" and "to be asked". Conclusion:Children have to feel the need to tell and experience an opportunity to tell in order to be able to talk about sexual abuse.

AbstractTitel: Varför är det ingen som reagerar? En studie om vilken kunskap förskolelärare har om barns tecken på sexuella övergrepp. Why does nobody take notice?A study about what preschoolteachers know about childrens signs of sexual abuseFörfattare: Heléne Mårtensson och Katharina Rosengren, Lärarutbildningen Malmö högskola 2007Syftet med detta arbete har varit att kartlägga förskolepedagogers kunskap i att tyda tecken på sexuella övergrepp. För att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågor har vi genomfört kvalitativa intervjuer i två olika kommuner. Frågeställningen vi utgick ifrån var: Vilken kunskap har pedagoger i förskolan om sexuellt utsatta barn?, Hur kan de tyda signaler hos de sexuellt utsatta barnen?, Finns det någon handlingsplan i förskoleverksamheten som tar upp frågan om hanterandet av barn som utsatts för sexuella övergrepp?Resultatet av intervjuerna visar att erfarenheten av att anmäla sexuella övergrepp är liten mycket beroende på en okunskap om vilka signaler man ska vara observant på. Pedagogerna har inte fått och heller inte begärt någon fortbildning i ämnet och många vittnade om att det fanns andra ämnen som kändes mer aktuella. Att vi valde den titel som vi gjorde på vårt examensarbete hänger samman med att just denna fras återkommer regelbundet i de skönlitterära och självbiografiska böcker vi läst och som är skrivna av författare som varit utsatta för sexuella övergrepp som barn. De undrade ständigt varför det inte var någon som reagerade på de signaler de tyckte sig sända ut.Slutsatserna vi kom fram till blev att förskolepedagoger har ingen eller liten kunskap om hur de ska tyda utsatta barns signaler och att utbildning i ämnet inte bör ligga i grundutbildningarna på grund av den redan omfattande utbildningsplanen. Vi anser därför att det borde åligga kommunerna att utbilda personal kontinuerligt. Vi hoppas att vi med detta arbete kan så ett frö hos någon pedagog att begära fortbildning eller att ta reda på fakta på egen hand.Nyckelord: barn, förskola, sexuella övergrepp, signaler

The purpose of this study is to examine escort-business with a focus on sales of BDSM-services (Bondage and Discipline, Dominance and Submission, Sadism and Masochism). The study is based on qualitative interviews with three informants providing BDSM-services, as well as a survey with 96 men who requested domination of escorts (the survey was carried out by an escort in the 1980s). The analysis of this material resulted in the identification of three themes on which the study centers: The personal experiences of the three escorts, the interaction between the escorts and the clients, and the changes over time when it comes to the performance of BDSM-services. The study has a gender perspective. The important conclusions are that there are several differences between prostitution having a focus on BDSM-services and other prostitution. Sexual intercourse is not a common occurrence. Role-playing games involving domination and submission, physical pain, humiliation and fantasies are instead central elements. Due to the security risks submissive services have been assumed not to exist in prostitution. In this study, however, two of the informants present themselves as submissive. Nothing in the empirical material suggests a greater security risk for escorts providing BDSM-services than other sexsellers. Instead, the escorts themselves characterize the phenomenon by straightforwardness, upright communication, and pre-agreed rules of the interaction.

Bakgrund: Inom palliativ vård finns det riktlinjer för att sexualitet skall föras på tal och bör beaktas i arbetet. Tidigare forskning visar att inkluderingen av sexualitet och intimitet i vården är bristfällig. Det är tydligt att kärleken och relationerna blir påverkade vid en sjukdomsdiagnos. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelser av intimitet och sexualitet under tiden deras partner är döende och synen på information från sjukvården. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor som varit närstående till en partner som varit döende och dött. Intervjuerna gjordes i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet är indelat i olika teman. I avsnittet Jag kände mig som ett naket vårdbiträde beskriver intervjupersonerna sin upplevelse av anhörigvård. I Inte nog med att jag skall dö, jag kan inte ha samlag beskriver de förhållandet och hur det påverkats av sjukdomen. I Jag var ju ung och hade mina behov beskriver intervjupersonerna sin egen sexualitet under tiden partnern var sjuk samt tiden efter. I Sexualitet är relevant, väldigt relevant beskriver kvinnorna sina upplevelser av den information från sjukvården som de har fått kring sexualitet och intimitet. Slutsats: Närstående behöver mer stöttning kring hur sjukdomsdiagnoserna påverkar sexualiteten och intimiteten för att ha en god relation med sin partner. Sjukvården behöver även öppna upp för att våga tala med sina patienter om den biverkan som behandlingar ger på sexualiteten.

When speaking of the gender power perspective, equality work is based on a general subordinated and superordination between women and men. The gender power perspective’spurpose is to achieve a social change in the gender power order where the goal is to alter the power relations between women and men. Men´s violence against women continues in many areas of the society which needs further attention to be gradually eradicated. In workplaces, all forms of discrimination are prohibited to promote equal rights and opportunities for both women and men. New studies show that women with managerial roles are subjected to harassments by subordinate men. Harassments in the form of unwanted and unpleasant behaviour such as sexist comments, stares, fondling or other similar condescending attitudes based on gender.

The purpose of this study was to examine voluntary organizations' perceptions of the newsexual offenses legislation, the so-called consent law, as well as their experiences andperceptions of attitudes and norms linked to women's sexual integrity and self-determination.The study aims to highlight the effectiveness of the consent law to have a normative effect andchange harmful attitudes and norms in society around women's bodies. To investigate this, aqualitative study was used where semi-structured interviews were conducted with participantsfrom various voluntary organizations. The study concluded that the consent law to some extenthad the normative effect that was hoped for, at least as far as can be seen at present. The studyalso showed that the preventive work and dissemination of knowledge is an important part oftrying to change the harmful attitudes and norms in the society, partly because the legislationshould work to the maximum and partly because the legislation itself cannot eliminate sexualabuse. However, legislation is necessary and an important step towards a society without sexualabuse and where women's bodies are not objectified.