Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

No description available.

Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige. Teorin grundas i huvudsak från Arlie Russel Hochschild och Allan G Johnson. Analysen visade att samtliga deltagare varit utsatta för sexuella trakasserier och detta har medfört känslor av chock, irritation, rädsla och pinsamhet. Känslorna från dessa situationer har hanterats genom att personerna byggt upp mentala skyddsbarriärer genom att vara medvetet otrevliga mot personer som har en tendens att vara trakasserande,samt att känslomässigt avtrubba sig och distansera sig från sitt arbete. I denna studie kommer sexuella trakasserier likställas med begreppet ovälkomna närmanden av sexuell natur och i avsaknaden av ett användbart samlingsbegrepp för vårdbiträden och undersköterskor kommer dessa benämnas som skötare och sköterskor.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 rapporter.

Sexual approaches on the internet - An exploratory study on how ninth graders risk of exposure can be affected by their habits The purpose with the study was to do an exploratory study of the risk of ninth graders in Västra Götaland being exposed to sexual approaches on the internet and if it is affected by their internet habits. To do the examine a quantitative survey method was used.   The results of the study have shown that just over half of the respondents have been exposed to sexual approaches on the internet. There was significant correlation between the risk of exposure and some of the internet habits, like contact with strangers, the amount of time they spend online.   The most important conclusions in the study are that there are connections between some internet habits and the risk of being exposed to sexual approaches. There are also internet habits that don’t increase the risk of being exposed and that more knowledge is needed in the area. / Syftet med studien var att genomföra en explorativ undersökning om hur vanligt det är att niondeklassare i Västra Götaland utsätts för sexuella närmanden på internet och om risken påverkas av deras internetvanor. För att undersöka det användes en kvantitativ enkätundersökning.   Resultaten från studien visade på att drygt hälften av respondenterna har varit utsatta för någon form av sexuella närmanden på internet. Det framkom signifikanta samband mellan risken för att utsättas och några av internetvanorna, som kontakt med främmande personer, antalet timmar.   De viktigaste slutsatserna i undersökningen är att det finns samband mellan några internetvanor och risken för att utsättas. Det finns också internetvanor som inte ökar risken för att utsättas och att det krävs mer kunskap på området.

Bakgrund: Sveriges sjuksköterskor har i stor utsträckning blivit utsatta för sexuella trakasserier från patienter och kollegor. Sexuella trakasserier kan ta uttryck i både verbal och fysisk form. Problemformulering: Sexuella trakasserier från patienter och kollegor påverkar sjuksköterskornas upplevelser och välmående negativt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor upplever och reagerar vid sexuella trakasserier från patienter och kollegor. Metod: Litteraturstudien består av 10 artiklar med fokus på sjuksköterskans upplevelser och reaktioner av att bli sexuellt trakasserad av patienter och kollegor. Resultat: Resultat visade att  sexuella trakasserier skapade negativa känslor och reaktioner hos sjuksköterskor. Vanliga förekommande upplevelser var maktlöshet, rädsla och ångest. Reaktionerna kunde sedan leda till depression, att sjuksköterskor negligerade händelser och en önskan om att lämna yrket. Diskussion: Sjuksköterskors utsatthet för sexuella trakasserier i sitt arbete behöver tas upp i sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatser. För att kunna sätta in relevanta åtgärder som gynnar sjuksköterskans välmående. Förhoppningsvis ska sjuksköterskors välmående få en mer central roll i vårdvetenskapen, för att skapa en arbetsmiljö som gynnar både personal och patienter i framtiden.

Sexuella övergrepp är ett brott mot mänskliga rättigheter. Trots det fortsätter antalet sexuella övergrepp att öka i samhället. Majoriteten av de som utsätts för denna typ av våld är unga kvinnor. Kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp löper stor risk för både fysiska och psykiska skador, vilket i många fall leder till sjukhusvård. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonal och inte minst sjuksköterskor har rätt förutsättningar för att kunna erbjuda god vård. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp. I denna litteraturstudie har 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod analyserats för att kunna besvara syftet. Resultatet visar att sjuksköterskor som vårdar patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever känslomässig påfrestning. Sjuksköterskorna saknar stöd och stöttning för att bearbeta sina känslor och känner sig ofta ensamma i sin oro. Sjuksköterskorna beskriver hur det vårande mötet påverkas negativt av för tung arbetsbelastning och tidsbrist. De beskriver även att brist på kunskap och utbildning är faktorer som försämrar sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Vidare i diskussionen illustreras sjuksköterskans behov av utbildning och hur kunskapsnivån kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att vårda kvinnor som söker vård efter sexuella övergrepp.

Introduktion: Sexuellt övergrepp är ett världshälsoproblem där 35 procent av världens kvinnor någon gång i sitt liv blivit utsatt. Kvinnor som har blivit utsatta har en ökad risk att drabbas av fysiska skador och psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa sjuksköterskans bemötande och upplevelser av att vårda sexuellt utsatta kvinnor inom den somatiska sjukvården.Metod: I litteraturstudien användes Polit och Becks (2017) nio steg. Litteratursökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed resulterade i totalt tio vetenskapliga artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte. Resultat:Sjuksköterskornas bemötande av den sexuellt utsatta kvinnan upplevdes som känslomässigt påfrestande. Enligt sjuksköterskorna var det betydelsefullt att bemöta kvinnorna genom att skapa tillit och visa respekt och empati. Sjuksköterskorna beskrev att det var värdefullt att ha kunskap och erfarenhet inom ämnet för att kunna ge den sexuellt utsatta kvinnan en god omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskornas känslomässiga upplevelse i bemötandet påverkade hur sjuksköterskan agerade i bemötandet. Sjuksköterskornabehöver mer kunskap om sexuella övergrepp för att kunna ge en kvalitetssäker omvårdnad till den utsatta kvinnan.

No description available.

No description available.