En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka åklagares och nämndemäns uppfattningar om vilka tillförlitlighetskriterier som de bedömer som viktiga för tillförlitligheten i barns utsagor vid misstänkta fall av sexuella övergrepp. Vidare var syftet att undersöka om det förekom några skillnader i gruppernas bedömningar. Enkäten bestod av sju kriterier som utgick från Högsta domstolens praxis vid bedömningen av tillförlitligheten i muntliga utsagor. Resultatet visade att åklagarna bedömde längd- och konstantkriteriet signifikant mindre viktigt för tillförlitligheten än nämndemännen medan nämndemännen bedömde klarhets- och detaljkriteriet signifikant mindre viktigt än åklagarna. Kön och erfarenhet visade sig inte påverka hur grupperna gjorde sina bedömningar. Då vissa av kriterierna har visat sig helt eller delvis sakna förankring i forskning bör de användas med försiktighet och hänsyn bör alltid tas till det enskilda fallet och brottets karaktär. Åklagarnas och nämndemännens relativt höga skattningar av kriterierna tyder på en bristande kunskap om hur barn minns och vittnar om sexuella övergrepp.

Syftet med studien var att beskriva några anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka några anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de får och har fått av föreningen samt andra instanser. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger på sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjänst har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjänsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn. Flera av respondenterna uttrycker en besvikelse på det bemötande de har fått från myndigheter då de har upplevt ett stort motstånd. Mamman blir ofta ifrågasatt och man tror inte på barnens berättelser. Både vår studie och tidigare forskning visar på att bristande kunskap om hur människor reagerar i kris samt kunskap om sexuella övergrepp över lag hos de professionella kan ha bidragit till det bristande bemötandet som barnen och de anhöriga har fått. Oavsett om man har haft en positiv eller negativ upplevelse från andra instansers stöd och bemötande visar våran studie att behovet av föreningen ATSUB är stort hos alla våra respondenter. Föreningen besitter en stor kunskap som de anhöriga saknade hos berörda myndigheter samt att de har egna erfarenheter vilket alla nämner som en viktig del. Man får en förståelse och empati hos ATSUB som inte går att få någon annanstans.

Det här är en sexologisk uppsats med syftet att kvalitativt undersöka både kvinnors och mäns syn på kvinnlig, heterosexuell sexualitet. Fokus för undersökningen ligger på omständigheter som underlättar eller försvårar kvinnors lustupplevelser och orgasmer. De omständig-heter som undersöks närmare är olika sexuella handlingsmönster, kommunikationen mellan kvinnorna och deras partners samt kvinnornas sexuella självförtroende. Tre heterosexuella kvinnor, som alla upplevt orgasmsvårigheter, och tre heterosexuella män, som upplevt orgasmsvårigheter hos kvinnliga partners, intervjuades. Materialet analyserades på ett tolkande, reflexivt sätt. Kvinnorna gav till viss del uttryck för en kluven hållning till orgasmer och deras betydelse, medan männen tydligt sade att kvinnors orgasmer är viktiga. Respondenterna kunde med lätthet beskriva ett stereotypt sätt att ha sex på, vilket uppfattades som ”vanligt sex”. Inom ramen för vanligt sex lämnas ofta ett mindre utrymme för kvinnors orgasmer än för mäns.

Sexuella övergrepp på barn är något som de allra flesta har starka känslor kring. Syftet med studien är att utifrån fem biografier söka efter information till vad som kan tolkas vara ett bra bemötande med utgångspunkt ifrån de utsatta barnens perspektiv. För att kunskapen kan användas i det sociala arbetet i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet visar att det som socialarbetare i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp är oerhört viktigt att ha tålamod och inte pressa barnen. Socialarbetare ska kunna tänka utanför de vanliga ramarna och skapa en trygg miljö för dessa barn, det kan föra med sig att socialarbetaren når barnen på djupet som gör att de öppnar sig. Resultatet visar även att desto fortare barnen kommer till en trygg miljö och vågar prata om sina upplevelser desto bättre blir barnens läkningsprocess.

No description available.

Introduction: Sexual abuse is more common than statistics show; the number of unrecorded cases is high. Sexual abuse is hard to deal with, it is associated with taboo and shame and at the same time it is a trauma to the one who has been abused which will effect the rest of that persons life. Aim: The aim of this literature review is to describe men and women’s experiences of being sexually abused. Method: A literature review, inspired by Friberg (2006), was conducted. Nine studies with a qualitative approach has been collected and analysed. The findings have been discussed through Eriksson’s theories of pain and suffering. Findings: The experience of being sexually abused has been described by the victims in terms of feeling, telling, and recovering. The feelings were described as feelings of betrayal, shame, self- blame, insecurity, worthlessness and stigmatization, and a lot of the participants took action to escape feelings. Telling others about the abuse was dependent on the fact that they were acknowledged and reassured. The experience of recovery has been presented with the subthemes; making a choice, making sense of what happened to them, spirituality, changing the self-image, and also obstacles in recovery was identified. Discussion: To deepen the understanding of the experiences of sexual abuse, they can be related to Eriksson’s theory of suffering and the act of suffering, where the first step is to acknowledge and confirm the suffering. The suffering person needs to experience the pain, to be in it and suffer, and later be able to integrate the pain into a context, where it somehow makes sense. / Bakgrund: Sexuella övergrepp förekommer i högre utsträckning än vad statistiken visar; mörkertalet är stort. Sexuella övergrepp är svårt att handskas med, det är förenat med tabu och skam samtidigt som det är ett trauma för den utsatta som påverkar denne resten av livet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva människors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: En litteraturöversikt, inspirerad av Friberg (2006) har utförts. Nio kvalitativa studier har insamlats och analyserats. Fynden i resultatet har sedan diskuterats utifrån Erikssons teorier om lidande. Resultat: Upplevelsen av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp har beskrivits av offren i termer av; att känna, att berätta och att återhämta sig. Vanligt förekommande känslor var svek, skuld, skam, otrygghet, värdelöshet, stigmatisering, och många försökte på olika sätt att slippa känna. Att berätta om övergreppen var för de flesta utsatta avhängande på att de blev sedda och bekräftade av andra människor. Upplevelsen av återhämtning beskrevs i termer av; att göra ett val, att finna mening och sammanhang, andlighet, ändra sin självbild och hinder för återhämtning. Diskussion: Att bli utsatt för sexuella övergrepp kan förstås utifrån Erikssons teori om människans bearbetning av lidande som ett lidandets drama; där det är av stor vikt att lidandet erkänns och bekräftas, att man som utsatt får lida ut och vara i lidandet, och integrera det i en ny helhet där lidandet tillägnats mening.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur de upplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ”aldrig av” med minnena och händelserna. Andra vanligt förekommande upplevelser och känslor var svek, rädsla, skuld och skam. Även känslan av att vilja ha kontroll över sitt egna liv var tydligt hos informanterna. Studiens resultat kan användas för att åstadkomma en högre medvetenhet om sexuella övergrepp vilket kan vara till hjälp vid möte med en individ som under sin uppväxt varit utsatt för de här övergreppen.

Denna studie handlar om att undersöka ungdomars uppfattningar om kärlek, sex, sexuella identiteter samt deras erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomarnas uppfattningar jämfördes med varandra samt med uppfattningarna från en person verksam på RFSL*. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med en tjejgrupp, en killgrupp och med en respondent från RFSL. Resultatet visade inte på några större skillnader mellan ungdomsgruppernas uppfattningar, utan den största skillnaden fann vi emellan deras och RFSL- respondentens uppfattning. I resultatet framkom det att ungdomarna ser kärlek och sex som två fenomen beroende av varandra. Samtidigt framkom det att det var möjligt med sex utanför en relation, men ungdomarnas uppfattningar präglades av motstridiga tankar gällande vad som var sexuellt accepterat för tjejer respektive killar. Samtliga respondenter uppvisade ett accepterande förhållningssätt gentemot olika sexuella identiteter. Däremot visade ungdomarnas utsagor på att deras uppfattningar grundas i heteronormen då de i första hand antar att alla är heterosexuella. Angående sex- och samlevnadsundervisningen i skolan framkom det att det finns brister i undervisningen gällande att involvera olika sexualiteter. Samtliga respondenter ansåg att det är viktigt att inkludera olika sexuella läggningar för att minska uppkomsten av fördomar.*(RFSL står för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter). / The aim for this study is to examine young people’s view of love, sex, sexual identities and sex- and relationships education. These youth’s views were compared to each other and with a respondent active in RFSL*. This study has a qualitative approach and we have conducted group interviews, one with girls, one with boys and one with a respondent from RFSL. The study shows that there are no significant differences between the youth’s groups views but it revealed a difference from the RFSL respondent vision. The result showed that young people experience love and sex as two phenomena which are dependent on each other. Furthermore it emerged that sex outside a relationship was accepted, but the young people’s view were contradictory towards accepting sexual behaviors among boys and girls. The participants showed accepting attitudes towards different sexual identities. In contrast, the young people’s assumptions showed that their beliefs are based on the heterosexual norm, since they primarily assume that everyone is heterosexual. Regarding to sex and relationships education in school, it emerged that there is deficiencies in involving different sexualities. All respondents considered that it is important to include different sexual identities to reduce prejudices.*(RFSL stand for National association for lesbian, gay, bisexual and transgender rights)

SammanfattningSyftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl godkända (VG). Av 18 studier rapporterades i 10 artiklar förbättrad sexualitet. Det betyder upplevelsen av bättre orgasm, ökad sexuell tillfredställelse eller lust. Beträffande psykiska symptom rapporterades ökat välbefinnande och bättre livskvalitet i 3 artiklar samt minskad ångest och depression i 5 av artiklarna. Resultaten diskuterades i termer av vikten av informerat samtycke i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal vid fattandet av beslutet att avstå från livmodern.

<p>Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur de</p><p>upplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ”aldrig av” med minnena och händelserna. Andra vanligt förekommande upplevelser och känslor var svek, rädsla, skuld och skam. Även känslan av att vilja ha kontroll över sitt egna liv var tydligt hos informanterna. Studiens resultat kan användas för att åstadkomma en högre medvetenhet om sexuella övergrepp vilket kan vara till hjälp vid möte med en individ som under sin uppväxt varit utsatt för de här övergreppen.</p>