No description available.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några eventuella skillnader vad gäller livsförhållanden mellan två grupper kvinnor inom missbruksvården i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt våld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hälsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med användning av en sammanställning från DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulär. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns någon större skillnad. Efter genomförandet av vår studie kunde vi dra slutsatsen att kvinnor med erfarenhet av sexuella övergrepp före missbruksdebuten hade sämre psykisk hälsa och de hade oftare vårdats för alkohol-, läkemedels- och narkotikaproblem än icke utsatta.

No description available.

I samband med att #metoo briserade under hösten 2017 kom vittnesmål gällande sexuella trakasserier från kvinnor världen över. Kända som okända kvinnor vittnade om mäns trakasserier och övergrepp. Flera organisationer och branscher startade egna upprop för att tydliggöra skadliga strukturer och kvinnors vardag inom den egna organisationen och för att sätta ljus på de stora problem kvinnor i upplevt. Polisen var en av dessa organisationer och deras upprop gick under namnet #nödvärn. Syftet med denna studie är att analysera vittnesmålen från #nödvärn för att se hur de sexuella trakasserierna inom polisen kommer till uttryck och hur kvinnorna som vittnar upplevt och skildrat dem i vittnesmålen. Materialet består av ett urval av vittnesmålen från #nödvärn och studeras utifrån en tolkande, fenomenologisk metodansats- IPA. För att förstå upplevelserna av sexuella trakasserier samt mäns överordning och den manlighetsnorm som råder inom polisen används två genusteorier. Polisen är en mansdominerad arbetsplats där kvinnor är i minoritet används en organisationsteori med genusaspekt i syfte att förstå mäns och kvinnors relationer i manligt dominerade organisationer. Resultatet i studien visar att den manliga normen är stark inom polisen samt att den tystnadskultur som är utbredd inom kåren leder till att få vågar anmäla eller ens göra motstånd. Ett annat tydligt resultat är att en sexistisk och grov jargong förekommer vilket har lett till en viss normalisering bland kvinnorna som vittnat inom ramen för #nödvärn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur celibat som praktiseras av unga kvinnor i en sekulär samtid kan förstås som feministisk strategi. Med utgångspunkt i individers egna subjektiva erfarenheter av sexuella praktiker och celibat har jag undersökt hur och varför celibat används som motstånd, vilken betydelse celibatet har för de som praktiserar det samt för vilka eventuella konsekvenser som uppstår av celibat, både på makro och mikronivå.   Detta undersöks genom intervjuer med fem kvinnor, som tidigare praktiserat eller praktiserar celibat. Deras subjektiva erfarenheter har bidragit med ett material som sedan har analyserats utifrån en tematisk analys med syftet att bland annat kartlägga hur sexualitet disciplineras utifrån sociala konstruktioner. Jag har kommit fram till att informanterna valt att leva i celibat som ett resultat av de rådande patriarkala sexuella scripten som tidigare disciplinerat informanternas sexuella praktiker. Celibatet kan därför betraktas som en feministisk strategi då det bland annat möjliggjort informanterna att positionera sig utanför en patriarkal heterosexuell praktik samt möjliggjort för dem att distansera sig från begäret av manlig bekräftelse.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare. Ingen av pedagogerna hade erfarenhet av misstanke och anmälan. I diskussionen togs bl.a. upp hur framtida forskning vore relevant för att få en uppfattning om verksamma pedagogers kunskaper och benägenhet att anmäla sexualbrott mot barn.</p><p>Nyckelord: anmälan, förebyggande arbete, förskola, grundskola, sexuella övergrepp</p>

<p>Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades.</p><p>Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem.</p><p>Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs. </p>

No description available.

Den här studien syftar till att förstå hur föräldrar/familjehemsföräldrar, till barn som utsatts för sexuella övergrepp, upplever den behandling som de själva fått. Nio föräldrar/familjehemsföräldrar har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var föräldrar/familjehemsföräldrar som avslutat sin behandling på BUP Elefanten under år 2005 eller 2006. De hade medverkat vid minst fem samtal och var själva inte förövare. Intervjuerna analyserades utifrån en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Bearbetningen resulterade i sju teman: tillgänglighet, helhetssyn, känslor, föräldrarollen, personlig hjälp, behandlaren och avslut. En viktig slutsats är att informanterna upplever att behadlaren är en mycket viktig komponent i behandlingen och att denne bland annat får dem att känna sig mindre ensamma. En annan viktig slutsats är informanternas upplevelse av att de i behandlingen får möjlighet att konfronteras med och samtala om de starka känslor som det sexuella övergreppet kan väcka. Under behandlingen ges de dessutom en bättre förståelse för barnets känslor. Ytterligare en viktigt slutsats är att informanterna är osäkra på hur de ska agera som föräldrar och att det är väldigt betydelsefullt för dem att få råd omkring detta och att de även ges bekrätfelse i att de gör rätt som föräldrar.

Sammanfattning Syftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare. Ingen av pedagogerna hade erfarenhet av misstanke och anmälan. I diskussionen togs bl.a. upp hur framtida forskning vore relevant för att få en uppfattning om verksamma pedagogers kunskaper och benägenhet att anmäla sexualbrott mot barn. Nyckelord: anmälan, förebyggande arbete, förskola, grundskola, sexuella övergrepp