Att utveckla en yrkesidentitet som en del av en bredare identitetsutveckling ses som ett viktigt mål för unga individer. Detta är också ett uttalat syfte med den utbyggnad som skett av arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom den svenska gymnasieskolan sedan Gy 2011. I min studie av hur yrkeselever utvecklar och upplever sin yrkesidentitet har jag intervjuat totalt åtta elever vid gymnasial yrkesutbildning och/eller gymnasial lärlingsutbildning. Jag har utgått från teorin om situerat lärande och använt mig av analysbegreppen handlingsgemenskap och deltagarbana för att ringa in den miljö som lärandet sker, respektive elevens uppfattning om sin position i densamma. I operationaliseringen av dessa begrepp har jag låtit handlingsgemenskap förtydligas med hjälp av Alan Browns modell för utveckling av yrkesidentitet. Intervjuerna har genomförts som semistrukturerade livsvärldsintervjuer och elevernas berättelser har sedan analyserats tematiskt, där jag utgått från på förhand givna teman och låtit sub-teman utkristalliseras under genomläsning och kodning. I mitt resultat framgår att eleverna i hög grad betonar generella, sociala och relationella färdigheter i sin beskrivning av yrkesidentitet. Deras egen position i förhållande till vad de ser som ett fullvärdigt medlemskap i yrket varierar. De elever som önskar komma bort från yrket uttrycker i större utsträckning osäkerhet kring sin position, men detta innebär inte att de är likgiltiga inför de faktorer som beskrivs som viktiga för utvecklingen av yrkesidentitet. Det finns hos samtliga intervjuade en önskan och strävan om att uppnå ett fullvärdigt, eller åtminstone fullvärdigare deltagande och för att detta ska till krävs att eleverna ges tillgång till deltagande, att de upptas i den sociala gemenskapen, samt att de upplever engagemang och förväntningar hos övriga i handlingsgemenskapen. För de elever som inte drivs av ett intresse för själva yrket ter sig den sistnämnda faktorn som särskilt viktig. Eleverna ger bilden av en klar distinktion mellan att känna sig som en praktikant och att känna sig som en anställd. Medan känslan av att vara praktikant associeras med känslor av utanförskap, ett stillastående i sitt lärande och att inte ges ansvar och tillit behäftas känslan av att vara anställd med mer positiva värden såsom att få erkännande för sitt kunnande, bygga meningsfulla relationer med medarbetare, samt ges ansvar och tillit. Att ha uppnått känslan av att vara anställd är dock inte en garanti för att samma känsla ska infinna sig på nästa praktikplats, utan är i hög grad beroende av att eleven ges tillgång till relevanta aktiviteter för yrket, såväl som till den sociala gemenskapen.

Talangutveckling handlar om att skapa framtidens idrottsstjärnor. Bakgrunden till den här studien är antagandet att ungdomarna lär sig så mycket mer än bara färdigheter inom en viss idrott genom en talangutveckling. Att lärandet även består av sociala möten, personlig utveckling och ett engagemang för sin nästas välbefinnande. Den här studien är en studie om situerat lärande inom två svenska ungdomshandbollslag med syfte att få reda på vilket lärande som kommer till uttryck i deras praktikgemenskaper. Med frågeställningar om hur engagemang, drivenhet, deltagande och identitet kommer till uttryck är det lärandet runt omkring handbollsfärdigheterna som kommer synas och belysas. Studien är en etnografisk studie med observationer som huvudsaklig datakonstruktionsmetod och intervjuer som kompletterande metod. Resultatet visar att engagemang och drivenhet ofta kommer till uttryck genom feedback till varandra. Lagmedlemmarna blir till hjälptränare och en ny källa till utvecklingsfeedback. Vidare visar resultatet att fullvärdiga deltagare kommer till uttryck genom att vara mer villiga till att vara med i lagets beslutsfattande och ofta ha en tydligare roll på och utanför planen än vad de perifera deltagarna är och har. Slutligen kommer identitet till uttryck genom den personliga utvecklingen som de upplever sig få. Ungdomarna nämner att de utvecklat trygghet, självsäkerhet och mognad genom att ha spelat handboll.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna. Särskilt tydligt var att alla klassrumstexter är strukturerade som narrativ medan två av provtexterna är av en rent återgivande typ.

This study aims to research how upper secondary pupils interact while playing online games, how the English language is used within each game and what attitudes these pupils have towards language in school and online gaming respectively. Online gaming sessions have been recorded to analyze the methods of interaction by which people communicate with each other while playing online games. Furthermore, the text-based communication occuring in online gaming is analyzed on a lexical level to find words not defined in legitimate English dictionaries. Interviews with students have been conducted to understand the attitudes held by students towards language in school and online games.

Syftet är att undersöka hur demokrati kan skapas i skolmiljön, vad som styr demokratisynen i den svenska skolan och hur dokument och lagar påverkar lärares och elevers demokratiska möten i skolan. Detta belyses genom kvalitativa studier av litteratur kring styrdokument och lagar, den progressiva pedagogikens demokratisyn, djupintervjuer med lärare som anser att demokrati i skolmiljön är avgörande för skolans roll i samhället, samt tidigare forskning och kompletterande källor. Läsning av en omfattande mängd pedagogisk och filosofisk litteratur författad under 1900- talet av så kallade progressiva pedagoger ger en fördjupad bild av det demokratibegrepp som många lagstiftare, forskare, författare och debattörer använder utan att definiera vad de menar. Demokrati som västerländskt styrelseskick är inte detsamma som demokrati, eller demokratiska värderingar. Den här undersökningen ifrågasätter skolverkets och skollagens otydliga definition av de "demokratiska värderingar" som är tänkta att utgöra grundvalen för hela utbildningen. Den försöker förstå demokratibegreppet ur ett progressivt pedagogiskt perspektiv och ger lärare utrymme att berätta om sin demokratisyn och de metoder som gestaltar denna, samt upplevelsen av hur styrdokumenten kan hjälpa eller stjälpa. I belysning av allt detta, samt tidigare forskning som även den tampas med svårigheterna att tolka styrdokumenten, diskuteras de praktiker som skapar förutsättningar för eller förhindrar demokratiska möten i skolan. I mitt gestaltande arbete ville jag låta barns egna yttryck ta plats och det resulterade i en film där barns berättelser får framträda, varvade med citat ur lagar, dokument och litteratur. Bilderna visar organiskt växande. På väggen mitt emot ernjuds besökarna att skapa sitt eget uttryck med tavelkritor. Väggern är delad i två halvor och den ena sidan markerad som förbjuden att skriva och rita på. Vid ett seminarium 2016-05-26 kl. 15:30 bjöds besökarna in till ett öppet samtal om barn, yttrandefrihet och demokrati tillsammans med mig och Pernilla Glaser. Samtalsledare var Zelda Bingert, 13 år.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer. Istället blir det så att eleverna skapar olika mening kring fusk beroende på den sociala kontext eleverna befinner sig i. Därefter för de moraliska resonemang främst baserade på hur fusket påverkar dem själva och deras närmsta omgivning. Få elever resonerar utifrån en absolut moral.</p>

No description available.

Denna studie handlar om lärande på ett yrkesgymnasium där de utbildar sig till lastbilschaufförer och där de varierande tränar i simulator och fysisk trafik. De tränandes erfarande i de olika lärsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lärmiljöerna som två olika träningssituationer där olika saker tränas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svårigheter där miljön hindrar från att gå in på detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar på skärmar, som man inte kan i den fysiska träningssituationen. I simulatorn tränas främst precision, rutiner, noggrannhet, stresshantering, planering och koncentration. I simulatorn tvingas de tränande till att göra samma övning om och om igen tills det blir perfekt. När man tränar i den fysiska trafiken handlar det om helheten, uppmärksamhet, närvaro, riskbedömning och interaktion med andra trafikanter i miljön som man kör i. Det handlar också om manövrering, konsekvenser av handlande i situationer och hur man bör handla för att inte skapa risker. I körning i den fysiska miljön gäller det att snabba på och det finns ingen tid för detaljer. Många på skolan kommer från generationers åkare. De är på ett sätt födda in i rollen som lastbilschaufförer, kan språket, känner till miljön, har en självsäkerhet, hemtamhet och redan funnen identitet i sammanhanget. Detta påverkar deras resultat, deras attityd till uppgifter och hur de tar sig an det som ska göras. Även datorspelserfarenhet har betydelse för deltagarnas attityd till simulatorn. De som är vana att spela datorspel har lättare att förstå bilden i simulatorn, men uttrycker också att det tar tid att lära sig att förstå den. Speciellt avstånd och hastighet verkar vara extra problematiskt.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer. Istället blir det så att eleverna skapar olika mening kring fusk beroende på den sociala kontext eleverna befinner sig i. Därefter för de moraliska resonemang främst baserade på hur fusket påverkar dem själva och deras närmsta omgivning. Få elever resonerar utifrån en absolut moral.