Denna studie syftar till att inom fältet knowledge management, samt ur ett situerat lärandeperspektiv, skapa en ökad förståelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frågeställningar definierats; I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande? Hur delas tyst yrkeskunnande? Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande? Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer på det undersökta fallföretaget. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Säljös (2005) situerade lärandeperspektiv, Alvesson & Kärremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka & Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utsträckning handlar om organisationskännedom, relationsmässiga kunnanden samt identifiering med förebilder. Vidare visar resultatet att det tysta yrkeskunnandet främst synliggörs, delas och reproduceras genom social interaktion där medarbetare får möjligheten att interagera med kollegor från olika delar av verksamheten. Resultatet visar också att tyst yrkeskunnande utvecklas i takt med att erfarenheten växer och att kunnandet är en form av erfarenhetsbaserad kunskap. Studien visar också att organisationskulturen har stor inverkan på delandet av det tysta yrkeskunnandet, som främjas genom en tillåtande kultur där delandet av kunskap uppmuntras och integreras i verksamheten i form av en levande coachingkultur. / The purpose of this study is to, within the field of knowledge management as well as from a situated learning perspective, create a better understanding of how employees tacit knowing is being made visible, shared, integrated and reproduced within the organization. To further specify the purpose of this study the three following questions have been created; In what situations are tacit knowing being made visible? How is tacit knowing shared? What role does the organizational culture have when tacit knowing is shared? The empirical data has been collected through nine semi-structured interviews at the examined company. The results of the interviews have been analysed on the basis of Säljö’s (2005) situated learning-perspective, Alvesson & Kärreman’s (2001) model Four Knowledge Management Approaches and Nonaka & Takeuchi’s (1995) SECI-model. The results of this study show that tacit knowing exists within the company and that this knowing is focused around organizational knowledge, interpersonal skills and the identification with role models. Furthermore, the results show that tacit knowing is mostly made visible, shared and reproduced through social interaction where employees have the opportunity to interact with colleagues from different parts of the organization. The study also shows that tacit knowing grows with experience and that it is a form of experience-based knowing. The study also shows that organizational culture has a major impact on the sharing of tacit knowing, promoted by an allowing and supportive culture in which the sharing of knowledge is encouraged and integrated into the organization in the form of a live coaching culture.

Syftet med den här studien är få kunskap om yrkeselevers syn på arbetsplatsförlagt lärande (APL) Genom kvalitativa intervjuerna synliggjordes vad yrkeselever lär sig under APL-perioderna, utifrån elevernas perspektiv och deras uppfattningar. Frågeställningarna besvarade även hur de kunskaper de har omvandlades till lärande samt vikten att ta hjälp från andra för att få stöttning i sin utveckling inom det yrke de kommer att lära sig under sin utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är situerat lärande med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.  Resultatet visar på yrkeselevers upplevelser av vad, hur och med vilket stöd de lär sig om sitt blivande yrke under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det är tydligt att yrkeskunnandet och anställningsbarheten är viktiga områden att utveckla under det arbetsplatsförlagda lärandet. Det framkommer att eleverna har mycket kunskap med sig från skolan. På arbetsplatserna lär de sig att fråga om hjälp, öva upp sin snabbhet inom yrket och lära sig av sina misstag.  Erfarenheten hos andra yrkesutövare, till exempel handledaren, blir central och eleverna får möjligheten att tydligt se yrket som en helhet.  Interaktionen mellan elev och andra på arbetsplatsen behövs för att eleven ska kunna ta sig framåt i sin kunskapsutveckling. Här blir praktikgemenskapen viktig då den blir ett stöd för elevens fortsatta lärande. / The purpose of this study is to gain knowledge about the students' views on workplace-based learning (WBL). Based on the students' perspectives and their perceptions, their learning during the WBL was made visible, through qualitative interviews. The questions also answered how they have transformed their knowledge into learning, as well as the importance of getting help from others to get support in their development in the profession they will learn during their education. The theoretical perspective is situated learning with a socio-cultural perspective as the starting point. The result shows students' experiences of what, how and with which support they learn about their future profession during their workplace-based learning. It is clear that professional knowledge and employability are important areas to develop during workplace-based learning. It appears that the students have a lot of knowledge with them from school, but in the workplaces, they learn to ask for help, practice their speed in the profession and learn from their mistakes. The experience of other co-workers, such as the supervisor, becomes central and the students have the opportunity to obtain a clear view of the profession as a whole. The interaction between the student and others in the workplace is necessary for the student to be able to progress in its knowledge development. Here, the community of practice becomes important, as it becomes a support for the student's continued learning.

Health is a complex concept and therefore difficult to define. The concept today playsan important role in society as well as in school, due to the inactivity of today’s youth. Thelatest curriculum for the compulsory school, Lpo 94, has increased the focus on the concept ofhealth, as a part of the physical education, but how the teacher chooses to construct theeducation is still up to each individual, which leads to a vast room for personal interpretation.This is the starting-point of our qualitative, ethnographical, study, that has resulted inthis composition. By passively participating during four lessons as well as interviewing twoteachers in physical education we have been able to analyse how the education regarding theconcept of health was constructed. The main questions we wanted to analyse were: whichdefinition of the concept of health do the teachers in the education regarding health advocate?How is this made explicitly for the students during the lessons? How is the educationregarding the concept of health structured?Our theoretical framework consists of theories regarding education as well as theconcept of health. Concepts such as socialization, interaction, situated learning, didactics andsalutogenic and pathogenic perspectives of health are part of this framework.Our study suggests that the education regarding the concept of health can be explainedin terms of both salutogenic and pathogenic tendencies. Teachers’ definitions and views onthe concept of health have a salutogenic perspective, which becomes evident during theinterviews where physical, psychological and social aspects of health are taken into account.However, the education is structured and presented from a pathogenic perspective and istherefore dominated by the physical aspect of health. This leads to the fact that the teachers’way of talking about the concept of health differs from their way of teaching during thelessons.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades, ur det kom fyra teman som var centrala för alla utsagor; Utvecklandet av intressen genom tidigare arbetslivserfarenheter, Strävan efter nya utmaningar, Att använda sig av sin kunskap i olika kontexter samt Att tillägna sig ett förhållningssätt. Resultatet visar att intervjupersonerna påverkats av sina tidigare arbetslivserfarenheter till att de blivit uppmärksamma på vilket område de vill jobba inom, och genom alla arbetsplatser de vart på fortsatt sin approprieringsprocess. I sitt nuvarande arbete använder de sen av sina tidigare kunskaper till att kunna bidra till inlärningsprocesser i sin praktikgemenskap. Studiens slutsatser är att en praktikgemenskap är viktig för att upplevelsen av tillhörighet till yrket och för att ens redskap ska kunna utvecklas inom arbetsplatslärandet / This thesis intends to go through workplace learning and how the situated learning from one service can be used in other services. The aim is to find out how individuals working in HR, who deals with questions concerning employees, experience that previous work experience is relevant to the work they have today. The theoretical framework is based on the sociocultural perspective on learning, which states that thinking and acting of human beings is considered situated to social context. In order to illustrate the learning further, the terms gear, mediation and community of practice is used to understand how learning can be promoted. The study is based on qualitative semi-structured interviews that were conducted with eight women who hold an HR service today. These interviews were transcribed and analysed, out from it we found four themes that were central to all statements; Development of interests through previous work experience, The quest for new challenges, To use knowledge from one context in a new one and To acquire an attitude. The results show that the respondents are influenced by their previous work experience which helps them become aware of what area they want to work within, and through all workplaces where they continued their approprieringsprocess. In their current work they use their previous knowledge to be able to contribute to the learning processes in their community of practice. The study's conclusions is that a community of practice is essential to the experience of belonging to the profession and to even utensils shall be developed in workplace learning.

Idag uppmärksammas kvinnors underrepresentation på högre chefspositioner i såväl media som undersökningar och rapporter. I dessa åskådliggörs det att det idag inte finns en logisk förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade, vilket bland annat argumenteras utifrån att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män. Forskning förklarar att en bidragande faktor till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade grundas i att chefskap enligt traditionen följer en maskulin norm. För att bidra med kunskap kring kvinnors underrepresentation i relation till chefskapet, har vi valt att fokusera på de kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap. Syftet med uppsatsen är således att bidra med djupare förståelse för hur kvinnliga högre chefer upplever att de har formats på deras väg till chefskapet. Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur upplever kvinnliga högre chefer den utveckling de gjort i karriären?” samt “Vilka faktorer tillskriver kvinnorna som betydande för deras utveckling i karriären?” Studien är en fallstudie med kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga högre chefer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Lave och Wengers teori om situerat lärande samt utifrån ett könsperspektiv som huvudsakligen grundas på West och Zimmermans teori att göra kön. De teoretiska perspektiven har valts med utgångspunkt i forskaren Salminen-Karlssons argumentation om att det saknas forskning där dessa teoretiska utgångspunkter kombineras. Vårt resultat visar bland annat att de kvinnliga högre cheferna påverkats i sin karriärutveckling av att arbetsplatsen har förväntat sig att de ska uppträda på könsspecifika sätt. Således har de kvinnliga högre cheferna anammat olika könsspecifika attribut, såväl “kvinnliga” som “manliga” för att passa in. Vidare visar resultaten att de kvinnliga högre cheferna tillskriver stödet från sin familj som väsentligt, även om de upplevt stödet på olika sätt. Även behovet av en förebild i form av en kvinnlig chef betonas som viktigt under karriärutvecklingen. / Today, media as well as research are paying attention to the underrepresentation of women on top management positions. For example, articles and reports highlight that there are no logical explanations to why women are underrepresented. In contrast, science show that women, in average, have a higher education than men and that a contributive reason to why women still are underrepresented is based on the fact that managers, according to tradition, are associated with masculinity. To contribute with knowledge regarding women’s underrepresentation related to the top management positions, we have decided to focus on women who have reached a top management position. The aim with this study is therefore to contribute with deeper understanding of how women in top management positions experience how they have been “shaped” on their way to the management position. From the selected purpose, two questions were derived: “How do the female top managers experience the development they have had throughout their career?” and “What factors do the women identify as meaningful for their career development?” This study is a case study based on a qualitative method using six semistructured interviews with female top managers. The empirical data has been analysed through Lave and Wenger’s theory about situated learning and from a gender perspective, that is based on West and Zimmerman’s theory about doing gender. The theoretical perspective have been chosen with support from the researcher Salminen-Karlsson’s argumentation, in which the researcher states that there is a lack of research combining these two theoretical perspectives. Our result shows, among other things, that the female top managers during their career have been affected by the workplace’s expectations saying that they should act according to gender standards. Because of the expectations, the female top managers have adopted these gender specific attributes, by acting like a “female” or a “man”, to fit in. Furthermore, the result shows that the female top managers claim that the support from their families is important, even if they have experienced the support in different ways. Also, the result shows that the need of a role model in terms of a female manager has been important during the career.

Syftet med den här studien har varit att bidra med kunskap om den grundläggande officersutbildningens betydelse för kadetters lärande. Studien är en kvalitativ fallstudie där en explorativ ansats med en etnografisk undersökningsdesign har använts. Forskningsprocessen har involverat deltagande observationer och intervjuer i både ett akademiskt och ett militärt sammanhang. Studien har velat besvara frågor om hur utbildningen organiseras, hur aktörer kommunicerar och samspelar, vilka förväntningar de har på utbildningen samt hur de upplever den. I resultaten har det framkommit att den grundläggande officersutbildningen är komplex, genom att den omfattar två sammanhang som skiljer sig så tydligt åt att man kan tala om två olika kontext. Resultaten har visat att utbildningen tycks involvera två dimensioner av lärande: dels kunskapsinhämtning, dels en fostrande socialiseringsprocess in i ett militärt meningssammanhang som kadetterna ska komma att verka i framöver. Ett av huvudfynden har varit att kadetter tycks delta i utbildningen på väldigt olika sätt, varför fokus har varit att studera lärande genom kadetters olika sätt att delta i utbildningens sociala processer. Dessa har visat sig innehålla ett antal motstående förväntningar, som kadetterna verkar förhålla sig till på olika sätt. Studiens huvudsakliga slutsatser är att kadetters sätt att delta i utbildningens sociala processer tycks vara av avgörande betydelse för lärandet, samt att lärandet förefaller ske inom ramen för kontinuerligt pågående sociala processer, där villkor, lärprocesser och utfall på olika sätt påverkar, kompletterar och är beroende av varandra. Utbildningens organisering tycks dock innebära en del utmaningar gällande hur de två kontextens sociala praktiker gemensamt ska kunna främja kadetters deltagande och deras upplevelser av autonomi, handlingsutrymme och kontroll, och därmed främja de lärprocesser och dimensioner av lärande som utbildningsanordnaren har tänkt. Den yrkesidentitet och kompetens som officersprofessionen kräver tycks inkludera en analytisk kompetens, som inte ska särskiljas från den militära praktiken utan ses som en del av den. / The intention of this case study has been to increase knowledge of how education can contribute to the learning of cadets. It’s a qualitative study using an exploratory ethnographic design of analysis. The research process has involved participative observations and interviews during a three month period at the Military Academy Karlberg, studying both the academic and the military context. Main focus has been on studying the cadets’ participation in the education, with starting-point in the social processes. Therefore I’ve been seeking to answer questions on how education is organized, how actors communicate and interact, and actors’ experiences compared to their expectations. I have found that the education of cadets seem to involve two dimensions of learning. It’s not all about academic and military knowledge, becoming an officer also involves a socialization process. This includes not only how to act as a military leader, but also who you are and how you behave, always, and therefore includes the fundamental values from which you lead your life as a whole. Hence, the study shows that the cadets need to develop a professional military identity that is also a social one. The results indicate that organizing an education that requires collaboration of two public authorities has proved to involve a number of challenges in combining two separate learning environments into one learning context. As a result, in the making of officers, a number of opposing conditions have been found, within as well as between the educations’ military and academic context, which seem to challenge cadets’ learning processes in various ways and degrees. Main findings of the study indicate that cadets’ access to participation combined with individual differences in contributing in the social processes seem to be crucial to learning. To develop the competence of an officer, the cadets need to develop a military professional identity and expertise, which also includes analytical academic skills.

Denna rapport har studerat hur lär- och identitetsprocessen att formas till artist har sett ut för några av Sveriges mest aktuella kvinnliga artister. Valet att studera denna yrkesgrupp beror på att formell utbildning genom skolväsendet saknas för att till fullo förbereda individer för yrket. Syftet har varit att genom artisternas beskrivningar av de egna erfarenheterna bidra med kunskap om hur dessa processer kan se ut. Sex stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av utformad frågeguide för insamlandet av data. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades därefter med drag av hermeneutisk tolkning. Förförståelsen hos mig som forskare har haft en central roll i rapporten då jag själv är verksam som frilansande trummis inom musikbranschen. Då tidigare forskning rörande lär- och identitetsskapande processer för artister inte hittades baserades litteraturöversikten till stor del av forskning om de lär- och identitetsskapande processer som elitidrottare gjort. Valet av denna yrkesgrupp baserades på att framgång som idrottare ofta leder till medial uppmärksamhet, i likhet med artisternas. Insamlad empiri analyserades sedan genom Lave och Wengers (1991) teorier om hur kunskap uppstår och utvecklas genom sociala interaktioner i olika kontexter, något de kallar för situerat lärande. I analysen användes även Goffmans (2009) rollteoretiska modell som behandlar hur identiteter skapas, upprätthålls och förändras. Slutsatserna i studien visade på att kunskapen till stor del skapats genom observation av de mer erfarna inom musikbranschen samt interaktion med dessa. Artisternas föreställningar om vad det innebär att vara en artist samt till vilken grad de interagerat med olika delar av musikbranschen tycks ha påverkat deras förmåga att själva identifiera sig som artister. Gemensamt för samtliga respondenter var den beskrivna upplevelsen av att kunna påverka rollen som artist till högre grad i och med ökad erfarenhet och framgång som artist. / This report has studied how the processes of learning about the role as an artist and the ability to identify oneself as one has been for some of Sweden’s most popular artists. The choice to study this profession is due to the lack of formal education through the school system to fully prepare individuals for the profession. The purpose has been to provide knowledge about these processes thru the described experiences from the artists. Six semi- structured qualitative interviews were conducted using a designed questionnaire for data collection. The interviews were then transcribed and analyzed by means of hermeneutic interpretation. The preconceptions have played a central role in the report, as I myself am a freelance drummer in the music industry. Since earlier research about learning and identity-creating processes among artists was not found, the literature review has been based largely on research about the learning and identity-creating processes that elite athletes have made. The choice to study this profession was based on the similarity between professions in the terms where their success often leads to great media attention. Collected empirical data was then analyzed thru Lave and Wenger’s (1991) theories of how knowledge arises and develops through social interactions in different contexts, something they call situated learning. The analysis was also made thru used Goffman's (2009) role theory model that addresses how identities are created, maintained and changed. The conclusions of this study showed that knowledge about the role as an artist was largely created by observing the more experienced in the music industry as well as thru interaction with these. The artists' perceptions of what it means to be an artist and the extent to which they interacted with different parts of the music industry seem to have influenced their ability to identify themselves with the role. Commonly to all respondents was the described experience that the ability to influence the role of an artist increased with experience and success as an artist.

Digital spelbaserad inlärning handlar om användningen av spel i undervisningssyfte. Få forskare har undersökt dessa spels inverkan på förskolebarns språkinlärning, speciellt med situerat lärande som utgångspunkt. I denna studie har detta gjorts genom en kvalitativ studie när datainsamlingen består av en teoretisk bakgrund, intervjuer och observationer. Studien har sin utgångspunkt i de teoretiska ansatserna situerad kognition, distribuerad kognition samt embodiment. Genom att triangulera fynden från intervju, observation och den teoretiska bakgrunden får studien fram ett resultat och svar på studiens frågeställning. Resultatet visar att det spel som studien behandlat, Klura ut, kan användas som stöd vid språkinlärning, både när det kommer till att lära sig nya ord, begrepp och spatiala förhållanden. Dock kan vidare studier behövas för att säkerställa generaliserbarheten. Att spela spel är ett bra verktyg för barn i ung ålder då det behandlar konkret problemlösning som främjar språkinlärningen som människor lär sig i tidigare ålder i jämförelse med abstrakt problemlösning som kommer senare i utvecklingen.

Syftet med föreliggande studie är att med avstamp i tanken om det livslånga lärandet, via teorier om situerat lärande, vilka utvecklats av Jean Lave och Etienne Wenger och i kombination med teorier om informellt lärande och lärande gemenskaper, undersöka hur aktivt deltagande i en facebookgrupp för förskoleanställda kan förstås som bidragande till dessas kompetensutveckling. Mina två frågeställningar fokuserar på vilka kategorier av pedagogisk kompetens som väcker störst engagemang samt vilka språkhandlingar deltagarna nyttjar för att skapa förutsättningar för lärande i diskussionerna. Genom att besvara dessa frågor kan jag visa att en majoritet av diskussionerna går att placera i någon av Lee S. Shulmans kategorier för pedagogisk kompetens (PCK) och därmed kan beskrivas som praxisrelaterade. Jag kan också beskriva de språkhandlingar som tydligast skildrar en lärande ambition hos deltagarna som varande rådgivning respektive tips. Med hjälp av dessa språkhandlingar kan deltagarna tränga in i de pedagogiska frågeställningarna och skapa förutsättningar för ny eller utvidgad kunskap under diskussionens gång. Studiens resultat visar att facebookgruppen dessa diskussioner äger rum i kan beskrivas som en lärande gemenskap. Här ägnar sig deltagarna åt ett frivilligt, demokratiserat, informellt lärande i syfte att utveckla den egna pedagogiska kompetensen eller verksamheten. Av resultatet har jag kunnat göra ytterligare observationer: Med utgångspunkt i hur diskussionerna i den dominerande kategorin (KEC) präglades av att vara mer praktik- än praxisnära resonerar jag i diskussionsdelen angående hur detta kan vara ett tecken på att de anställdas förutsättningar att utöva sitt uppdrag även påverkar deras förutsättningar för fortsatt lärande och utveckling – så kallad ”beprövad erfarenhet” – kring detta uppdrag. Jag ser också hur informellt lärande har både styrkor och svagheter som tjänar på att utforskas ytterligare. Kanske, reflekterar jag, ligger det informella lärandets egentliga värde i dess förmåga att komplettera och – om det tillåts – transcendera det formella? Sammanfattningsvis kan studien på en övergripande nivå förstås som en slags hyllning till det informella lärandet. Frågan är inte hur, utan i hur hög grad och på vilket sätt deltagandet i dessa lärande gemenskaper utvecklar deltagarnas kompetens och i förlängningen även praxis.

This essay is a qualitative study that examines the relationship between the Swedish kulturskola (non-compulsory cultural school for children and young adults), the non-profit cultural life and the phenomenon of lifelong learning. It raises the question wether teachers in the cultural school have a plan for their students lifelong learning or not; what their experience is of collaboration with the non-profit cultural life and if they take any concrete actions to facilitate the students entry into the local cultural life as amateur cultural practitioners. The theoretical framework is the situated learning theory by Lave & Wenger and the context of action theory by Dreier. Six teachers have been interviewed in the study. The result of the study is that the teachers see great values of their students lifelong learning, however, the collaboration with non-profit cultural associations is not always easy because of differences in perspective. It is helpful if the teacher him-/herself has the possibility of being personally engaged in, or at least has experience from, the non-profit cultural life, in order to be able to bridge the gap that arises for students trying to enter the adult cultural world. It is also suggested that teachers need to be given enough resources and support to be able to participate in collaborations with the associations of the local non-profit cultural life. The matter of students’ lifelong learning is urgent not only for the individual student or cultural organizations, but also for the society as a whole.