<p>Sammanfattning</p><p>Denna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö,</p><p>vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen av</p><p>utbildningen.</p><p>Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd och</p><p>arbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever den</p><p>praktiska undervisningen på arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kan</p><p>inverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten i</p><p>media om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild av</p><p>möjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälp</p><p>av resultatet av denna studie.</p><p>De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samt</p><p>Industriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teori</p><p>om situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektive</p><p>kontextuellt perspektiv. Studien baseras framförallt på intervjuer av kvalitativ karaktär som</p><p>har utförts med elever och lärare. För att ytterligare öka vår förståelse har vi utfört</p><p>deltagande observationer på en skola samt en praktikplats.</p><p>Resultatet av vår studie pekar på att det finns flera alternativ för att förändra den nuvarande</p><p>yrkesförberedande utbildningen för att höja kvaliteten.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur man kan se på studiebesök som lärande utanför skolan och på vilket sätt utomhuspedagogik i den här formen kopplas till undervisningen i skolan. Utifrån tankar om att studiebesök är ett tillfälle för lärande och motivation.</p><p>Data från elever som har varit på studiebesök på en djurpark har samlats in med hjälp enkät som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola.</p><p>Teorin bakom arbetet är utomhuspedagogik och lärande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer där kunskapen kan tillämpas ger en helhetsupplevelse för eleverna.</p><p>Resultatet av studien visar att eleverna är positiva till studiebesöket till djurparken. Resultaten tyder även på ett positivt samband mellan bra lärare under besöket och intresset hos eleverna. Eleverna anser att det finns en koppling till skolundervisningen men resultatet tyder på att eleverna inte alltid uppfattar något syfte med besöket. För att studiebesök skall bli lärorika så är en tydlig koppling till skolundervisning att föredra. Studien tyder på att kopplingen mellan studiebesök och undervisning är ett område som kan förbättras för att främja lärande.</p>

Sammanfattning Denna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö, vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd och arbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever den praktiska undervisningen på arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kan inverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten i media om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild av möjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälp av resultatet av denna studie. De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samt Industriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teori om situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektive kontextuellt perspektiv. Studien baseras framförallt på intervjuer av kvalitativ karaktär som har utförts med elever och lärare. För att ytterligare öka vår förståelse har vi utfört deltagande observationer på en skola samt en praktikplats. Resultatet av vår studie pekar på att det finns flera alternativ för att förändra den nuvarande yrkesförberedande utbildningen för att höja kvaliteten.

Olika miljöer inbjuder till vissa sätt att föra sig, vissa sätt att välja sina ord och sina samtalsämnen. Det grundläggande syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse för hur en plats påverkar det som är och bildas där: människor, möten och kunskap. Undersökningen är en etnografisk studie som handlar om vad det är som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att få en större insikt i förutsättningar för lärande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar på allt detta. Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material består av intervjuer, fältobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. Utgångspunkten i arbetet är att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten. Den gestaltande delen av uppsatsen är en undersökning av vad det är som är ett möte och vad dess förutsättningar är. Detta har jag gjort genom att filma elever då de möter mig och jag försöker möta dem. Jag har också undersökt rörelsen i bildsalen med skisser och film. Detta ligger till grund för ett tredimensionellt nät av rörelse som ställdes ut på konstfacks vårutställning 2010. Intentionen med installationen var att betraktaren skulle få möjlighet att känna de rörelser och osynliga gränser som finns i rummet bildsalen, samt själva få möta och reflektera över mötets villkor. Studien behandlar frågeställningarna: Vilka aktiviteter, samspel och handlingar är möjliga i bildsalen? samt: Hur upplever och använder det lärande subjektet rummet? Elevernas egna reflektioner samt mina observationer ger en inblick i vilka diskurser som råder i ett klassrum för bildundervisning, vad för handlingar som upplevs som möjliga och inte möjliga, samt vilka former av möten som äger rum där.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning. Att återvända hem till Sverige ser allmänheten som ett misslyckande medans ungdomsproffsen ser tiden som en utbildning och en viktig erfarenhet för deras framtida fotbollskarriär.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur man kan se på studiebesök som lärande utanför skolan och på vilket sätt utomhuspedagogik i den här formen kopplas till undervisningen i skolan. Utifrån tankar om att studiebesök är ett tillfälle för lärande och motivation. Data från elever som har varit på studiebesök på en djurpark har samlats in med hjälp enkät som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola. Teorin bakom arbetet är utomhuspedagogik och lärande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer där kunskapen kan tillämpas ger en helhetsupplevelse för eleverna. Resultatet av studien visar att eleverna är positiva till studiebesöket till djurparken. Resultaten tyder även på ett positivt samband mellan bra lärare under besöket och intresset hos eleverna. Eleverna anser att det finns en koppling till skolundervisningen men resultatet tyder på att eleverna inte alltid uppfattar något syfte med besöket. För att studiebesök skall bli lärorika så är en tydlig koppling till skolundervisning att föredra. Studien tyder på att kopplingen mellan studiebesök och undervisning är ett område som kan förbättras för att främja lärande.

Enligt den situerade ansatsen ses kognitionen/tänkandet som en process i människans hjärna (neurala funktioner) och kropp (sensomotoriska mekanismer) påverkbar av omgivningen via sociala interaktioner. Den materiella och sociala omvärlden nyttjas av människan som verktyg för att stödja fysiska aktiviteter eller avlasta kognitiva processer. På samma sätt används olika typer materiella och kognitiva verktyg i grundskolundervisningen, t.ex. papper och penna eller iPads/datorer med webb-baserade läromedel. Eleven behöver omgivningens stöd vid lärandeaktiviteter. Syfte med aktuellt examinationsarbete är att undersöka via fältstudier på vilket sätt stödjer den materiella och sociokulturella kontexten eleven i lärandet som är baserad på verktygsanvändning. Studieobjektet är en högstadieskola som nyttjar en uppsättning av materiella och kognitiva verktyg i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes genom intervjuer och observationer med ett antal elever och lärare. Insamlad data analyserades tematisk. Resultatet tyder på att elevens lärande stöds genom användning av specifika element samintegrerade till ett fungerande helhetssystem (skolans kultur) som är kvalitativt större än summan av de enskilda delarnas begränsade förmåga.

Studien är utförd på en stor mellanstadieskola i mellersta delarna av Sverige. Skolan arbetar med ett projekt där handuppräckningen tagits bort från undervisningen och ersatts med andra metoder/strategier och jag har valt att designa studien utifrån det projektet. Fokus med studien är att undersöka elevers deltagande utifrån lärares alternativa, didaktiska strategier för att fördela ordet i klassrummet. Syftet är att se vilka metoder/strategier lärarna använder sig av och att studera hur dessa metoder påverkar elevers deltagande. Detta gäller främst utifrån hur passiva, lågpresterande elevers deltagande påverkas. Frågeställningarna är: Vilka olika strategier använder lärarna för att fördela ordet i klassrummet? Hur har elevernas deltagande utifrån sina uppfattningar förändrats av de nya didaktiska strategierna? Uppsatsen stödjer sig på situerat lärande som teori. Inom situerat lärande är deltagande och delaktighet betydande faktorer för att nå lärande. Det handlar om att bli identifierad och att identifiera sig som en i gruppen. Motivationen till att delta mer fullständigt i en praktik kan vara ett kraftfullt incitament för lärande (Wenger, 1998). Jag använder mig av kvalitativa intervjuer med öppna frågor där respondenterna får berätta om projektet med att ta bort den traditionella handuppräckningen från undervisningen. Jag intervjuar både lärare och elever. Resultatet visar att lärarna använder sig av fem alternativa metoder istället för handuppräckningen: Glasspinnar, muggar, whiteboard-tavlor (skrivplattor), kahoot (ett nätspel med flera svarsalternativ) och exit-biljetter. Det finns en röd tråd i hur lärarna tolkar de olika metoderna och hur de använder dem. Det går endast att utläsa vissa skillnader mellan dem i det pedagogiska utförandet av glasspinnemetoden. Resultatet visar även att elevernas deltagande ökat. Alla de passiva eleverna förutom en har lämnat en roll i periferin till att närma sig gruppens centrum något eller till att befinna sig i centrum. Att befinna sig i periferin innebär att individerna inte innehar ett ”fullt” lärande men utifrån att dessa elever tar en större plats möjliggörs enligt Lave och Wenger (1991) och Wenger (1998)ett stärkande av deras identitet och genom detta kan de nå ett lärande på en högre nivå. Genom att närma sig gruppens centrum ökar även möjligheterna för dessa elever att få ett bättre socialt samspel med övriga elever (a.a., 1991 och 1998).

This bachelor thesis explores why students in high school visit their school library and how they perceive the physical environment of the school library as a space. An interview study, including both individual and group interviews, were conducted with students visiting the school library. The results from the interviews where then analysed, organised and presented using the Four Spaces model, a model originally constructed by Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen &amp; Dorte Skot-Hansen (2012) that explores user needs and behaviour illustrated by different “spaces” related to public libraries and how they correspond with library purposes. Interpretations of the results were also based on a theoretical perspective based on “situated learning” as perceived by Roger Säljö (2000). The results show that the students use their school library based on two main purposes, leisure activities (hanging out with friends or alone on breaks and free periods), and for studies: both on your own and in smaller groups. The results also show how students perceive the school library as a different space, something different from the classrooms or other more “public” spaces provided within the school building such as study rooms and recess areas, with its own atmosphere/mood, and (unwritten) rules. The thesis emphasizes features in the school library appreciated and used by the students and how these issues might be relevant for further discussions about the school library as a space, both concerning design and content, as a part of the general function of the school library as a pedagogical resource.

Denna studie har haft som syfte att lyfta fram de erfarenheter och upplevelser socialsekreterarna fått med sig under 2019 när enheten för ekonomiskt bistånd införde ett digitaliserat arbetssätt. Studien har haft utgångspunkter i en teoretisk ram bestående av Etienne Wengers teori om praktikgemenskap och situerat lärande, samt Per-Erik Ellströms framtagna faktorer som avser hinder och möjligheter för lärandet på en arbetsplats. För att fördjupa förståelsen av socialsekreterarnas upplevelser av stöd och utmaningar under digitaliseringsprocessen har en kvalitativ ansats använts och data samlats in genom samtalsintervjuer. Resultatet av studien påvisar hur socialsekreterarnas upplevelse av stöd i lärandet framförallt bestått av ett kollegialt stöd, ett utrymme för övning men även delaktighet och ett aktivt ledarskap har varit betydelsefullt. Studien har visat att utmaningarna har varit att behöva släppa kontroll i utredningsarbete, en upplevd bristande kompetens relaterat till ålder. Dessutom har en ny arbetsuppgift tillkommit till följd av digitaliseringen vilket innebar för socialsekreterarna att åta sig ett pedagogiskt motivationsarbete gentemot klienterna. En viktig slutsats är den tydliga kontextuella betydelsen för lärandet. Hur lärandet sker i sociala processer samt att delaktighet på olika sätt är essentiellt. Studien visar hur identitetskonstruktioner är en del av lärandet samt att man lär sig i allt som man gör. Denna studie kan bidra till en utökad förståelse för verksamheter som står inför en förändring och som vill förstå sociala och kontextuella faktorers betydelse för anställdas lärande.