Föreliggande studies syfte är att undersöka vilka behov som yrkesverksamma musiklärare uppmärksammar i sin praktik och hur det talas om dessa behov. Tidigare forskning tar upp sätt att förmedla musikalisk kunskap, perspektiv på musikundervisning, effektiv yrkesutövning samt vilken roll musikläraren tenderar att eftersträva. Det teoretiska ramverk som används har sitt ursprung i sociokulturellt perspektiv, med fokus på mediering, appropiering och situerat lärande vilket ger möjlighet att problematisera situationer och innehåll inom undervisning. Resultatet byggs på intervjuer av fyra musiklärare från olika delar av Sverige, vars gemensamma punkt är musikläraryrket främst riktat mot grundskolans senare år. Studiens resultat påvisar att erfarenhetsbaserat lärande är värt mer än genomförda studier på högre utbildning och att man önskade mer verklighetsförankrade förberedelser för det yrke man studerade till. Studien fann att moment som saknades ifrån genomförd utbildning handlar om bedömningsprocesser, skötsel och stämning av instrument samt nivåanpassa undervisningsinnehåll på ett adekvat sätt.

Syftet med den här studien är att undersöka vad det är som motiverar elever att lära samt undersöka om det föreligger någon skillnad i motivationsfaktorer mellan olika kurser. Parallellt med huvudsyftet har studien också ett delsyfte. Delsyftet är att undersöka om det finns ett mönster mellan en eventuell skillnad i elevers motivation i olika kurser samt vilka slutbetyg som eleverna erhåller i kurserna. Undersökningens fokus riktas mot de båda kurserna Entreprenörskap och företagande samt Företagsekonomi 2 vid Ekonomiprogrammet på ett sydsvenskt gymnasium. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever från årskurs två som vid tidpunkten för studiens genomförande undervisades parallellt i de båda kurserna. En kvantitativ granskning av slutbetyg i de båda kurserna utfördes också för läsåren 12/13-14/15. Analysen och bearbetningen av resultatet genomfördes utifrån teoretiska perspektiv med fokus på i huvudsak motivation, situerat och praktiskt lärande samt arbete i grupp. Studiens slutsats är att eleverna främst drivs av inre motivationsfaktorer i sin önskan att lära inom kursen Entreprenörskap och företagande. I kursen Företagsekonomi 2 är det snarare de yttre motivationsfaktorerna som dominerar hos eleverna. I viss mån visar också resultatet en liten koppling mellan högre inre motivation och ett högre utfall i betyg vid den undersökta skolan.

Denna studie har undersökt hur konsulenter genom handledning som metod, skapar relationer och främjar lärande hos familjehem och kriminalvårdsklienter på vårdvistelse. Studien har undersökt hur grupphandledning för konsulenterna upplevs och används som kollegialt stöd. Syftet har varit att öka förståelsen för deras arbete och identifiera områden för förbättring. Frågeställningarna har belyst hur konsulenterna arbetar med grupphandledning och kollegialt stöd för att skapa relationer och främja lärande samt behov av utveckling. Studien genomfördes genom digitala semistrukturerade intervjuer med fem familjehemskonsulenter. Resultaten indikerar att konsulenterna har spelat en nyckelroll i att vägleda familjehemmen i arbetet med att normalisera klientens liv. Det har funnits situationer med makt och kontroll mellan parterna som konsulterna har behövt hantera. Genom veckoplaneringar för klienten harett påtvingat och disciplinerat lärande synliggjorts. Lågaffektivt bemötande och etiska förhållningssätt hos konsulenten har istället skapat en god lärandemiljö med framtidstro för klienten. Sammanfattningsvis har studien belyst fungerande lärandeprocesser bland konsulenterna men har även framhållit områden för förbättring i lärandekulturen inom den specifika verksamheten med mer uttalat metodiskt arbete. Studien betonade behovet avforskning kring fungerande utslussningsmetoder och återfallsförebyggande åtgärder.

Efter Covid-pandemin har det nya normala skapat en ny situation där en del medarbetare jobbar på plats och andra på distans vilket skapar utmaningar för företagskulturen. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur medarbetare upplever lärandet av företagskultur inom organisationer med en uttalad företagskultur. Frågeställningarna som har använts för att uppnå syftet har varit följande: "I en organisation där det finns en uttalad företagskultur, hur upplever medlemmarna den företagskulturen?", "Hur upplever medarbetarna att de lär sig företagskulturen av andra?" samt "Hur upplever medarbetarna att de lär sig företagskulturen genom lärandeaktiviteter?". Den empiriska datan har samlats in med hjälp av datainsamlingsmetoden intervju. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer för att ge möjlighet för respondenterna att beskriva sina upplevelser på bästa sätt. Totalt intervjuades sju individer som arbetar eller har arbetat på ett företag med en uttalad företagskultur. Analysen genomfördes på ett deduktivt sätt vilket innebär att vi har försökt identifiera empirin till de teorier vi valt ut. Dessa teorier är socialisation av Berger och Luckman (1979), situerat lärande av Lave och Wenger (1991) och sociokulturella aktiviteter av Rogoff (1995). Resultatet på studien visar indikationer på att medlemmarna i en organisation där det finns en uttalad företagskultur upplever att det finns normer och värderingar som medarbetarna måste anpassa sig till. Vissa respondenter har uppgett att de har lärt sig om företagskulturen via arbetsuppgifterna då de lever kulturen. Andra menar på att lärandet från andra kan ske genom att observera eller prata med kollegor. Och slutligen har en del respondenter upplevt att de har lärt sig kulturen genom formella lärandeaktiviteter såsom workshops, kurser samt interna möten.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om hur arbetet med att förverkliga förskolans läroplan i en utomhusmiljö kan se ut. Datainsamlingen är gjord med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats med en teoretisk tolkning utifrån sociokulturellt perspektiv. Resultatet antyder ett förhållningssätt där förskollärarna lägger stor vikt vid att följa barnen i deras intressen för att främja lärande. Studiens slutsats är att det är svårt att genomföra hela läroplanen på en och samma plats men att förskollärarna med hjälp av artefakter kan skapa miljöer som är bättre situerade för det tilltänkta lärandet

Denna fallstudie har haft som syfte att, utifrån en nyanställd lärares upplevelse av sin livsvärld, skapa förståelse för hur introduktionsperioden främjar lärande och bidrar till dess yrkesmässiga utveckling. Vidare har studien ämnat beskriva hur rektor, mentor och kollega i sina roller, under denna period, upplever sig bidra med yrkesmässigt stöd. Genom kvalitativ ansats och intervju som metod insamlades studiens empiriska material. Studiens resultat analyserades sedermera utifrån aktuell forskning, Lave och Wengers teori om situerat lärande samt Wengers teori om praktikgemenskaper. Slutsatser som kunnat dras är att den undersökta introduktionsperioden inte är planerad eller genomförs med eftertanke, vilket finns reglerat i svensk skollag och som presenterad tidigare forskning förordar. Den undersökta introduktionsperioden har kunnat konstateras främja lärande och yrkesmässig utveckling genom det stöd som ges av framförallt mentor och kollega, vilket kan förklaras genom en stark praktikgemenskap.

The prerequisites for local trade unions have changed in later years. Con-temporary changes in working-life raise new and important questions for the local boards to deal with. Changes of labour legislation anddecentralisation within the Swedish trade union movement have led to new tasks and greater responsibilities for the local trade unions. The role of learning in the local trade union-s attempts to deal with contemporary challenges is the focus of this thesis. The presented case-study aims at understanding the conditions and circumstances that shape the kind of learning that takes place in the board of a local branch of a Swedish trade union. The importance of the everyday context for learning is a fundamental approach to the study. Theories stressing the situated character of learning have been used for understand-ing the activities of the shop stewards participating in the social practice of local trade union work. The shop-stewards- attempts to deal with the challenges have been inter-preted as problem-solving. A pattern of three qualitatively different ways of solving problems has been identified. The shop stewards manage well prob-lems concerning the traditional trade union work, i. e. interpreting the legal framework in laws, agreements and instructions. There is no need for change. The second kind of problem-solving is about new problems within an area familiar to the shop-stewards. The shop-stewards also manage to solve this kind of problems. The shop-stewards do not manage the third kind, the new and complex questions where the legal framework is missing, e.g. outsourcing, competence development and bad working conditions as an effect of lean production. This third kind of problems can be seen as questions for destiny to the trade union and its members. Learning in local trade unions is not just a local matter. In order to understand the local trade union board-s difficulties to deal with the con-temporary challenges one must consider the aspects of power and relations to the counterpart, the employer. Decentralisation of trade union-work has changed the prerequisites for the local trade unions. New technique, ways of organising work and globalisation of production and ownership are examples of new and important questions for trade unions to deal with. These changed prerequisites concern the Swedish trade union movement as a whole.

Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).

Syftet med studien är att undersöka och förstå vilka variationer av bedömningspraktiker som förekommer vid bedömning och betygsättning av nyanlända elever i jämförelse med icke-nyanlända i bildämnet. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fokus på summativ och formativ bedömning samt aktuella fördelar och nackdelar i bedömningspraxis utifrån ett lärarperspektiv. Analysmetod av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar på ett antal variationer av lärarnas bedömningspraktiker av nyanlända elever. Specifikt rörande utmanande och lärorika bedömningspraxis som framkommer i intervjuerna, vilka kategoriseras och redovisas i form av undervisningsdesign, engagemang, ensamhet, avvikande bedömningspraktiker, bedömningssyfte, inkludering och design av bedömningspraktiker.

In a society where knowledge is more and more valuable, every moment that knowledge can be shared between colleagues is of great importance. According to our earlier personal experiences, we thought that organizations prioritised explicit knowledge and not tacit knowledge.  To contribute to knowledge on the subject we choose to do a study where we focused on the experiences of coworkers that works in shops. The purpose of the study then became: “to investigate how tacit knowledge is made use of in shops from the perspective of coworkers”. With the purpose in mind, we created two questions: “How does the coworkers of shops perceive that tacit knowledge occurs on their workplace?” and “how does coworkers perceive that they share their tacit knowledge”?  The study is made with a qualitative approach the collection of data has been made through seven semistructured interviews with coworkers. When we analyzed the empiric material, we’ve analyzed it through the theory of situated learning by Lave and Wenger that is included in the sociocultural perspective. Some things that the result showed according to our interpretation was observation and social interactions with other colleagues is the most common way that tacit knowledge can be shared through on the respondent’s workplaces, that the organizations do have a plan to make use of the explicit knowledge in greater extent than tacit knowledge, the respondents views trust as an important factor when it comes to sharing their tacit knowledge. / I ett samhälle där kunskap blir mer och mer värdefullt är vartenda tillfälle där kunskap kan delas mellan kollegor av stor vikt. Våra personliga uppfattningar är att organisationer prioriterar formell kunskap som kan förmedlas i ord och skrift och inte den tysta kunskapen.  För att bidra med kunskap i ämnet valde vi att göra en studie där vi fokuserar på medarbetare som arbetar i butik för att ta reda på deras uppfattningar. Syftet blev då: “att undersöka hur tyst kunskap tas tillvara på inom detaljhandeln utifrån medarbetares perspektiv”. Utifrån syftet skapade vi de två frågeställningarna: ”Hur uppfattar butiksmedarbetare att tyst kunskap förekommer på deras arbetsplats?” och ”Hur upplever medarbetare att de delar sin tysta kunskap?  Studien har gjorts med kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med medarbetare. När vi analyserat det empiriska materialet har vi gjort det ur teorin situerat lärande av Lave och Wenger som ingår i det sociokulturella perspektivet. Några saker som resultatet visar enligt vår tolkning är att: observation och socialt samspel med andra kollegor är de vanligaste sätten som tyst kunskap delas på respondenternas arbetsplatser, att organisationerna har en plan för att ta tillvara på explicit kunskap i högre utsträckning än tyst kunskap samt att respondenterna ser tillit som en viktig faktor när de ska dela sin tysta kunskap.