Bakgrund och problemformulering: Vård av kritiskt sjuka patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) innefattar smärtbehandling, sedering och mekanisk ventilation. En lättare sedering och god smärtlindring eftersträvas vilket möjliggör tidig mobilisering och optimerar mekanisk ventilatoravvänjning. Merparten av patienter som vårdats på en IVA har någon form av minnen av den vård de erhållit där. Minnen av negativa upplevelser kan leda till Posttraumatic Stress Disorder (PTSD). Genom att identifiera eventuella brister i omvårdnaden av svårt sjuka patienter på IVA kan vårdkvaliteten förbättras och risken för framtida negativa psykologiska konsekvenser minskas. Syfte: Syftet med examensarbetet var att värdera och sammanställa publicerade forskningsresultat som beskriver svårt sjuka patienters upplevelser och erfarenheter av att vårdas på IVA. Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes som sammanställer tio nyare publicerade studier inom aktuellt område. Inkluderade artiklar analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av autonomi med subkategorier hjälplöshet och fysiskt obehag; Närhet till döden med subkategorierna dödsångest och lättnad att leva; Ökat trygghetsbehov med subkategorierna personalkompetens, beteende och attityd och närstående stöttande/störande, samt förankring i verkligheten med subkategorierna vårdmiljö och förvriden verklighetsuppfattning. Diskussion: Svårt sjuka patienter som vårdas på IVA upplever fortfarande fysiskt och psykiskt lidande, trots en mindre invasiva behandlingsmetoder, förbättrad smärtlindring och lättare sedering. / Background and problem formulation: The main care of critically ill patients at an Intensive Care Unit (ICU) includes pain-relief, sedation, and mechanical ventilation. Lighter sedation regimens and good pain management is strived for, which makes it easier for earlier mobilization and optimizes removal of mechanical ventilation. The majority of patients who have received treatment at an ICU have some kind of memory of the care they received there. Memories of negative experiences can lead to Post-traumatic Stress Disorder (PTSD). By identifying possible flaws in the care of critically ill patients at the ICU the quality of care can be improved and the risk of future psychological consequences can be lessened. Aim: This essay aimed to evaluate and compile published research results that describe the experiences of critically ill patients of being cared for at ICU. Method: A systematic literature review was chosen that summarizes ten recently published studies in the current field. Included articles were analyzed based on a thematic analysis method. Results: The analysis resulted in four categories with associated subcategories: Loss of autonomy with subcategories helplessness and physical discomfort; Proximity to death with the subcategories death anxiety and relief to live; Increased need for security with the subcategories staff competence, behavior and attitude and relatives supportive / disturbing, and Anchoring in reality with the subcategories care environment and distorted perception of reality. Discussion: Critically ill patients who are cared for at ICU still experience physical and mental suffering, despite less invasive treatment methods, improved pain relief and easier sedation.

Background: When the Convention on the Rights of the Child became Swedish law, the requirements for children to be cared for by experienced staff increased, yet children are often cared for by nurses without pediatric training in emergency departments that primarily care for adults. Therefore, general nurses are expected to care for critically ill children, despite a lack of research examining their competence and preparedness. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for critically ill children in an emergency department. Method: Qualitative interview study based on twelve participants who were selected through a convenience sample with a targeted selection strategy. The data analysis was done according to a qualitative content analysis and reported in a manifest content analysis. Results: The nurses were affected by a variety of challenges in the care of critically ill children in the emergency department. Which led to experiences of lack of competence, technical challenges, the nurses needed to consider more factors, make other reasonable judgments, and became dependent on manuals. The nurses also described a lack of training and education, problems with high staff turnover and a lack of specialist nurses in children. Conclusion: The nurses struggled to maintain clinical competence, which made them in need of a more stable introduction, education, and regular work in the children's emergency department. The lack of specialist nurses in children and the problem with staff turnover needed to be addressed, as they could be contributing factors to the nurses' feeling of lack of competence and insufficient performance.

Bakgrund: Barnintensivvård beskrivs som stark känsloladdad vård för både föräldrar och sjukvårdspersonal. Att ha ett barn inlagt på en intensivvårdsavdelning är förenat med stress och oro hos de flesta föräldrar. Barn är en särskilt utsatt patientkategori och när patienten är ett barn kan anhöriga kan uppfattas ställa högre krav på vården. Kunskapsökning om föräldrarnas situation skulle inte bara leda till ökad trygghet hos föräldrarna utan även hos intensivvårdssjuksköterskan, vilket kan generera i en bättre och tryggare vård för det sjuka barnet. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett kritiskt sjukt barn på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialet från insamlad data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat genererade i ett övergripande tema; att vara inkluderad i en surrealistisk värld, elva underkategorier och fyra kategorier: Föräldrars behov under vistelsen på intensivvårdsavdelningen; Upplevelser av intensivvården; En vårdmiljö som väcker känslor; och Upplevelsen av stöd. Slutsats: Vårdteamet och sjuksköterskans roll är central i den kliniska vården, genom att se familjen som en helhet med ett holistiskt helhetstänk. En god familjecentrerad omvårdnad kan bidra till att göra familjen trygg och stärka föräldrarna. Genom att bjuda in föräldrar i vården kring barnet blir de delaktiga, känner stöd och upplever sig inkluderade, vilket skapar ökad trygghet och tillit för både föräldrar och de som vårdar barnet. Vidare forskning skulle kunna öka förståelsen hos sjuksköterskan och leda till en mer specifik familjecentrerad vård, för att hjälpa och möta upp föräldrarnas behov i deras utsatta situation.

<p>Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka. Attityderna påverkades även av brist på stöd från organisationen, negativa känslor inför patienterna som exempelvis rädsla och upplevelser och föreställningar om hur patienterna var. Diskussion: De centrala fynden som framkom var: vårdpersonalens negativa attityder till patienternas tillfrisknande och framtidsutsikter, vårdpersonalens upplevelse av brist på kunskap som gjorde att de undvek patienterna och vårdpersonalens rädsla för att de psykiskt sjuka patienterna skulle bli aggressiva och våldsamma. Dessa fynd diskuterades utifrån Watsons teori om transpersonell omsorg. Slutsatser: Sjuksköterskor måste bli bättre på att tillfredsställa psykologiska, sociala och andliga behov samt uppmuntra och stödja hopp om framtiden hos patienten.</p> / <p>Background: Approximately one out of four people in the world are afflicted by mental illness. These patients suffer from somatic diseases to a higher degree and will then require non-psychiatric specialized care. Aim: The aim was to describe factors that affect health professionals' attitudes to patients with mental illness within somatic care. Method: Literature review with a qualitative approach consisting of systematic review of fourteen qualitative and quantitative articles. Results: The results showed that the health professionals experience of lack of knowledge in caring for mentally ill patients which affected their attitudes towards them. Their attitudes were also affected by the lack of support from the organisation, their negative feelings towards the patients as fear and experiences and preconceptions of how the patients are. Discussion: The main findings were: the health professionals' negative attitudes towards the patients' recovery and future, the health professionals' experience of lack of knowledge which made them avoid their patients and the health professionals' fear of aggression and violence from the patients. These findings were discussed against Watson’s theory of transpersonal caring. Conclusions: Nurses needs to improve their ability to satisfy psychological, social and spiritual needs as well as encourage and support hope for the future within the patient.</p>

Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka. Attityderna påverkades även av brist på stöd från organisationen, negativa känslor inför patienterna som exempelvis rädsla och upplevelser och föreställningar om hur patienterna var. Diskussion: De centrala fynden som framkom var: vårdpersonalens negativa attityder till patienternas tillfrisknande och framtidsutsikter, vårdpersonalens upplevelse av brist på kunskap som gjorde att de undvek patienterna och vårdpersonalens rädsla för att de psykiskt sjuka patienterna skulle bli aggressiva och våldsamma. Dessa fynd diskuterades utifrån Watsons teori om transpersonell omsorg. Slutsatser: Sjuksköterskor måste bli bättre på att tillfredsställa psykologiska, sociala och andliga behov samt uppmuntra och stödja hopp om framtiden hos patienten. / Background: Approximately one out of four people in the world are afflicted by mental illness. These patients suffer from somatic diseases to a higher degree and will then require non-psychiatric specialized care. Aim: The aim was to describe factors that affect health professionals' attitudes to patients with mental illness within somatic care. Method: Literature review with a qualitative approach consisting of systematic review of fourteen qualitative and quantitative articles. Results: The results showed that the health professionals experience of lack of knowledge in caring for mentally ill patients which affected their attitudes towards them. Their attitudes were also affected by the lack of support from the organisation, their negative feelings towards the patients as fear and experiences and preconceptions of how the patients are. Discussion: The main findings were: the health professionals' negative attitudes towards the patients' recovery and future, the health professionals' experience of lack of knowledge which made them avoid their patients and the health professionals' fear of aggression and violence from the patients. These findings were discussed against Watson’s theory of transpersonal caring. Conclusions: Nurses needs to improve their ability to satisfy psychological, social and spiritual needs as well as encourage and support hope for the future within the patient.

Bakgrund: Antalet äldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhället. Nationella satsningar pågår för att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg för de multisjuka äldre. Syfte: Att beskriva primärvårdsläkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka äldre i ordinärt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inläggning i slutenvården. Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer där sammanlagt 15 sjuksköterskor och läkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Informanterna anser att flera faktorer påverkar om de multisjuka äldre kan vårdas kvar hemma, samverkan mellan primärvårdsläkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivå i ordinärt boende kräver också andra resurser. En medicinsk vårdplanering underlättar men eftersom de mest sjuka äldres tillstånd snabbt kan förändras behöver de regelbundna hembesök. Detta är en förutsättning för att den medicinska säkerheten ska tryggas, särskilt efter utskrivning från slutenvården.  En utebliven planering och bristande information till patient och närstående ökar risken för sjukhusinläggningar som hade kunnat undvikas. Med ytterligare ersättning för att prioritera multisjuka äldre kan fler hembesök göras. De multisjuka äldres speciella behov ställer ökade krav på personalens kompetens.  Slutsats: Det finns ett engagemang för de multisjuka äldre och förslag på lösningar för att undvika slutenvård och återinläggningar både inom den egna organisation och i samverkan med vårdgrannar. De satsningar som görs nationellt och lokalt behöver utformas tillsammans med de läkare och sjuksköterskor som är närmast patienten för att tillvarata deras kompetens och erfarenhet. Först då kan rätt satsningar komma de multisjuka äldre till del. / Background: The ageing population has increased, which is a major challenge. National efforts are underway to develop coherent care for frail old people. Objective: To describe primary care physicians and community nurses' experiences of interaction for frail old people in home care, and the factors they consider important in preventing readmission. Methods: Qualitative methodology with focus groups involving 15 nurses and doctors. The material was analysed with systematic text condensation. Results: The informants consider that many factors determine whether the frail old people can stay in home care, collaboration between physicians and nurses is important but the responsibility for an increasing medical level in home care also require other resources. A medical healthcare planning facilitates but the frail old patient’s medical condition may change rapidly, regular home visits are needed. This is a prerequisite to ensure medical safety, particularly after discharge from inpatient care. Lack of planning and information to patients and their relatives increases the risk of readmission that could have been avoided. With additional compensation to prioritize the frail elderly, more home visits can be made. The frail old people’s special needs places increased demands on the staff skills. Conclusion: There is a commitment to the frail old people and suggestions for ways to avoid hospitalization and readmissions both within their own organization and in collaboration with healthcare neighbours. The efforts that are being made nationally and locally need to be in collaboration with the doctors and nurses who are closest to the patient to benefit from their skills and experiences. Only then, the right ventures can be made to benefit the frail old people.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter ibland obotligt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid och detta är både ett komplext och kontroversiellt ämne som diskuteras flitigt runt om i världen. En uttalad önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan ha många olika betydelser och bör förstås utifrån varje unik patients egen sjukdomssituation, livshistoria och upplevelser. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor upplever och hanterar mötet med terminalt sjuka patienter som uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och baseras på åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2001-2010. Analysen har skett genom en kategorisering av resultaten och Erikssons teori om lidande har utgjort den teoretiska utgångspunkten för diskussionen. Resultat: När patienter, på grund av vad de upplever som ett omänskligt lidande, uttalar en önskan om att få avsluta sitt liv i förtid kan sjuksköterskor uppleva maktlöshet, moralisk stress samt en önskan om kontroll. Sjuksköterskor hanterar detta genom god kommunikation och att dra personliga gränser. De uttrycker även ett behov av stöd och av att få samtala. Diskussion och slutsats: Många sjuksköterskor upplever en rädsla över att förlora kontrollen över situationen vilket kan leda till att de upplever osäkerhet och svårigheter när de vårdar terminalt sjuka patienter som önskar avsluta sitt liv i förtid. Sjuksköterskor kommer troligtvis alltid att möta dessa patienter och det finns därmed ett behov av stöd och riktlinjer. / Background: Nurses sometimes meet terminally ill patients who express a wish to end their life untimely and this is a complex and controversial issue that is discussed all around the world. An expressed wish to end life untimely can mean many things and must be understood based on the situation of the disease, life history and experiences of every unique patient. Aim: To explore how nurses experience and handle the meeting with terminally ill patients who express a wish to end their life untimely Methods: A literature review has been made and is based on eight scientific studies published between years 2001-2012. Categorizing the text of the articles has done the analysis and Eriksson ́s theory about suffering from illness is the theoretical framework that has been used. Result: When patients, because of what they perceive an inhumane suffering, state that they would like to end their life untimely nurses can experience powerlessness, moral distress and a wish to control the situation. Nurses handle this through good communication and by drawing their own personal line. They also express a need of support and to talk about this. Discussion and conclusion: Many nurses experience a fear of losing control over the situation which leads to feelings of insecurity and difficulties when they care for terminally ill patients who wish to end their life untimely. Nurses will probably always get in contact with those patients and therefore there is a need for support and guidelines.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 6 uppsatser.