Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser. S. 72-83: Bibliografi.

Kroniskt sjuka tar idag flera beslut om hur de på egen hand ska behandla sin sjukdom, genommediciner, kost och träning. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan kronisktsjuka och låg hälsolitteracitet. Definitionen av hälsolitteracitet är förmågan att tolka text,dokument och nummer som står i samband med varandra, samt förmågan att fungera isjukvården (Baker, 2006). Personer med kroniska sjukdomar har sämre kunskap om sittsjukdomstillstånd och tillgängliga behandlingar, vilket leder till sämre hälsoutkomster.Kroniskt sjuka har god tillgänglighet att utföra medicinska mätningar i hemmet, vilket ledertill en mer förståelse för sin egna sjukdom och bättre hälsoutkomst. Omfattande mängderlångtidsdata sparas idag inom vården, vilket har gjort data mer komplex. För att kunna tolkaoch förstå datan behövs det ett sätt att visualisera hälsodata på, så att det kan omvandlas tillinsikter och ny kunskap. Ett område som skulle kunna möta utmaningarna inom visualiseringav hälsodata är spelvisualisering. Syftet med studien var att undersöka om kunskap omvisualisering som tidigare enbart används i speldesign kan placeras på hälsodata och såledesstötta hälsolitteraciteten hos kroniskt sjuka. Studien har tillämpat en designforskingsansats,där designriktlinjer för visualisering inom spel implementerades i en prototyp, för att kunnaidentifiera hur hälsodata lämpligast kan visualiseras. Studien resulterade i fem designförslagför hur hälsodata kan visualiseras för att stötta hälsolitteracitet. / Today, chronically ill make several decisions about how to treat their medical condition through medication, diet and exercise. Previous research shows that there is a connection between chronical illness and low health literacy. The definition of health literacy is the ability to interpret text, document and numeracy that are interrelated, as well as the ability to function in the health care system (Baker, 2006). People with a chronical illness have inferior knowledge about their health and available treatments, leading to poor health outcomes. Chronically ill people have good accessibility to perform medical measurements at home, which leads to a greater understanding of their own illness, and better health outcomes. Large amounts of long-term healthdata is today stored in the health care system, which has made the data more complex. To be able to interpret and understand this data there is a need to visualize health data in a way that it can be transformed into insights and new knowledge. One area that could possibly meet the challenges of visualizing health data is game visualization. The purpose of the study was to investigate if common game visualization patterns can be effectively applied to health dataand thus support the health literacy of people with a chronicall illness. This was accomplished through a design research approach, where design guidelines for visualization in games were implemented in a prototype. It was done to identify how health datacan best be visualized. The study resulted in five design suggestions for how health data can be visualized to support health literacy.

Swedish healthcare is facing a major challenge in the future caused byhigher needs for care, large staff redundancies and increased costs.Chronically ill people who belong to a large part of the care burden arealso expected to increase. To respond to the increased burden, severalcare units around Sweden have turned to the digitalsolution. Digital homemonitoring is a digital tool used in the care of the chronic illness. Thepurpose of this report is to investigate what experiences caregivers havewith digital home monitoring in the care of the chronically ill. The carework for the chronically ill is important because it affects the results of thechronically ill person's health condition. Data collection methods usedwere qualitative interviews with healthcare professionals and reportsfrom reliable sources. The theoretical framework is based on the theorymodel: The eHealth enhanced chronic care model (eCCM) which describesvarious components and how digital tools affect care for the chronicallyill.Results from the study show both positive and negative effectswhen using digital home monitoring. When there is a willingnessfrom patients to use the system, it contributes to a positive effect onthe state of health. Which lead to an indirectly increase of thecaregiver's experience of the tool. When a patient feels reluctant touse the system, the use has a negative effect on both the patientand the caregiver. Suggestions for further research are to dofurther research on digital home monitoring, but also focus on thenegative effects to find future solutions. / Den svenska sjukvården står inför en stor utmaning i framtiden somorsakas av högre behov av vård, stora personalavgångar och ökadekostnader. Kroniskt sjuka som tillhör en stor del av vårdbelastningenförväntas även öka. I ett försök att besvara den ökade belastningen harflera vårdenheter runtom i Sverige vänt sig mot den digitala lösningen.Digital hemmonitorering är ett digitalt verktyg som används vid vård avkroniskt sjuka. Syftet med denna rapport är att undersöka vilkaerfarenheter och upplevelser vårdgivare har med digital hemmonitoreringvid vård av kroniskt sjuka. Vårdarbetet för kroniskt sjuka är viktigteftersom det påverkar resultaten av kroniskt sjukas hälsotillstånd.Datainsamlingsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer medvårdpersonal och rapporter från tillförlitliga källor. Det teoretiskaramverket bygger på teorimodellen The eHealth enhanced chronic caremodel (eCCM) som beskriver olika komponenter och hur digitala verktygpåverkar vård vid kroniskt sjuka.Resultat från studien visar både positiva och negativa effekter vidanvändningen av digital hemmonitorering. När det finns en vilja frånpatienter att använda systemet bidrar det till en positiv effekt påhälsotillståndet. Det ökar då indirekt vårdgivarens upplevelse avverktyget. När en patient känner motvilja till att använda systemet,påverkar användningen negativt för både patienten och vårdgivaren.Förslag till vidare forskning är att forska vidare på digital hemmonitorering, men fokusera även på de negativa effekterna för attfinna framtida lösningar.

This essay examines the contact between the poor service and chronically and physically ill women during the first half of the 20th century at the Maria Magdalena parish at Södermalm in Stockholm. At the time the district was home to a substantial, poor population. Three years have been studied: 1906, 1916 and 1926 to investigate whether the amended Poor Care Act of 1918 affected the situation of the sick women. Through my results, I have not been able to see any real change except that fewer woman, in percentage terms, after 1918 were allowed to take part in the poor welfare support. The philanthropy was an important element in the lives of the poor women which diminished as time went by. My findings show that modern, medical science played a significant role in the lives of the sick women. The study also confirms that the women's behavior was the basis for the support they received from the poor service and that most of them were permanently supported and thus deprived of their right to vote. The study problematizes the stigma that the sick, poor women lived under, expectations based on gender roles connected to the possibility to receive help as well as the importance of paid work for participation in the community and a full citizenship. What is presented through the essay is that poor, sick women struggled with their livelihood during the examined period and that this group of people still do in our time in Sweden today.

Bakgrund: Bristande kommunikation är ett stort problem vid överrapportering och är en vanlig orsak till vårdskador. Att jobba med kritiskt sjuka intensivvårdspatienter i en högteknologisk miljö kan vara en utmaning. Intensivvårds- och anestesisjuksköterskor har ett nära samarbete vid omhändertagande och vårdövergångar av svårt sjuka patienter. Att undersöka upplevelser av att vara både avsändare och mottagare vid överrapportering kan medföra ökad förståelse och kunskap för de olika perspektiven vilket kan leda till förbättring av kommunikation vid överrapportering.  Syfte: Att beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser vid överrapportering av kritiskt sjuka intensivvårdspatienter i respirator.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra intensivvårdssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:  Resultatet presenteras i fem kategorier: Att strukturerad och öppen kommunikation är viktigt; att relationer och professionstillhörighet påverkar innehåll och upplevelser; att arbetsmiljön spelar roll vid överrapportering; att erfarenhet har en betydande roll vid överrapportering; och att ha olika arbetsrutiner försvårar överrapportering. Slutsats: Överrapportering kräver effektiv kommunikation och är avgörande för informationsöverföring mellan intensivvårds- och anestesisjuksköterskor. Författarna ser variationen i upplevelser som en möjlighet att komplettera varandra och förbättra helhetsbilden av patienten. Det är ett gemensamt ansvar för vårdpersonal och ledning att främja ett öppet arbetsklimat för bättre sammanhållning. Arbetsmiljön behöver förbättras då den direkt påverkar kommunikationen och patientsäkerheten, vilket ledningen måste uppmärksamma. Erfarenhet är en viktig faktor för att strukturera information, vilket innebär att sjuksköterskor med mindre erfarenhet behöver tid och stöd för att utveckla denna färdighet. / Background: Poor communication is a significant issue in patient handover and is a common cause of patient harm. Working with critically ill intensive care patients in a high technological environment can be challenging. Critical care nurses and nurse anesthesiologists collaborate closely in the management and handover of severely ill patients. Exploring experiences as both sender and receiver during handover may lead to a better understanding and knowledge of the different perspectives that can improve the communication in patient handovers.  Aim: To explore critical care nurse and nurse anesthesiologists’ handover experiences of critically ill ICU patients with mechanical ventilator Method: A qualitative interview study involving four intensive care nurses and four anesthesia nurses. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The results are presented in five categories: the importance of structured and open communication; working relationships and professional affiliations influence handover content and experiences.; the role of the work environment in handover; length of work experience has a significant role; and the presence of different work routines can complicate patient hand-off. Conclusion: Handover requires effective communication and is crucial for information transfer between critical care nurses and nurse anesthesiologists. The authors view the variation in experiences between the two professions as an opportunity to complement each other and enhance the overall understanding of the patient. It is a shared responsibility of the healthcare staff and management to foster an open work environment. The work environment in general needs improvement as it directly impacts communication and patient safety, which management must address. Experience is essential for structuring information, and newly trained nurses need time and support to develop this skill.

Bakgrund: De intrahospitala transporterna av kritiskt sjuka patienter ökar på grund av en alltmer avancerad intensivsjukvård. Transporterna är ofta associerade med komplikationsrisker och kan därmed även påverka patientsäkerheten, trots detta saknas det idag studier om intensivvårds-sjuksköterskans erfarenhet ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av en patientsäker intrahospital transport för kritiskt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien utfördes genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer med kvalitativ induktiv design. Under tre intervjuer samlades data in med hjälp av totalt tretton intensivvårds-sjuksköterskor. Insamlat material analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; förberedelsens betydelse för patientsäker intrahospital transport, kommunikationens betydelse för patientsäker intrahospital transport samt yttre faktorer som kan påverka patientsäkerheten. Slutsats: För att förbättra patientsäkerheten rekommenderar författarna att arbeta med och uppdatera checklistor, förespråka god kommunikation samt använda sig av teamövningar. Den nya kunskapen skulle ur ett patient- och samhällsperspektiv kunna ge en ökad insikt och förståelse inför det preventiva arbetet med att motverka vårdskador samt minska onödigt lidande hos patienterna samt även kunna vara användbart ur ett utbildnings-perspektiv. Vidare forskning avseende samarbetets betydelse vid intrahospitala transporter samt att få ökad kunskap om olika förbättringsområden avseende den tekniska utrustningen, vore också önskvärt. / Background: The intrahospital transport of critically ill patients is increasing due to gradually advanced intensive care. Transports are often associated with complication risks and can thus also affect patient safety. Despite this, studies on the experience of the intensive care nurse from a patient safety perspective are lacking. Aim: The aim of the study was to highlight the intensive care nurse's experience of a patient-safe intrahospital transport for critically ill patients who are cared for in an intensive care unit. Method: The study was carried out through semi-structured focus group interviews with qualitative inductive design. During three interviews, data were collected using a total of thirteen intensive care nurses. The collected material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories; the importance of the preparation for patient-safe intrahospital transport, the importance of communication for patient-safe intrahospital transport and external factors that can affect patient safety. Conclusions: In order to improve patient safety, the authors recommend working with and updating checklists, advocating good communication and using team exercises. The new knowledge could, from a patient and societal perspective, provide an increased insight and understanding of the preventive work to counteract health injuries and reduce unnecessary suffering in patients and also be useful from an educational perspective. Further research on the importance of cooperation in intrahospital transport and to gain more knowledge about different areas of improvement regarding the technical equipment would also be desirable.

Bakgrund: Varje år vårdas barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige, där det generellt vårdas mer vuxna än barn. Att vårda ett barn på en allmän intensivvårdsavdelning händer sällan vilket inte ger samma erfarenhet som att vårda en vuxen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda barn under 12 år på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats och tio intensivvårdssjuksköterskor har intervjuats. Induktiv latent innehållsanalys har använts för att analysera insamlad data. Resultat: Resultatet gällande intensivvårdssjuksköterskors upplevelser genererade i åtta subkategorier och tre generiska kategorier; Ingen sedvana, Att hantera sin osäkerhet och Hela familjen behöver vård. Dessa ledde fram till temat; Det är en känsla av att bli berörd och att samtidigt försöka skapa omtänksamhet i en ovan situation. Resultatet visar på vikten av att tillsammans kunna stötta varandra för att skapa en trygghet vid vården kring ett svårt sjukt barn. Då det på en allmän intensivvårdsavdelning är en ovanlig situation för intensivvårdssjuksköterskorna att vårda barn så upplevdes det extra viktigt att vara väl förberedd, ha en god kommunikation och ett sammansvetsat team. Slutsats: Att vårda ett barn på allmän intensivvårdsavdelning väcker mycket känslor såsom osäkerhet och frustration vilket påverkade hela teamet. Då det är en händelse som sker allt för sällan så ger det en anspänning och en rädsla för att göra fel. Kontinuerlig utbildning och bra rutiner på arbetsplatsen kan minska osäkerheten och bidra till ett bättre välbefinnande för både personal, föräldrar och barn. Nyckelord: Allmän intensivvårdsavdelning, familj, intensivvård, intensivvårdssjuksköterska, kritiskt sjuka barn, livsvärld, omvårdnad, upplevelse, vårdvetenskap.  Nubb: Tack alla respondenter som tog sig tid och gjorde denna studie möjlig. Tack till vår handledare Susanne Knutsson som hjälpt oss på vägen och tack till våra familjer som har funnits där för oss hela tiden. / Bakgrund: Varje år vårdas barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige, där fler vuxna i allmänhet vårdas än barn. Att ta hand om ett barn på en allmän intensivvårdsavdelning är något som sällan händer, vilket inte ger samma upplevelse som att ta hand om en vuxen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att ta hand om barn under 12 år på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: Studien har ett induktivt kvalitativt förhållningssätt och tio intensivvårdssjuksköterskor har intervjuats. Induktiv latent innehållsanalys har använts för att analysera insamlade data. Resultat: Resultaten av intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter i åtta underkategorier och tre generiska kategorier. Ingen vana, för att hantera sin osäkerhet och hela familjen behöver vård. Dessa ledde till temat; Det är en känsla av att bli rörd och samtidigt försöka skapa eftertänksamhet i en sällsynt situation. Resultaten visar vikten av att kunna stötta varandra tillsammans för att skapa en känsla av trygghet i vården av ett kritiskt sjukt barn. Eftersom det är en ovanlig situation för intensivvårdssköterskorna att ta hand om barn på en allmän intensivvårdsavdelning upplevde de vikten av att vara väl förberedda, ha god kommunikation och samarbete i teamet. Slutsats: Att ta hand om ett barn på en allmän intensivvårdsavdelning väcker många känslor som osäkerhet och frustration som påverkar hela teamet. Eftersom det är en händelse som händer sällan, ger det en spänning och en rädsla för att göra ett misstag. Kontinuerlig utbildning och bra rutiner på arbetsplatsen kan minska otryggheten och bidra till bättre välbefinnande för både personal, föräldrar och barn.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på individen samt religion och etik. / The aim of this study was to examine the personal interest in receiving a physician hastened death among terminally ill cancer patients and the factors that are associated with such a consideration. A review of literature has been conducted on relevant articles. The evidence from a total of five qualitative studies formed the basis upon which new conclusions have been reached. The results suggest that an interest is prevalent among terminally ill cancer patients for receiving a physician hastened death. However, this is in most cases future orientated. Factors that influence patients in this consideration are the perception of being a burden to others, fear of the future, suffering, the demoralising effect that cancer has on the individual as well as religion and ethics.

Behandlingsarbete med familjer med psykisk ohälsa är komplext, därför diskuteras det sällan i forskningen. Genom att undersöka hur behandlare arbetar för att skydda barn (0–17 år) och hjälpa föräldrar i familjer med psykisk ohälsa, finns det möjlighet att studera komplexiteten i det behandlingsarbetet inom socialtjänsten. Kvalitativ forskningsmetod har använts i denna studie. De empiriska underlagen utgörs av 12 intervjuer med behandlare som aktivt arbetar med behandlingsarbete med familjer med psykisk ohälsa. Denna studie diskuterar sex teman: familjer med psykisk ohälsa inom socialtjänsten, konsekvenser för barn till föräldrar med psykisk ohälsa, det praktiska sociala arbetets utmaningar och svårigheter, utvecklingsområde i arbete med familjer med psykisk ohälsa, organisatoriska utmaningar i det sociala arbetet samt möjligheter i det sociala arbetet med familjer med psykisk ohälsa. Studiens resultat visar att interventioner som erbjuds till familjer med psykisk ohälsa är främst inriktad till familj som en enhet. Som en följd av detta menar behandlarna att de upplever en rollkonflikt mellan att skydda barnen och hjälpa föräldrarna. Alltså en svår balans mellan vårdade respektive tillitsbrytande funktion i arbete med dessa familjer. Sammanfattningsvis tenderar fokuset att dels flyttas från att skydda barnet till att motivera föräldrar, dels att försöka hjälpa föräldrarna att inse problemen och deras konsekvenser. / Treatment work with families with mental illness is complex, which is why it is rarely discussed in research. By examining how therapists work to protect children (0-17 years) and help parents in families with mental illness, there is an opportunity to study the complexity of that treatment work within social services. Qualitative research method has been used in this study. The empirical data consists of 12 interviews with therapists who actively work with treatment work with families with mental illness. This study discusses six themes: families with mental illness in social services, consequences for children of parents with mental illness, practical social work challenges and difficulties, areas of development in work with families with mental illness, organizational challenges in social work and opportunities in social work the work with families with mental illness. The results of the study show that interventions offered to families with mental illness are primarily aimed at the family as a unit. As a consequence of this, the therapists believe that they experience a role conflict between protecting the children and helping the parents. So, a difficult balance between nurturing and trust-breaking functions in work with these families. In summary, the focus tends to shift from protecting the child to motivating parents, and trying to help the parents understand the problems and their consequences.