Det finns tydliga hälsofördelar med en relativ fuktighet på 40–60% inomhus. Trots detta finns det idag inga direktiv på hur man ska styra den relativa fuktigheten inomhus. Många gånger diskuteras det kring avfuktning men i denna rapport tas befuktning upp ur ett hälsoperspektiv.I denna studie har det undersökts huruvida befuktningssystem skulle kunna användas i större utsträckning till fördel för människors hälsa.I rapporten redogörs för olika befuktningmetoder samt deras termofysiska processer - adiabatisk eller isotermisk. Dessutom undersöks vad som händer med energin i luften och vattenångan vid olika temperaturer samt vad olika relativ fuktighet har för hälsomässiga för- och nackdelar.Resultatet visar på att det finns både etablerade befuktningssystem samt ett behov av befuktning. Däremot är efterfrågan av befuktning inte speciellt stor i bostäder och branschen ställer sig negativ till befuktning i ventilationssystem. / There are clear health benefits of having a relative humidity between 40–60% indoors. Despite this, there are currently no directives on what level the relative humidity should be indoors. Today dehumidification is a common matter but this report is about humidification, from a health perspective.In this study, it has been investigated whether humidification could be used to a greater extent, to the benefit of humans’ health.This report describes various humidification methods and their thermophysical processes - adiabatic and isothermal. It is also explained what happens to the energy in the air and water vapor at different temperatures and how the relative humidity affects our health at different levels.The result shows that there is a need for humidification and that there are several technical solutions available today. However, the demand is low and the industry is not very positive to the idea of humidification in ventilation systems.

Bakgrunden visar att den prehospitala sjukvården kan vara hektisk med många olika faktorer som sjuksöterskan måste hantera. Att omhänderta barn i ambulansen kan vara utmanande, då antalet uppdrag med akut sjuka barn är få och det kan fortlöpa lång tid mellan dessa jobb. Statistiken visar att endast cirka 10 procent av uppdragen i ambulansen är med barn och ännu färre är akut sjuka barn. För att underlätta omhändertagandet av denna patientegruppen är det därför viktigt att undersöka vilka barriärer och möjligheter som finns. Syftet var att belysa barriärer och möjligheter i det prehospitala omhändertagandet av akut sjuka barn. Som metod användes litterarturöversikt med systematisk metod där totalt 17 artiklar av kvalitativa, kvantitativa och mixed-method design ingick. Resultatet delades in i två teman; Upplevelser hos ambulanspersonalen samt Organsiatoriska förutsättningar, med tillhörande subteman. Slutsatsen var att omhändertagnadet av akut sjuka barn är komplext och måste ske mångfacetterat. Det finns en rad barriärer som kan påverka ett patientsäkert omhändertagande men även en mängd möjligheter till förbättring. Även om ambulanspersonalen har utbildning och erfarenhet kan kombinationen av stress och utmaningarna i omhändertagandet leda till en ökad risk i patientsäkerheten, eftersom stressen kan hindra dem från att agera snabbt och korrekt. Genom att organisationer och arbetsgivare vidareutbildar ambulanspersonalen i pediatriskt omhändertagande kan omhändretagandet av akut sjuka barn optimeras. Eftersom uppdraget med akut sjuka barn skapar stress behövs det även strategier för att ambulanspersonalen ska kunna hantera det efteråt. Detta för att få en hållbar personalhälsa och långvariga anställningar. / Prehospital care can be hectic, with many factors that the nurse needs to consider. Caring for children in the ambulance can be challenging, mostly because these types of calls are few and far between. Statistics show that about 10 percent of all calls are with children, and fewer are calls with acutely ill children. It is therefore necessary to understand what barriers and enablers that exist to better take care of these patients. The aim of this study was to highlight barriers and enablers in the prehospital care of acutely ill children. The method chosen was an integrated literature review; 17 articles were included in the result; they were of qualitative, quantitative, and mixed-method design. The results were divided into two themes: Experiences of ambulance staff and Organizational prerequisites, with associated subthemes. The conclusion was that the care of the acutely ill child is complex and has to be conducted multifaceted. There are several barriers that can affect patient-safety but also a number of enablers to improve the care. The combination of stress and the challenges the ambulance staff face when caring for the acute ill child could lead to a risk of the patient-safety even if they had education and work experience. Stress could be a hindrance in swift and accurate care. The organization and employer of the ambulance staff could help optimize the care of these patients by giving the ambulance staff further education in the care of the acutely ill child. There also needs to be strategies in place for the ambulance staff on how to handle the sometimes traumatizing events that these types of jobs can lead to. This to ensure that the staff remain healthy, and a good sustainability can be achieved within the personal group.

Bakgrund: I Sverige vårdas döende patienter både på hospice och på allmänna vårdavdelningar. Vissa av dessa patienter uttrycker en önskan om att få påskynda döden. Sjuksköterskor beskriver ibland en osäkerhet i hur de ska bemöta dessa patienter och vad denna önskan består i. Det kan finnas olika bakomliggande orsaker till en förfrågan av den här typen och en del av dessa kanske går att åtgärda. Syfte: Att beskriva bakomliggande faktorer till att vissa svårt sjuka patienter önskar påskynda sitt döende. Metod: En litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Rädsla inför lidande i framtiden visade sig vara den mest förekommande faktorn till att vissa patienter önskade påskynda döendet. Fler bidragande orsaker var svåra symtom (särskilt smärta), förluster av bland annat identitet och värdighet, samt en känsla av att vara en börda. Kombinationen av flera faktorer orsakade ett svårt lidande för patienten, och väckte en önskan om få avsluta livet innan lidandet blev för stort. Slutsats: Svårt sjuka patienters önskan om en påskyndad död betyder inte alltid att de önskar att dö, utan kan vara en följd av svåra smärtor eller annat lidande. Om dessa faktorer kan kontrolleras finns kanske en möjlighet att patientens lidande minskar. Klinisk betydelse: Denna studie bidrar till en ökad förståelse hos sjuksköterskor om vilka faktorer som påverkar patientens välbefinnande i livets slutskede. Genom att uppmuntra till ökad medvetenhet kring de riktlinjer och åtgärder som finns, framför allt i den allmänna vården utanför hospice, kan bemötandet av dessa patienter förbättras. / Background: In Sweden dying patients are cared for both in hospices and at ordinary wards. Some of these patients wish to hasten their death. Nurses sometimes describe insecurity in how to respond to a patient‟s death wish. There can be different reasons why a patient asks for euthanasia, some may be possible to eliminate. Aim: The aim of this study was to describe why some terminally ill patients wish to hasten their death. Method: A literature review based on 11 scientific papers was made. Findings: Fear of suffering in the future turned out to be the most common contributing reason to why patients wanted to end their lives. Other reasons were severe symptoms (especially pain), loss of identity and dignity, among other things, and feelings of being a burden. A combination of different factors led to a severe suffering for the patient, and a wish of ending life before the suffering grew too severe. Conclusion: Severely ill patient‟s wishes to hasten death do not necessarily mean they want to die, but can be an expression of a difficult pain or suffering. If these factors can be controlled or eliminated, there is a possibility that the patients suffering decreases. Clinical significance: This study contributes to a better understanding among nurses about the factors that influences patient‟s wellbeing at the end of life. By encouraging to a raised awareness of the existing guidelines and interventions, especially in the primary care outside of hospices, the treatment of these patients can improve.

Introduktion: Sjuksköterskor inom ambulanssjukvården är ofta de första i vårdkedjan som kommer i kontakt med patienten vid akut sjukdom eller skada. I de fall patienten är ett barn ställs större krav på sjuksköterskan då anatomin och sjukdomstillståndet skiljer sig beroende på vilken ålder barnet är i. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda akut sjuka barn prehospitalt. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Nio sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor inkluderas till studien och de arbetade på glesbygd samt i stad. Resultat: I resultatet framkom känslor av osäkerhet och saknad av tillräcklig kunskap oavsett antal verksamma år. Sjuksköterskorna upplevde det positivt att inkludera föräldrarna i omhändertagandet medan distans till sjukhus och brist på resurser gav en känsla av utsatthet. Deltagarna var överens om att kompetens inom teamet påverkar känslan vid larm på akut sjuka barn och att kommunikation blir viktigare i stressiga situationer. Slutsats: Om det endast är brist på kunskap som ligger till grund för rädslan gällande att ha långt till sjukhus framgår inte i studien. Ökad kunskap skulle kunna tänkas bidra till ökad trygghet och minskad osäkerhet hos prehospital personal vid omhändertagande av akut sjuka barn. Fortsatt forskning inom området anser författarna krävs då det tydligt finns delar inom att vårda akut sjuka barn som behöver utvecklas.

No description available.

Background: To care for someone with a mental illness can be strenuous both mentally, socially and economically. Those close to the patient are often there as support before mental health care can intervene, and they are often there when the patient is discharged from the hospital. A good relationship between mental health care personnel and those close to the patient is of most importance for creating a feeling of participation in the care of the patient. This requires that the mental health care personnel are aware of the needs of those close and have knowledge of how to meet these. Aim: To describe how those close to someone - usually a relative or loved one - with a mental illness experience the treatment from mental health personnel Method: Literature review based on 17 articles with a qualitative perspective. Analyzed using a descriptive data analysis technique. Results: Results show that those close to someone with a mental illness often feel excluded in the care of their loved ones, and mental health personnel fail to satisfy the relative or loved one’s basic needs - especially in the area of providing them with information and showing them respect. This exclusion can be felt when the care provider shows the loved one / family member an authoritarian attitude rather than appreciating or acknowledging the importance of the knowledge that these loved one possess regarding the patient’s mental illness. The results show that in cases when mental health personnel have been accommodating to the needs of the next of kin by making them feel respected, heard and taken seriously the loved one have feelings of inclusion and participation in the caring process. Discussions: The foundation of the relationship between mental health personnel and those close to the patient is often established within the first meeting. It is therefore of utterly importance that the mental health professionals are aware of how their demeanor and attitude are affecting the next of kins perception of participation. The needs of those close to the patient can, in most cases, be satisfied with relatively small means. Keywords: Relative, relatives of the mentally ill, treatment by mental health care professionals, participation, professional-family relations / Bakgrund: Att vara anhörig till en närstående med psykisk ohälsa kan vara påfrestande såväl ekonomiskt som psykiskt och socialt. Anhöriga är oftast de som är där och stöttar och hjälper till både innan och efter sjukhusvistelsen. Ett gott bemötande från vårdpersonalen är ytterst viktigt för att känna delaktighet i vårdandet, detta förutsätter att personalen är väl medveten om anhörigas behov och kan tillgodose dessa. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av bemötandet från psykiatrisk vårdpersonal Metod: Kvalitativ litteraturstudie inkluderat 17 artiklar med kvalitativt perspektiv. Data har analyserats med tolkande dataanalys. Resultat: Resultatet visar på att anhöriga till stor del känner sig exkluderade i vårdandet av deras närstående, vårdpersonalen misslyckas ofta med att tillgodose anhörigas behov, genom att visa upp en auktoritär attityd, inte erbjuda adekvat information och uppmärksamma anhöriga som den tillgång de faktiskt är. Resultatet visar även på tillfällen då vårdpersonalens agerande får anhöriga att känna sig inkluderade och respekterade genom att skapa en känsla av delaktighet i vårdandet. Diskussion: Mötet mellan vårdpersonal och anhöriga tenderar att fallera redan på ett tidigt stadium, då innerbörden av ett gott bemötande samt vikten av att etablera en fungerade kontakt många gånger glöms bort eller inte uppmärksammas. Delaktighet i vårdandet förutsätter att vårdpersonalen är uppmärksam på anhörigas behov, genom relativt enkla medel kan dessa i de flesta fall tillgodoses.

<p>The aim of this undergraduate thesis was to study the experience of participation in support groups for children of mentally ill parents. The research questions dealt with how the children and the adolescents talked about the knowledge, that they believed having assimilated in the support groups. The knowledge concerned mental illness and the possible impact on children when having mentally ill parents. The research questions also dealt with how the children and the adolescents talked about the meaning of being in a group. Qualitative semi structured interviews were used in order to capture the respondents’ subjective experiences. As tools for analyzing the results, parts of the theories of Piaget and Antonovsky were applied. The results showed that the respondents experienced that they had learned about mental illness and that they had gotten different feelings explained and validated. Meeting other children of mentally ill parents and sharing experiences were some of the factors that the respondents claimed had made them feel less alone. A conclusion of the study was that the children and the adolescents have different cognitive possibilities to incorporate information about mental illness. This could help explain their somewhat different experiences of the support groups.</p>

The aim of this undergraduate thesis was to study the experience of participation in support groups for children of mentally ill parents. The research questions dealt with how the children and the adolescents talked about the knowledge, that they believed having assimilated in the support groups. The knowledge concerned mental illness and the possible impact on children when having mentally ill parents. The research questions also dealt with how the children and the adolescents talked about the meaning of being in a group. Qualitative semi structured interviews were used in order to capture the respondents’ subjective experiences. As tools for analyzing the results, parts of the theories of Piaget and Antonovsky were applied. The results showed that the respondents experienced that they had learned about mental illness and that they had gotten different feelings explained and validated. Meeting other children of mentally ill parents and sharing experiences were some of the factors that the respondents claimed had made them feel less alone. A conclusion of the study was that the children and the adolescents have different cognitive possibilities to incorporate information about mental illness. This could help explain their somewhat different experiences of the support groups.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser. S. 77-87: Bibliografi.